Diagnostik för apkoppor nu tillgänglig i flera regioner

Ett globalt utbrott av apkoppor pågår sedan i maj 2022 med nära 60 000 fall rapporterade. I Sverige har hittills 179 fall rapporterats och smittspridningen pågår fortfarande även om antalet nya fall har minskat.

Lättillgänglig diagnostik för apkoppor är viktig för att ställa diagnos, för snabba smittskyddsåtgärder och för att identifiera exponerade personer i behov av postexpositionsprofylax.

Diagnostik för påvisning av apkoppor finns tillgänglig vid flera kliniska mikrobiologiska laboratorier samt även fortsatt på Folkhälsomyndighetens laboratorium. Folkhälsomyndigheten bistår med metodstöd vid etablering av diagnostik vid kliniska mikrobiologiska laboratorium.

Globalt utbrott av apkoppor pågår sedan maj 2022

Apkoppor har tidigare huvudsakligen förekommit i ett fåtal väst- och centralafrikanska länder med spridning från djur till människa och sedan vidare till hushållskontakter. För närvarande pågår ett globalt utbrott med nära 60 000 fall rapporterade från länder som inte tidigare haft inhemsk spridning av sjukdomen. De flesta fall (cirka 98 procent) i utbrottet är diagnosticerade hos män. Spridningen sker huvudsakligen via sexuella kontakter, men nära hudkontakt och enstaka fall med oklar smittväg har också rapporterats. Sexuella kontakter mellan män är den vanligast beskrivna smittvägen. Nukleinsyra från viruset kan påvisas med PCR i prover från luftvägarna och droppsmitta kan inte uteslutas, men det är tydligt att detta i praktiken är mycket ovanligt.

Hittills har 179 fall av apkoppor bekräftats i Sverige. Fallen har framförallt rapporterats från storstadsregionerna Stockholm (124 fall), Skåne (27 fall) och Västra Götaland (12 fall). Från övriga regioner har enstaka fall rapporterats.

Fallen som rapporterats i Sverige är huvudsakligen män i åldersgruppen 20-59 år. Majoriteten av det totala antalet fall har smittats utomlands. Under augusti var andelen smittade i Sverige av de rapporterade fallen 44 procent.

Totalt har drygt 500 personer testats för apkoppor i Sverige, varav 37 procent har testat positivt. Antalet testade personer har ökat under sommaren och i takt med det har fler laboratorier i landet etablerat diagnostik för apkoppor. De senaste tre veckorna var andelen positiva i medel 27 procent.

PCR för påvisning av apkoppor bör tillhandahållas lokalt och med rutiner för snabb analys och utsvar

Apkoppsdiagnostik bygger på PCR-metodik och hud- och slemhinnelesioner är förstahandsval för provtagning. Om lesioner saknas kan rektalsvabb, svalgprov, prov från lymfkörtel eller urin övervägas.

Molekylärbiologisk analys av provmaterial från patienter med misstanke om apkoppor kan utföras på skyddsnivå 2-laboratorium. En förutsättning är att riskbedömning har genomförts för aktuella laboratorieprocedurer samt att barriärskydd inklusive personlig skyddsutrustning vid behov används.

Övrigt arbete med apkoppsvirus som innebär att avsiktligt odla eller koncentrera apkoppsvirus alternativt hantera sådana provmaterial, behöver även fortsättningsvis ske på skyddsnivå 3-laboratorium.

Folkhälsomyndigheten bistår med metodstöd vid uppsättning av diagnostik vid kliniska mikrobiologiska laboratorium. Metodstödet kan bestå av delning av primer/probe-sekvenser, tillhandahållande av positiva kontroller och referensmaterial samt stöd när det gäller riskbedömning för hantering av biorisker.

Vaccinet Jynneos är godkänt för användning mot apkoppor och kan ges både till individer som löper hög risk att infekteras och för post-expositionsprofylax (PEP). Indikation för PEP finns i första hand inom fyra dagar från expositionstillfället, varför snabb diagnostik är av värde ur smittskyddssynpunkt.

På Folkhälsomyndigheten finns möjlighet att sekvensera apkoppsvirus

I nuläget görs ingen systematisk typning eller sekvensering av apkoppsvirus i Sverige men vid behov kan detta genomföras vid Folkhälsomyndighetens laboratorium. Sekvensering och sekvensanalys kan vara motiverad vid utredning av fall med oväntat allvarlig klinisk presentation eller vid tveksamhet om viruset kommer från det aktuella utbrottet eller är relaterat till resa till endemiskt land i Afrika.

Serologiska metoder är under utveckling

På Folkhälsomyndighetens laboratorium utförs för närvarande inga serologiska analyser för apkoppor rutinmässigt. Tillgången på kommersiella metoder bevakas och det pågår metodutveckling för bland annat neutralisationstester.

Läs mer