Influensarapport vecka 40, säsongen 2022-2023

Sammanfattning

Inget övervakningssystem visar tecken på ökad influensaaktivitet. Under vecka 40 rapporterades 10 fall av influensa A och 2 fall influensa B.

Under sommaren (vecka 21–39) har totalt 983 fall av influensa rapporterats i Sverige. De flesta fallen, 673 fall, rapporterades under vecka 21–25 då föregående influensasäsong fortfarande pågick. Under vecka 26–39 rapporterades 310 fall och av dessa var 270 influensa A och 40 influensa B. Av influensa A-fallen har 31 subtypats till influensa A(H3N2) och 13 till influensa A(H1N1)pdm09. Fyra prover har linjetypats till influensa B/Victoria. Antalet fall över sommaren är högre jämfört med motsvarande perioder föregående säsonger, vilket sannolikt beror på den ökade provtagningen för influensa då många prover analyseras samtidigt för influensa, RSV och SARS-CoV-2. Sporadiska fall av influensa är förväntade under sommarmånaderna då personer reser utomlands och smittas där.

Det är ännu för tidigt att säga hur säsongen kommer att utvecklas och vilka influensasorter som kommer att cirkulera. Folkhälsomyndigheten kommer att följa influensaläget noggrant och uppdatera läget varannan vecka till dess att aktiviteten ökar.

I övriga Europa har sporadiska fall rapporterats under sommaren (veckorna 21–39). Veckorapporten FluNewsEurope från ECDC och WHO som visar influensaaktiviteten i Europa publiceras varje fredag med start den 14 oktober.

Weekly influenza overview (flunewseurope.org)

Globalt var spridningen av influensa låg under första halvan av september 2022. På södra halvklotet avtog influensaaktiviteten fortsatt förutom i Södra Afrika där aktiviteten ökat något, med framförallt spridning av influensa B/Victoria. Av de fall som rapporterats globalt var en majoritet influensa A(H3N2) men regionala skillnader förekommer. På det norra halvklotet var influensaaktiviteten i nivå med vad som brukar ses denna årstid.

Global Influenza Programme (who.int)

Figur 1. Antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer) per vecka under sommarperioden vecka 21 till 39, 2018-2022.

Special: Vad flyger i luften?

Övriga orsaker till luftvägsinfektioner i Sverige

Frivillig rapportering av bred luftvägsdiagnostik från mikrobiologiska laboratorier i region Kronoberg, Blekinge, Sörmland, Västmanland, Västra Götaland och Stockholm ger i detta avsnitt en överblick över övriga orsaker till virala luftvägsinfektioner, utöver influensa A och B, RSV eller SARS-CoV-2. Prover som analyseras med bred luftvägsdiagnostik har i de flesta fall redan analyserats för influensa, RSV och SARS-CoV-2 och varit negativa för dessa virus.

Denna rapport omfattar analyserade prover med provtagningsdatum under vecka 35-39 2022. Högst andel positiva prover under perioden påvisas för rhino- och enterovirus. Epidemier av rhino- och enterovirus är vanligt i samband med att skolorna startar på hösten. För övriga luftvägsvirus är andelen positiva prover låg.

Rhino- och enterovirus redovisas tillsammans eftersom båda tillhör picornaviridae-familjen och kan vara svåra att särskilja.

I tabell och figur är inte SARS-CoV-2 inkluderad i redovisningen av förekomsten av humana coronavirus. Se istället veckorapporterna för covid-19.

(a) SARS-CoV-2 exkluderad i humana coronavirus.

Figur S1. Andel positiva prover per virustyp, vecka 35–38, säsongen 2022–2023. SARS-CoV-2 exkluderad i humana coronavirus.

Mer information om de olika virusorsakade luftvägsinfektionerna finns på Folkhälsomyndighetens webbplats:

• Sjukdomsinformation om enterovirus
• Sjukdomsinformation om parainfluensavirus
• Sjukdomsinformation om humana coronavirus
• Sjukdomsinformation om humant metapneumovirus

Vaccination mot influensa 2022–2023

Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vissa grupper erbjuds vaccination mot säsongsinfluensa för att skydda personer som löper en ökad risk för svår influensasjukdom. Uppdaterade rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper publicerades den 31 augusti 2022.

Vaccination mot influensa

Prioritering och tidsplan hösten 2022

Folkhälsomyndigheten rekommenderar en prioritering under hösten enligt nedan. Implementeringen kan skilja sig något beroende på regionala förutsättningar. Mellan 8 november och 4 december prioriteras följande grupper för vaccination mot influensa:

• personer 65 år och äldre
• medicinska riskgrupper under 65 år inklusive gravida
• hushållskontakter till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar
• vård- och omsorgspersonal.

Vaccinationer mot influensa på särskilda boenden (SÄBO) kan påbörjas tidigare än 8 november. På SÄBO rekommenderas vaccination med förstärkt influensavaccin.

Från 5 december 2022 och framåt kan övriga personer erbjudas vaccination mot influensa.

Även privata aktörer uppmanas följa prioriteringar ovan.

Samtidig vaccination

För personer 65 år och äldre, gravida samt personer i medicinska riskgrupper rekommenderas både vaccination mot säsongsinfluensa och påfyllnadsdos mot covid-19. I de allra flesta situationerna går det bra att ta dessa två vaccinationer samtidigt.

• Vaccination mot influensa

Tillgängliga vaccin och vilka stammar som ingår

Samtliga vacciner för säsongen 2022-2023 ger skydd mot influensatyperna A(H1N1)pdm09, A(H3N2), B/Victoria och B/Yamagata. Denna säsongs influensavaccin innehåller:

• A/Victoria/2570/2019 (H1N1)pdm09-likt virus
• A/Darwin/9/2021-likt virus (A(H3N2)
• B/Austria/1359417/2021-likt virus (linjetyp B/Victoria)
• B/Phuket/3073/2013, B/Yamagata-likt virus.

Recommended composition of influenza virus vaccines for use in the 2022-2023 northern hemisphere influenza season (who.int)

Rekommendation för södra halvklotets 2023 säsong

Den 23 september 2022 genomförde Världshälsoorganisationen (WHO) ett möte för att ta fram rekommendationer för vaccinproduktionen avseende södra halvklotets vintersäsong (maj–september 2023). Jämfört med vaccinet för norra halvklotet 2022-2023 byttes en stam: stammen för A(H1N1)pdm09 byttes till ett A/Sydney/5/2021 (H1N1)pdm09-likt virus. Äggbaserade vacciner för södra halvklotet 2023 kommer utöver denna stam även innehålla ett A/Darwin/9/2021 (H3N2)-likt virus, ett B/Austria/1359417/2021 (B/Victoria-linje)-likt virus och ett B/Phuket/3073/2013, (B/Yamagata-linje)-likt virus.

Recommended composition of influenza virus vaccines for use in the 2023 southern hemisphere influenza season (who.int)

Övervakningssystem 2022–2023

Från och med vecka 40 2022 fram till vecka 20 2023, pågår den förstärkta övervakningen av influensa. Folkhälsomyndigheten kommer under säsongen att använda sig av ett antal olika datakällor och övervakningssystem för att följa influensans spridning i Sverige. Ett arbete pågår med att ytterligare integrera övervakningen av influensa och covid-19, samt att framöver utvärdera påverkan av pandemin på den syndrombaserade övervakningen (se avsnittet Syndromövervakning). I följande avsnitt kan du läsa mer om respektive system.

Sentinelövervakning

Sentinelprovtagning innebär att läkare inom öppenvården tar näsprov från patienter med influensaliknande sjukdom eller akut respiratorisk infektion och skickar in proven till Folkhälsomyndigheten för kostnadsfri analys för influensa och covid-19. På så vis går det att fastställa hur stor andel av de provtagna patienterna som verkligen har influensa och vilka influensatyper som cirkulerar. Övervakningen ger en bild av spridningen i samhället. Patienter som provtas inom öppenvården har oftast mildare sjukdom än de som provtas inom slutenvården och kompletterar därför övervakningen som sker via anmälningsplikten. Dessutom kan proverna ingå i den fördjupade viruskarakteriseringen, vilken ger svar på om cirkulerande virus liknar de aktuella vaccinstammarna och om det förekommer resistens mot antivirala läkemedel.

Vi söker fler sentinelprovtagare!

Alla mottagningar eller enskilda läkare i öppenvården som tar emot patienter med luftvägsinfektioner är välkomna att anmäla sig. Även om ni var med förra året behöver ni anmäla er igen, så att vi får uppdaterade patientunderlag och kontaktuppgifter.

• Anmälan till sentinelprovtagning för influensa och covid-19
• Sentinelövervakningen för influensa och covid-19

Laboratorierapportering

Alla fall av influensa är anmälningspliktiga från laboratorium enligt smittskyddslagen, vilket innebär att laboratorieanmälan ska göras för alla patienter som har en positiv laboratorieanalys för influensa. Anmälan kan innehålla information om sub- eller linjetyp i de fall dessa analyser utförs av respektive laboratorium men det finns inget krav att utföra sub-/linjetypning av prover. Data inkommer löpande och analyseras veckovis samt vid behov.

Antal testade individer

Varje vecka sammanställer Folkhälsomyndigheten antalet individer som testats för pågående influensainfektion.

Fördjupad viruskarakterisering

För att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa vilka virustyper som cirkulerar ombeds de svenska laboratorierna att skicka in ett urval influensapositiva prover för sub- och linjetypning. Laboratorierna ombeds särskilt att skicka in prover från patienter som är svårt sjuka, har insjuknat trots vaccinering (så kallade vaccinationsgenombrott) samt från patienter som inte svarar på antiviral behandling. Förutom sub- och linjetypning väljer Folkhälsomyndigheten ut ett representativt antal prover för ytterligare karaktärisering av vaccinlikhet (genotypisk), samt av känslighet (geno- och fenotypisk) för antiviraler. Ett antal prover isoleras och skickas till WHO-laboratoriet i Storbritannien för antigenisk karaktärisering med specifika illersera avseende vaccinlikhet. Därigenom kan de svenska proverna bidra till valet av stammar som ska ingå i nästa säsongs influensavaccin.

Intensivvårdade patienter med influensa

Genom Svenska Intensivvårdsregistret rapporteringsmodul SIRI sker övervakning av intensivvårdade patienter med influensa respektive covid-19. Genom registreringen i SIRI följder Folkhälsomyndigheten löpande antalet patienter med laboratoriebekräftad influensa- eller covid-19-infektion som påbörjat intensivvård – oavsett vilken typ eller subtyp av virus som orsakat sjukdomen. Systemet bidrar till att tidigt kunna identifiera en ökning av antalet intensivvårdade patienter samt att få en ökad förståelse av de allvarliga fallen av influensa samt den epidemiologiska utvecklingen. Med hjälp av insamlad data kan vi också beskriva vilka åldersgrupper och riskgrupper som blir svårt sjuka samt vilka influensavirus som orsakar sjukdomen. Systemet visar till viss del belastningen på intensivvården. Viss fördröjning i rapporteringen förekommer, vilket betyder att antalet intensivvårdade patienter per vecka kan komma att ändras, särskilt för aktuell rapportvecka.

Svenska Intensivvårdsregistret rapporteringsmodul SIRI (icuregswe.org)

Avlidna inom 30 dagar

Eftersom alla laboratorieverifierade fall är anmälningspliktiga har Folkhälsomyndigheten möjlighet att koppla ihop samtliga influensafall med dödsregistret (Skatteverket) för att få dödsdatum för de som har avlidit. Antalet influensarelaterade dödsfall uppskattas genom att beräkna tiden mellan influensadiagnos och död. Om 30 dagar eller mindre har gått så har personen dött i nära anslutning till en influensadiagnos och ingår då i den här statistiken. Detta mått kan fånga dödsfall som är orelaterade till influensasjukdomen men utelämnar influensrelaterade dödsfall som inträffar efter 30 dagar. Måttet utelämnar också alla som kan ha avlidit av influensa utan att få en laboratorieverifierad influensadiagnos, vilket ger ett stort mörkertal. Därför kompletteras det med analyser av överdödligheten (se nedan).

Överdödlighet

Som en del av det europeiska samarbetsprojektet EuroMoMo analyserar Folkhälsomyndigheten varje vecka det totala antalet dödsfall i Sverige oavsett orsak (på engelska så kallad all-cause mortality) som jämförs mot ett förväntat värde. Dödsfall utöver det förväntade värdet kallas överdödlighet och kan ha olika förklaringar som exempelvis kallt eller varmt väder eller hög aktivitet av infektionssjukdomar som t.ex. influensa eller covid-19. Analyser sker både nationellt och regionalt samt för specifika åldersgrupper.

EuroMoMo (euromomo.eu)

Vaccinationstäckning

Folkhälsomyndigheten kommer att göra flera datainsamlingar från de regioner som har möjlighet att ta ut data på influensavaccinationer per åldersgrupp. Utifrån denna statistik tar myndigheten fram preliminära uppskattningar av vaccinationstäckningen bland personer 65 år och äldre och personer under 65 år. Dessa preliminära uppskattningar planerar vi att publicera innan jul, i mitten av januari och i slutet av säsongen. Sedan samlas även uppgifter om vaccinationstäckningen bland personer 65 år och äldre in från samtliga av landets 21 smittskyddsläkare för sina respektive regioner vid slutet av säsongen.

Statistik om vaccinationstäckningen mot influensa

Syndromövervakning

Då luftvägsinfektioner såsom influensa och covid-19 för det stora flertalet ger symtom som inte kräver sjukhusvård, är det viktigt att kunna mäta sjukligheten hos dem som inte uppsöker sjukvården. Folkhälsomyndigheten använder flera datakällor för syndromövervakning av symtom som kan orsakas av influensa eller covid-19.

Hälsorapport

Som en del av övervakningen pågår en veckovis rapportering av symptom genom webbpanelen Hälsorapport. Hälsorapport består av en grupp inbjudna personer från hela Sverige som tillsammans hjälper Folkhälsomyndigheten att få en bild av befolkningens hälsa. Data från Hälsorapport viktas för att uppskatta hur svaren skulle se ut i hela Sveriges befolkning. Vi följer resultaten från Hälsorapport kontinuerligt gällande den uppskattade andelen i befolkningen med influensaliknande sjukdom respektive akut luftvägsinfektion per vecka. Influensaliknande sjukdom definieras som hastigt insjuknande med något av följande symtom: halsont, andningssvårigheter eller hosta, i kombination med något av följande: feber, frossa, muskelvärk, huvudvärk eller påtaglig sjukdomskänsla. Akut luftvägsinfektion definieras som något av följande symtom: halsont, snuva, andningssvårigheter eller hosta. Många virus orsakar influensaliknande sjukdom och akut luftvägsinfektion, vilket betyder att förekomsten i Hälsorapports rapportering inte enbart speglar smittspridningen av influensa eller covid-19.

Hälsorapport – en webbplanel

Webbsök för influensa

Varje vecka får Folkhälsomyndigheten uppgifter om antalet sökningar gjorda på influensa och influensasymptom på 1177 Vårdguidens webbplats. Data matas in i en statistisk modell som uppskattar andelen personer i öppenvården med influensaliknande sjukdom, vilket är ett av de traditionella influensamåtten. Erfarenhet från tidigare säsonger visar att modellens uppskattningar följer laboratorierapporteringen väl, och att den ger en tidig indikation på omfattningen av influensaspridningen. Modellen kan dock påverkas av intensiv mediabevakning och annat som ändrar hur personer söker information på 1177.se, vilket främst påverkar systemet under oktober-november inför vaccinationsstarten. Webbsök publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats varje måndag. Därmed kan systemet utgöra ett komplement till Folkhälsomyndighetens influensarapporter som publiceras på fredagar.

• 1177.se
• Webbsök för influensa

Samtal till 1177 Vårdguiden

Varje vecka används verktyget Hälsoläge för att analysera statistik över kontaktorsakerna för samtal till regionernas sjukvårdsrådgivning per telefon (1177). Statistiken baseras på de kontaktorsaker som sjuksköterskorna på de olika sjukvårdsrådgivningarna registrerat. Om en person beskriver flera symtom registreras det primära symtomet som kontaktorsak. Statistik över exempelvis feber och hosta bland barn och vuxna är ospecifika men kan relateras till influensa och andra luftvägsinfektioner.

Hälsoläge: Syndromövervakning

Antiviralförsäljning

Varje vecka får Folkhälsomyndigheten data från eHälsomyndigheten på föregående veckas försäljning av antiviraler mot influensa (exempelvis zanamivir och oseltamivir). Data innehåller information om antal sålda antiviraler från samtliga försäljningssätt, dvs. med recept, dos och rekvisitioner (inom öppen- och slutenvård).