Dopningsförebyggande arbete

Folkhälsomyndigheten arbetar med flera aktörer för att förebygga och minska användningen av dopningsmedel i samhället. På denna webbsida berättar vi om dopningsförebyggande arbete och våra förslag på hur det kan utvecklas.

Dopning har definierats som ett samhällsproblem sen slutet av 1980-talet då det framkom att dopningsmedel börjat användas utanför idrotten. Idag utgör motionärer på gym den största gruppen av användare av anabola androgena steroider. Mot bakgrund av detta ses gym som en betydelsefull arena för förebyggande arbete.

Det är idag oklart vilka risk- och skyddsfaktorer som är associerade med dopning, men undersökningar tyder på att många av de som har använt dopningsmedel också använt narkotika. Ett brett folkhälsoarbete som inkluderar insatser mot narkotika kan därför även minska användningen av dopning.

Dopningsförebyggande arbete i samhället

Dopning kan ha negativ inverkan på användarens hälsa och omgivning. Det dopningsförebyggande arbetet består både av folkhälsobaserade och tillgänglighetsbegränsande insatser. Polismyndighetens och Tullverkets insatser för att förhindra införsel och försäljning av dopningsmedel är centrala. Folkhälsomyndigheten publicerar en vägledande förteckning över dopningsmedel som stöd för bland annat rättsväsendet.

Förteckning över dopningsmedel

Nätverket PRODIS (prevention av dopning i Sverige) bildades 2008 och arbetar förebyggande mot dopning på träningsanläggningar. Vi har stöttat verksamheten ekonomiskt sedan 2011.

PRODIS utvecklar och sprider arbetsmetoden "100 % ren hårdträning" till träningsanläggningar. Metoden har dessa grundprinciper:

• Samverkan på lokal nivå med aktörer som Polisen, idrottsklubbar, kommunala ANDTS-samordnare, vårdpersonal och socialtjänst.
• Utbildning av personal om effekten av dopningspreparat och metoder för att förebygga dopning.
• Tillhandahållande av en antidopningspolicy och handlingsplan för personalen och alla som tränar på anläggningen.

Mer information om PRODIS och 100 % ren hårdträning finns på webbplatsen 100 % ren hårdträning (renhardtraning.com)

renhardtraning.com

Under åren 2015–2017 utfördes en utvärdering av 100 % ren hårdträning som resulterade i en rapport och två vetenskapliga artiklar.

Utvärdering av 100 % ren hårdträning – en metod för att förebygga dopning på gym (PDF, 242 kB)

Effectiveness and implementation of a community-based prevention programme targeting anabolic androgenic steroid use in gyms: study protocol of a quasiexperimental control group study (PDF, 722 kB)

Illicit Drug Use Among Gym-Goers: a Cross sectional Study of Gym-Goers in Sweden (PDF, 509 kB)

Åtgärder som kan förbättra det dopningsförebyggande arbetet

I en rapport till regeringen har vi föreslagit följande åtgärder för att utveckla det dopningsförebyggande arbetet:

• Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Vi har lämnat förslag avseende detta i en senare rapport (se separat rubrik nedan).
• Utreda om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Vi har genomfört en kartläggning av detta (se separat rubrik nedan).
• Utveckla det generellt dopningsförebyggande arbetet gemensamt med övrig ANDTS prevention.
• Se över förvaltning och finansiering av PRODIS och 100 % ren hårdträning samt fortsatt utvärdera arbetet.
• Se över hur det dopningsförebyggande arbetet kan organiseras framöver.

I rapporten beskrivs även dopningssituationen i Sverige, lagstiftningen samt hur det dopningsförebyggande arbetet är organiserat i Sverige och övriga nordiska länder.

Folkhälsomyndigheten: Återrapportering av regeringsuppdrag att föreslå åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver

Åtgärder som kan förbättra kunskapen inom dopningsområdet

Det finns ett behov av ökad kunskap om omfattningen av användningen av dopningsmedel och dess skadeverkningar på individ och samhälle.

Bristen på data gör det svårt att utvärdera dopningens utbredning och utveckling i samhället. I återrapporteringen av ett regeringsuppdrag 2022 föreslog vi följande för att förbättra tillgången på data om dopning och narkotika:

• Ge Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) i uppdrag att, i samverkan med relevanta aktörer, utarbeta en metod och beräkna kostnader för att följa prisutvecklingen på olika dopningsmedel.
• Ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att, i samverkan med relevanta aktörer, genomföra en webbundersökning riktad till personer som använder dopningsmedel.
• Ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att samordna en expertgrupp med uppgift att utveckla datakällor och indikatorer på dopningsområdet.
• Ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att, i samverkan med relevanta aktörer, genomföra en pilotstudie om systematiska mätningar av narkotika och eventuellt dopningsmedel i avloppsvatten.

Även råd och stöd om dopning behövs

Vi har på uppdrag av regeringen genomfört en kartläggning av rådgivning och stöd via telefon och webb inom narkotika- och dopningsområdet. Kartläggningen återrapporterades under 2023 och visade bland annat att:

• det saknas en fullt fungerande stödlinje för dopning
• att det bör finnas ett kostnadsfritt, tillgängligt och rådgivande stöd till personer som använder narkotika och dopning, deras anhöriga och närstående samt personer som önskar upplysning i sitt arbete.

Dopingförebyggande arbete inom idrotten

Det är organisationen Antidoping Sverige som leder, samordnar och utvecklar det nationella antidopingarbetet inom idrotten. Deras uppgift är att försvara rätten att delta i dopingsfri idrott. De samarbetar med flera aktörer, däribland Riksidrottsförbundet som ansvarar för att världsantidopingskoden följs.

För information om antidopingarbetet inom idrotten hänvisar vi till:

• Antidoping Sverige (antidoping.se)
• Riksidrottsförbundet (rf.se)