Åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika
LyssnaDet finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika. Åtgärderna behöver kombineras med insatser på flera nivåer i samhället. Här kan du läsa om några åtgärder som är aktuella i Sverige.
För att minska skador och dödsfall i så stor utsträckning som möjligt behövs olika insatser på flera nivåer i samhället, till exempel genom att
- förebygga narkotikabruk och minska efterfrågan på narkotika
- begränsa tillgången till narkotika, bland annat genom att Folkhälsomyndigheten föreslår reglering av nya psykoaktiva substanser
- ha god tillgång till vård- och behandlingsinsatser, inklusive vård för psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser
- erbjuda skademinimerande åtgärder (även kallat harm reduction) och läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO).
Klassificering av nya psykoaktiva substanser (NPS)
Här kan du läsa om åtgärder som hör till den fjärde punkten, och som har genomförts i Sverige eller är under utveckling.
Naloxon för att häva överdoser
Naloxon är ett läkemedel som häver överdoser av opioider, till exempel heroin, metadon och fentanyl. Att öka tillgängligheten till naloxon bidrar till att minska antalet dödsfall till följd av överdoser.
Socialstyrelsen har i samarbete med bland annat Folkhälsomyndigheten också tagit fram informationsmaterial och samtalsstöd om naloxon för dessa personer.
Informationsmaterial om naloxon (socialstyrelsen.se)
I januari 2019 infördes en ny rekommendation i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende om att hälso- och sjukvården bör erbjuda naloxon och utbildning till personer med risk för opioidöverdos.
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (socialstyrelsen.se)
Socialstyrelsen har ett pågående regeringsuppdrag om att utveckla och implementera ett systematiskt arbete för att öka tillgängligheten till naloxon. Uppdraget ska redovisas 31 mars 2024.
Sprututbyte för att minska infektion och ohälsa och nå personer som injicerar droger
Personer som injicerar droger har en ökad risk att infekteras av infektionssjukdomar såsom hiv och hepatit B och C. Sjukdomarna kan spridas när man delar kanyler och sprutor. På en sprututbytesmottagning kan personer som injicerar droger byta sina använda injektionsverktyg mot nya.
Huvudsyftet är att begränsa infektion, men verksamheten gör också att personer som injicerar kan få tillgång till testning, vaccination och behandling. Dessutom kan den fungera som en ingång för att möta en ibland svårnådd och utsatt grupp, etablera kontakt och motivera till behandling.
År 2024 finns sprututbyten i samtliga regioner i Sverige, men det behövs i fler städer i varje region. I dag finns också effektiva mediciner för att behandla hepatit C, och WHO har fastställt målet att eliminera hepatit C i världen till 2030. Det finns även effektiva mediciner för att behandla hiv.
Läkemedelsassisterad behandling för att behandla opioidberoende och minska antalet dödsfall
Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO, även kallat substitutionsbehandling) består av behandling med läkemedel som utgör narkotika och som godkänts för behandling av opioidberoende. Behandlingen bör även innehålla psykologisk eller psykosocial behandling alternativt sociala stödinsatser.
Behandlingen har flera syften: förebygga återfall, förbättra sociala funktioner och minska medicinska komplikationer, smittspridning och dödlighet. Eftersom majoriteten av de narkotikarelaterade dödsfallen innefattar opioider, är behandlingen viktig för att minska antalet dödsfall.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin för personer med opioidberoende.
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (socialstyrelsen.se)
Antal patienter med läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende (LARO) har ökat avsevärt sedan 2006. År 2022 fick runt 4 400 patienter ett LARO-läkemedel för opioidberoende utskrivet på recept. Räknar man med de patienter som får LARO-läkemedel direkt från vården (rekvirerats av vården) så uppskattas antalet patienter till cirka 7 500 under 2022 (beräkning gjord av Narkotikautredningen 2023).
Information om överdosrisker för att öka kunskapen
Socialstyrelsen har i samverkan med bland annat Folkhälsomyndigheten tagit fram ett informationsmaterial och samtalsstöd om överdosrisker.
Informationsmaterialet är tänkt att ge personer som använder opioider mer kunskap om riskfyllda situationer. Därmed har de större möjlighet att minska sin risk för överdos.
Samtalsstödet riktar sig till dem som i arbetet möter personer som använder opioider. Stödet kan användas inom socialtjänsten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelses verksamheter, vid till exempel utskrivning eller utbildningar.
Mer om överdosprevention i en EMCDDA-publikation:
Opioid-related deaths:health and social responses (emcdda.europa.eu)
Ett varningssystem för att motverka narkotikarelaterad dödlighet (VSN)
Varningssystem Narkotika (VSN) är ett nätverk med en tillhörande webbportal som underlättar för myndigheter, hälso- och sjukvård och socialtjänst att dela information, kunskap och varningar som kan bidra till att förebygga skador och dödsfall orsakade av narkotika.
Så många fick narkotikarelaterad vård 2021
Runt 30 700 personer fick narkotikarelaterad vård under 2021 (en person kan förekomma i flera källor och då räknas mer än en gång).
År 2022 vårdades ungefär 13 200 personer för första gången. Majoriteten av dessa var män (59 procent) och den största åldersgruppen var 20–24-åringar (18 procent). De flesta hade använt flera olika substanser och ingen primärdrog kunde identifieras. När en primärdrog gick att identifiera var det vanligast med hypnotika och lugnande medel (20 procent), följt av opioider (15 procent) och sedan cannabis (14 procent).