Krav på lokal på ett serveringsställe

Ett serveringstillstånd omfattar alltid ett visst avgränsat utrymme som tillståndshavaren har dispositionsrätt över. Serveringen kan ske både inomhus och utomhus. Syftet med 8 kap. 14 § i alkohollagen är att definiera tillståndshavarens fysiska ansvarsområde, det vill säga det område där tillståndshavaren får och ska agera. Även andra krav på lokal, som är reglerade i 8 kap. 15–18 §§ alkohollagen, redogörs för inom detta utbildningsområde.

Denna sida innehåller

• Krav på lokal vid ansökan om serveringstillstånd
• Vilka brister kan utgöra en signal för tillsyn?
• Syftet med kravet på överblickbarhet
• Syfte med kravet på brandsäkerhet
• Krav på dispositionsrätt till lokal och andra utrymmen
• Dispositionsrätt vid gemensamt serveringutrymme
• Cateringverksamhet för slutna sällskap – inget krav på visst avgränsat utrymme
• Servering i hyrd lokal
• Satellitservering
• Nöjesanläggningar, relaxavdelningar och liknande verksamheter

Titta på kort introduktion

Den här filmen innehåller en kort introduktion till reglerna om krav på lokalen vid serveringstillstånd. Filmen behandlar inte alla krav som gäller för att kommuner ska kunna bevilja serveringstillstånd.

Krav på lokal vid ansökan om serveringstillstånd

För att få stadigvarande serveringsstillstånd till allmänheten ska sökanden uppfylla alkohollagens samtliga krav för serveringstillstånd. Vid en ansökan om serveringstillstånd ska kommunen göra en noggrann bedömning av serveringsställets placering och samtliga lokaler och utrymmen där alkohol ska serveras. Serveringslokalen och andra serveringsutrymmen ska vara lämpliga utifrån de krav som ställs i alkohollagen. Det är viktigt att göra en helhetsbedömning av matubud, kvalitet och den allmänna standarden på lokalerna och övriga serveringsutrymmen.

Lokaler och utrymmen i Vägledning om servering – alkohollagen

För en närmare beskrivning av vad som gäller helhetsbedömning se avsnitt Mat och kök vid serveringstillstånd.

Det här kan kommunen tänka på i sin bedömning

De parametrar som är viktiga att kommunen kontrollerar är till exempel att:

• sökanden har rätt att disponera lokalen och utrymmen för servering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat
• det finns tillräckligt antal sittplatser i förhållande till lokalens storlek för att kunna servera mat inom restaurangområdets serveringsyta
• serveringslokalen och serveringsutrymmet är avgränsade och överblickbara
• serveringslokalen är lämplig ur brandsäkerhetssynpunkt
• lokalen är registrerad som livsmedelsanläggning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien
• det är en god standard på den allmänna utrustningen på serveringsstället
• serveringsställets belägenhet är sådan att ordning och nykterhet kan hållas och det inte finns särskild risk för människors hälsa.

Vilka brister kan vara en signal att det behövs tillsyn?

Det finns vissa signaler som är mer anmärkningsvärda. Vid de tillfällena är det därför viktigt att kommunen prioriterar en tillsyn. Sådana signaler kan till exempel vara:

• få sittplatser i förhållande till lokalens storlek
• låg bemanning på serveringsstället som kan göra det svårt för serveringspersonalen att ha överblick över hela lokalen
• för stora avstånd mellan ytorna
• förbindelse mellan serveringsställets kök och serveringsytor saknas
• ansvarig serveringspersonal har inte tillträde till förbindelseområdet mellan kök och serveringsytor
• stort antal personer på serveringsstället
• brandlarmet är bortkopplat eller ur funktion på serveringsstället
• nödutgångar är blockerade på serveringsstället
• serveringsstället är anmält med anledning av störningar på grund av oordning och onykterhet
• räddningstjänsten har meddelat tillståndshavaren förelägganden.

Observera! Uppräkningen är inte uttömmande. Signalerna i listan betyder inte heller per automatik att kommunen har fog för något ingripande, men en noggrann tillsyn kan vara motiverad.

Kommunerna ska ta fram riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen. Vad som gäller för kommunala riktlinjer se avsnitt Mat och kök.

Syftet med kravet på överblickbarhet

Ett grundläggande krav för såväl serveringslokaler som andra avgränsade serveringsutrymmen är att de ska vara överblickbara för att serveringspersonalen ska kunna kontrollera vilka gäster som får tillgång till alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat. Det är för att förhindra överservering och servering till minderåriga, samt för att kunna se om det uppstår olägenheter. Det innebär inte att en och samma person behöver kunna överblicka samtliga serveringsytor. Exempelvis kan tillståndshavaren anpassa personalstyrkan utifrån det förväntade antalet gäster.

Det ska säkerställas att en tillståndshavare eller serveringsansvarig har tillsyn över serveringen och vara närvarande på serveringsstället under hela serveringstiden. Det innebär dock inte att hen hela tiden ska befinna sig i de lokaler eller utrymmen där alkoholserverings sker, till exempel i matsalen eller utomhus på uteserveringen. När det gäller rumsservering eller minibarer på hotellrum finns inte detta krav, eftersom det skulle innebära ett intrång i den privata sfär som ett hotellrum utgör.

Syfte med kravet på brandsäkerhet

Det är av särskild vikt att lokaler med serveringstillstånd alltid har ett väl fungerande brandskydd. Människor som har förtärt alkohol kan bete sig irrationellt och ha svårare att uppfatta eventuell brandfara. Det är därför särskilt angeläget att lokaler som används för stadigvarande servering till allmänheten eller för servering till slutna sällskap ska vara lämpliga från brandsäkerhetssynpunkt. Syftet med kravet på brandsäkerhet är att rädda människors liv vid en eventuell brandolycka.

Kommunen kan ifrågasätta en tillståndssökandes eller tillståndshavares lämplighet att ha serveringstillstånd, om de inte förmår uppfylla grundläggande brandskyddbestämmelser.

Bedömning av brandsäkerhet på ett serveringsställe

Lokalernas brandsäkerhet är en av flera aspekter som kommunen ska bedöma när den handlägger ansökningar om stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten eller för servering till slutna sällskap. Kravet på brandsäkerhet ska vara uppfyllt inte bara vid ansökan, utan även när det gäller en befintlig serveringsverksamhet. Det innebär att kommunen även ska kontrollera brandsäkerheten när den bedriver tillsyn över ett serveringsställe. Om alkoholhandläggaren behöver hjälp vid bedömning om serveringsställets brandsäkerhet finns möjlighet att använda den expertis som finns inom kommunens andra förvaltningar, däribland den kommunala räddningstjänsten.

Sökande eller tillståndshavare behöver lämna uppgift om högsta antal personer som kan vistas i serveringsutrymmet till kommunen. Denna uppgift ska finnas i tillståndsbeviset. Detta är för att uppgifter om högsta antal personer är rätt indikator för att bedöma lokalerna ur brandsäkerhetssynpunkt. Kommunala handläggare kan be sökanden eller tillståndshavaren att styrka uppgiften för att bedöma om uppgiften är rimlig och kan godtas. Uppgiften om högsta antal personer i tillståndsbeviset bör vara baserad på de aktuella lokalernas lämplighet ur brandsäkerhetssynpunkt. Uppgiften är även ett stöd för andra myndigheter, till exempel Polismyndigheten vid platsbesök respektive tillsyn över hur många personer som kan vistas i serveringsutrymmet. Det här framgår av 8 § i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om tillståndsbevis FoHMFS 2014:6.

Konsoliderad version av FoHMFS 2014:6 Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om tillståndsbevis

Gränsen mellan det kommunala ansvaret och Räddningstjänstens ansvar

Enligt regeringens uppfattning är bestämmelsen om brandsäkerhet i alkohollagen viktig eftersom lagen (2003:778) om skydd mot olyckor inte tar specifik hänsyn till om det ska bedrivas alkoholservering i en lokal eller inte. Ägaren eller nyttjanderättshavaren till byggnader eller andra anläggningar ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Ett systematiskt brandskyddsarbete ska fungera hela tiden och inte bara när kommunen bedriver tillsyn. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB har allmänna råd och kommentarer (SRVFS 2004:3) där det finns vägledning om hur man kan göra ett korrekt brandskyddsarbete.

Det är alltid den kommunala nämnd och förvaltning som har ansvar för beslutet om serveringstillstånd och som ska överväga de inhämtade uppgifterna om lokalen och därefter bedöma ansökan. Om den kommunala handläggaren inte har tillräckliga kunskaper om brandsäkerheten kan hen skicka en remiss till räddningstjänsten vid ansökan om stadigvarande serveringstillstånd och får uppgift om brandsäkerheten i allmänhet, utan att näringsidkaren behöver betala för detta. Det är dock kommunen som bedömer ansökan och fattar beslut i ärendet. Om stöd med bedömningen av brandsäkerheten har hämtats från räddningstjänsten kan deras yttrande bifogas beslutet. Om räddningstjänsten har angett villkor för att bevilja serveringstillstånd, ska kommunen ta hänsyn till dessa villkor och följa upp att villkoren är uppfyllda.

Det är de kommunala alkoholhandläggarnas uppgift att bedöma att kravet i 8 kap. 16 § är uppfyllt. De krav som faller utanför alkohollagens bestämmelse och som ryms inom lagen om skydd mot olyckor är det räddningstjänstens uppdrag att bedöma. Det gäller såväl vid ansökan om serveringstillstånd som vid ett befintligt serveringstillstånd. En kommun som får information från räddningstjänsten att en serveringsverksamhet åsidosätter de grundläggande brandskyddsbestämmelserna bör enligt förarbetena kunna ifrågasätta en tillståndssökandes eller tillståndshavares lämplighet att ha serveringstillstånd.

Krav på dispositionsrätt till lokal och andra utrymmen

Dispositionsrätt innebär att sökanden har rätt att använda aktuella serveringslokaler och serveringsutrymmen. Kravet på att tillståndshavaren och sökanden har dispositionsrätt till de lokaler och utrymmen där serveringstillståndet ska gälla, har till syfte att säkerställa att tillståndshavaren har kontroll över alkoholserveringen på serveringsstället och därmed kan se till att alkohollagen efterlevs.

Bedömning av dispositionsrätt

Det är kommunens ansvar att kontrollera att sökanden har dispositionsrätt för den sökta serveringsytan. Sökanden måste visa att hen har dispositionsrätt, vilket innebär att bevisbördan läggs på sökanden. Sökanden ska på begäran komma in med de handlingar som behövs för kommunens prövning, till exempel intyg om hyreskontrakt eller köpeavtal. Om sökanden inte kommer in med begärda underlag, kan kommunen avslå ansökan.

Polismyndighetens yttrande

Kommunens skyldighet att kontakta polisen i samband med handläggning av ansökan om serveringstillstånd när kommunen har konstaterat att det föreligger rätt att disponera utrymmet. Det är med andra ord inte polisens uppdrag att bedöma om sökanden respektive tillståndshavaren har rätt att disponera lokalen och utrymmet som ansökningen avser, utan det är kommunens skyldighet.

Enligt 8 kap. 11 § 2 st. alkohollagen ska Polismyndigheten i sitt yttrande redovisa samtliga omständigheter som ligger till grund för kommunens bedömning i det enskilda fallet och särskilt yttra sig om sökandens allmänna lämplighet för verksamheten.

Ansvarsgränserna mellan kommun och Polismyndigheten

Det är kommunen som ska bedöma sökandens lämplighet vid ansökan om serveringstillstånd. Polisen kan enbart yttra sig avseende sitt eget rättsområde, det vill säga polisen är skyldig att yttra sig om personers lämplighet och det geografiska områdets lämplighet för serveringsverksamhet.

Kring avsaknad av bygglov för en serveringslokal bör kommunen vända sig till de handläggare inom kommunen som arbetar med bygglov eftersom det är kommunen som kan besluta om minskad bygglovsplikt eller olovligt byggande. Beslut om tillstånd för nyttjande av allmän mark för uteserveringar och andra tillfälliga byggnationer, exempelvis tält och staket, är dock Polismyndighetens rättsområde.

Vad händer om en tillståndshavare förlorar dispositionsrätten?

Om en tillståndshavare förlorar sin dispositionsrätt över ett serveringsställe finns inte förutsättningarna för serveringstillståndet kvar. Kommunen måste i sådana fall besluta om att återkalla tillståndet, eftersom det inte upphör automatiskt.

Vad händer vid oenigheter om dispositionsrätten?

Om det uppstår oenigheter kring dispositionsrätten mellan någon av de berörda personerna måste kommunen göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vid en sådan bedömning behöver hänsyn tas till bland annat följande:

Hur kommunen har formulerat sitt beslut

I och med att kommunens beslut enligt alkohollagen gäller omedelbart om inte något annat anges i beslutet, är det viktigt hur kommunen formulerat sitt beslut. Kommunerna har exempelvis möjlighet att överväga om verkställigheten av beslutet kan eller bör skjutas upp till dess det vunnit laga kraft. Det är även viktigt att undersöka huruvida kommunen fullgjort sin underrättelseskyldighet avseende information om möjligheten att begära inhibition.

Vad som föreligger, gäller, under domstolsärendets gång

Det är kommunens ansvar att från fall till fall ta hänsyn till vad som gäller under domstolsärendets gång. Om det finns en bibehållen dispositionsrätt, bör kommunen invänta domstolens beslut innan den vidtar åtgärder i ärendet. Om kommunen inte gör det är den skadeståndsansvarig om beslutet har vållat skada för enskilda.

Dispositionsrätt vid gemensamt serveringutrymme

Behov av ett gemensamt serveringsutrymme kan uppkomma till exempel i samband med festivaler och andra tillfälliga arrangemang där flera restauranger ska bedriva servering. Behovet kan också uppkomma i samband med att flera restauranger vill använda ett gemensamt utrymme på ett mattorg i ett köpcentrum eller liknande, ett så kallat food court. För serveringstillstånd för att utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme krävs att alla inblandade har ett eget serveringstillstånd och därmed dispositionsrätt till sin avgränsade del av ytan. När ett serveringsutrymme används av tillståndshavarna gemensamt ansvarar var och en för att bedriva sin verksamhet i enlighet med lagen.

Prövning av serveringstillstånd vid gemensamt serveringsutrymme

Vid prövningen av serveringstillstånd vid gemensamt serveringsutrymme måste kommunen fastställa vilken grundyta som respektive verksamhetsutövare söker eget serveringstillstånd för. Därefter kan kommunen pröva förutsättningarna för ett gemensamt serveringsutrymme.

I förarbetena till alkohollagen står det att med tanke på de komplikationer som ett gemensamt serveringsutrymme kan medföra bör ansökan om sådant tillstånd prövas särskilt noggrant. Det är viktigt att lokalen eller platsen som helhet är överblickbar och att kommunen ställer villkor för att undvika förutsebara problem i möjligaste mån.

Om flera verksamhetsutövare permanent delar yta på ett mattorg, och enbart en restaurang ansöker om serveringstillstånd får den söka tillstånd för en egen avgränsad del av mattorget. Verksamhetsutövaren med serveringstillstånd disponerar och ansvarar sedan för sin avgränsade serveringsyta. En enskild verksamhetsutövare kan inte få serveringstillstånd för det gemensamma mattorget om övriga verksamhetsutövare enbart bedriver alkoholfri servering på mattorget.

Vad händer om alkohollagens bestämmelser inte följs?

När flera tillståndshavare utnyttjar ett gemensamt utrymme ska var och en av tillståndshavarna svara för ordning och nykterhet inom serveringsutrymmet under den tid hen bedriver servering, samt att vad som i övrigt gäller enligt alkohollagen iakttas. Vid eventuella störningar på grund av oordning eller onykterhet ska kommunen i första hand utreda vem av tillståndshavarna som är ansvarig för det. I detta fall ska sanktionen riktas mot den som ansvarar för att ordning och nykterhet hålls på det gemensamma serveringsutrymmet. Den administrativa åtgärd som kommunen kan besluta om är erinran, varning eller återkallelse.

I de fall när det inte går att fastställa vem som är ansvarig vid ordningsstörningar, får kommunen återkalla tillståndet för det gemensamma serveringsutrymmet. Återkallelse av tillståndet för det gemensamma serveringsutrymmet rör dock inte tillståndshavarens befintliga serveringstillstånd, det vill säga han eller hon kan fortsätta verksamheten inom ramen för sitt befintliga serveringstillstånd.

Enligt lagstiftarens mening bör kommunen överväga om gemensamt tillstånd får ges i framtiden om upprepade eller allvarliga incidenter händer på ett gemensamt serveringsutrymme och det rör sig om återkommande arrangemang. Regeringen uttalar även att kommunen inte får återkalla tillståndshavarens befintliga stadigvarande tillstånd för sin vanliga rörelse till följd av ordningsstörning i samband med ett tillfälligt arrangemang med gemensamt serveringsutrymme.

Cateringverksamhet för slutna sällskap – inget krav på visst avgränsat utrymme

Tillstånd för cateringverksamhet är undantaget från alkohollagens krav på att serveringstillstånd ska omfatta ett visst avgränsat utrymme. Däremot är det krav på att tillståndshavaren för varje tillfälle anmäler till kommunen var alkoholserveringen ska äga rum och att kommunen ska godkänna lokalen. Någon kontroll av lokalen genom tillsyn görs inte om alkoholserveringen ska ske i någons hem.

Mer under Cateringverksamhet i Vägledning om servering – alkohollagen

Det måste vara fråga om verkliga slutna sällskap oavsett om serveringen sker i egen lokal eller i en för tillfället hyrd lokal. Annars blir det ett sätt att kringgå reglerna som gäller för stadigvarande servering till allmänheten.

Servering i hyrd lokal

När exempelvis ett företag hyr en lokal och ansöker om ett tillfälligt serveringstillstånd ställs flera av de krav på lokalen som gäller vid stadigvarande serveringstillstånd. De krav som gäller är att:

• sökanden har rätt att disponera lokalen för servering av alkoholdrycker
• det finns tillräckligt antal sittplatser i förhållande till lokalens storlek för att kunna servera mat
• serveringslokalen är avgränsad och överblickbar
• lokalens geografiska placering inte är i ett område där serveringen kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa, till exempel i ett bostadsområde eller i ett område som på annat sätt är känsligt för störningar som närhet till en skola.

Ett annat exempel är ett slutet sällskap som hyr en lokal utan serveringstillstånd. Lokalen hyrs ut yrkesmässigt. Mat eller dryck till sällskapet tillhandahålls av innehavaren av lokalen eller genom någon annans försorg. I detta fall är det förbjudet att inta eller tillåtas inta alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat i lokalen. Det får inte heller förvaras alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat där. Folköl är dock undantaget och får både intas och förvaras i lokalen.

Alkohollagen gör ett undantag då serveringstillstånd inte krävs. Alla tre kriterierna nedan ska vara uppfyllda:

• Serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, till exempel vid ett privat arrangemang.
• Serveringen sker utan vinstintresse, det vill säga att kostnaden för deltagarna motsvarar inköpspriset.
• Det inte får bedrivas yrkesmässig försäljning av alkoholdrycker eller lättdrycker i lokalen.

Satellitservering

Alkoholservering kan förekomma både inomhus i en serveringslokal och utomhus, på en så kallad uteservering. När en uteservering ligger på ett längre avstånd från ett serveringsställe och anses vara helt en fristående servering kallas det för satellitservering. Det kan till exempel vara en allmän gångväg som skiljer serveringsstället och uteserveringen åt.

Alkohollagens krav på överblickbarhet är också i dessa fall en förutsättning för att bevilja serveringstillstånd. Det innebär att serveringspersonalen ansvarar för att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning eller onykterhet undviks under hela serveringstiden. De ska även se till att ingen kan ta med sig spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat som har serverats på serveringsstället. Det är inte heller tillåtet att inta medhavda alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat eller att inta dessa på ett serveringsställe där sådana varor inte får serveras.

Ett sätt att säkerställa överblickbarheten kan vara att ställa bordsservering som villkor för att gästerna inte ska ta med sig alkohol från lokalen och korsa den allmänna gångvägen för att nå uteserveringen. Kravet på att en uteservering ska ligga i nära anslutning till serveringslokalerna finns för att serveringspersonalen ska ha möjlighet att ha tillsyn över alkoholserveringen på serveringsstället. Om serveringslokaler och utrymmen inte är belägna så att dessa kan överblickas på ett lämpligt sätt, anses de vara fristående serveringsrörelser och i dessa fall krävs separat serveringstillstånd.

Serveringslokaler som är åtskilda, till exempel med en allmän gångväg som i exemplet ovan eller ett trapphus dit allmänheten har tillträde, har i rättspraxis inte ansetts utgöra en sådan sammanhållen enhet som är en förutsättning för att lokalerna ska inrymmas under samma serveringstillstånd. Dessa anses vara fristående serveringsrörelser som ska ha separat serveringstillstånd.

Nöjesanläggningar, relaxavdelningar och liknande verksamheter som serveringsutrymme

När det gäller nöjesanläggningar, relaxavdelningar och liknande verksamheter gäller samma krav för alkoholservering som för restauranger.

Prövning av ansökan om serveringstillstånd

Kommunen ska vid prövningen ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.
Kommunen får vägra serveringstillstånd om alkoholservering på grund av serveringsställets läge eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa.

Vilka krav ska ställas?

Alkoholservering på en nöjesanläggning, relaxavdelning eller liknande verksamhet får ske om mat erbjuds och serveringsytan har tillräckligt antal sittplatser för matgäster samt att ytan kan överblickas av serveringspersonalen på ett godtagbart sätt. När det gäller närvarande personal ställs samma krav som för restauranger.

De parametrar som kommunerna behöver ta hänsyn till vid bedömningen är till exempel att:

• serveringsytorna på nöjesplatsen eller relaxavdelningen ligger i anslutning till en befintlig restaurang och dess kök
• gästerna kan beställa från ett varierat matutbud och har möjlighet att sitta och äta vid bordet
• det finns tillräckligt antal sittplatser för matservering
• det finns möjlighet för serveringspersonalen att ha uppsikt över hela serveringsytan
• alkoholserveringen kan inte befaras medföra olägenhet i fråga om ordning och nykterhet eller att det finns särskild risk för människors hälsa. Det är särskilt viktigt om barn och unga vistas på området.