Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Regeringens oro för utvecklingen av barns och ungas hälsa, framförallt den psykiska hälsan, sätter målgruppen högt på folkhälsoarbetets dagordning. En ökning av psykosomatiska symtom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk bland unga i skolåldern, stressrelaterade symtom bland framförallt flickor och ökat antal unga som vårdas på sjukhus för depression och ångest är några exempel på den oroande utvecklingen.

I vår roll som nationell kunskapsmyndighet ligger ett ansvar att sprida kunskap om och inspirera till användning av verksamma insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland barn och unga.

Uppföljning av barns och unga hälsa över tid och hur faktorer som påverkar hälsan förändras över tid är ytterligare ett ansvarsområde där datainsamlingar och analyser är viktiga instrument. Som exempel kan nämnas undersökningen om skolbarns hälsovanor, den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa samt analyser av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.

Hälsa på lika villkor

Stöd för en god start i livet

På enheten pågår flera arbeten för barn 0-2 år och deras familjer, med avsikt att skapa, stödja och stötta en god start i livet.

Nordiskt samarbete för bästa möjliga start i livet

Folkhälsomyndigheten deltar under 2019–2022 i projektet ”De första 1 000 dagarna i de nordiska länderna” som ska stärka förutsättningarna för en god känslomässig utveckling och psykisk hälsa hos barn i åldern 0–2 år. Målet är att alla barn i Norden ska få bästa möjliga start i livet.

Projektet består av tre delar.

Del 1. Beskrivning av arbetet med barns vård och omsorg

Projektet inleddes med att deltagarna tog fram en beskrivning av hur de olika nordiska ländernas mödrahälsovård, barnhälsovård och barnomsorg arbetar för att ge barn en hälsosam start i livet. Deltagarna undersökte även hur dessa verksamheter arbetar för att identifiera risker för barnen, t.ex. en förälders psykiska sjukdom, beroendeproblem eller våld inom familjen.

Del 2. Utvärdering av psykosociala insatser och arbetssätt

I nästa steg utvärderade deltagarna den vetenskapliga kvaliteten i de psykosociala insatser och arbetssätt som för närvarande används i ländernas verksamheter.

Del 3. Workshoppar för att förbättra tidiga stödinsatser för barn

Under del 3 har deltagarna genomfört nationella workshoppar med centrala aktörer. Syftet med workshopparna har varit att ta fram förslag på handlingar som kan förbättra verksamheternas stöd till barnen under de första 1 000 dagarna i livet. Folkhälsomyndigheten höll fyra workshoppar, en för vart och ett av områdena mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola, och arbetet för att tidigt upptäcka risker för barnen.

Utifrån de underlag som länderna sammanställt från de nationella dialogerna arbetaedeprojektets nordiska arbetsgrupp fram gemensamma förslag på handlingar för att alla barn i Norden ska få bästa möjliga start i livet. Hela projektet avslutas med en konferens den 27 juni i Reykjavik 2022.

Program och anmälan till för konferensen publiceras inom kort.

Om deltagarna i projektet

Projektet ”De första 1 000 dagarna i de nordiska länderna” startades av Island under landets dåvarande ordförandeskap i Nordiska ministerrådet år 2019. Det är Folkhälsomyndigheten på Island som leder projektet. De övriga medverkande är:

  • Från Norge: Hälsodirektoratet samt Regionalt center för barn och ungdomars psykiska hälsa öst och söder (RBUP).
  • Från Danmark: Sundhetsstyrelsen.
  • Från Finland: Självständighetsjubileets barnstiftelse sr (Itla) och Institutet för hälsa och välfärd (THL).
  • Från Sverige: Folkhälsomyndigheten.

Läs mer

Värna våra yngsta

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nka/Linne Universitetet arrangerar den nationella konferensen "Värna våra yngsta" för att öka kunskapen om hur psykisk hälsa och en god utveckling kan stödjas under de tusen första dagarna.

Konferenserna ska lyfta det späda barnens rätt till hälsa och utveckling, former av stöd till det späda barnet i utsatta situationer, betydelsen av tidig upptäckt och tidigt stöd för barnets hälsa och utveckling då det finns svårigheter i familjen och föräldraskapet.

Konferenserna vänder sig till alla som möter blivande föräldrar, späda barn och deras föräldrar inom mödra- och barnhälsovård, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, specialverksamheter, vuxenpsykiatri, beroendevård, beslutsfattare på olika nivåer.