Vägledning för bedömning av termiskt inomhusklimat och temperatur

Lyssna

Här beskrivs vad som kan vara bra att tänka på i hantering av ett ärende om för låg eller för hög temperatur inomhus. Denna vägledning är riktad till tillsynsmyndigheten för miljö- och hälsoskyddsfrågor i kommunen.

Termiskt inomhusklimat

Det termiska klimatet är en benämning på de faktorer som påverkar människans värmeutbyte med omgivningen. Hur temperaturen upplevs beror på lufttemperaturen, ytors temperatur, luftrörelse och temperaturskillnader mellan olika höjder. Vid bedömning av om det termiska klimatet i lokalen eller bostaden utgör en olägenhet för människors hälsa behöver flera faktorer vägas in.

Operativ temperatur

Operativ temperatur är medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor. Operativ temperatur mäter på ett bättre sätt hur kroppen upplever temperaturen eftersom man får med påverkan från kalla ytor, vilka stjäl värme från kroppen, vilket innebär att man kan uppleva det som kallt trots att lufttemperaturen är normal. Den kan mätas till exempel med hjälp av en glob- eller kubtermometer. Riktvärdena för temperatur anges i måttet operativ temperatur. Därför ska man vid olägenhetsbedömningen utgå från uppmätt operativ temperatur.

Lufttemperatur

För att göra en indikerande mätning av temperaturen så kan man använda en vanlig digital termometer. Resultatet jämförs sedan med det indikerande värdet i tabell 1 i de allmänna råden om temperatur inomhus. Indikerar mätningen att det kan vara för låg eller för hög temperatur bör vidare utredning av inomhustemperaturen utföras.

Rekommenderade värden

I de allmänna råden, tabell 2, finns en kolumn med rekommenderade värden och en kolumn med riktvärden. Det rekommenderade temperaturintervallet är det temperaturområde där de flesta människor upplever god termisk komfort. Observera att vid bedömning av olägenhet för människors hälsa så bör man utgå från riktvärdena, inte de rekommenderade värdena.

Känsliga personer

Enligt miljöbalken ska hänsyn tas till känsliga personer och riktvärdet för känsliga är 20 °C operativ temperatur. Om en indikerande mätning visar att lufttemperaturen är lägre än 22 °C bör därför en utredning och mätning av den operativa temperaturen göras när det gäller känsliga personer. Fastighetsägaren har ansvar att bedöma om en person har behov av ett varmare inomhusklimat. Miljö- och hälsoskyddskontoret bedömer om en person hör till en känslig grupp och ett läkarutlåtande är inte nödvändigt för beslutet. Exempel på personer med behov av varmare inomhusklimat är äldre, rörelsehindrade, personer med reumatism och personer med lägre ämnesomsättning.

Vistelsezonen

Riktvärden för temperatur och bedömning av det termiska klimatet gäller inom hela vistelsezonen, se handboken Temperatur inomhus för definition. Vid utredning av inomhustemperaturen görs mätningar i vistelsezonen.

Väder

Det är viktigt att kontrollmätningar inomhus görs under väderförhållanden som inte skiljer sig för mycket mot de väderförhållanden som klagomålet gäller. Det kan gälla utetemperatur, vind och solinstrålning. Mätning i direkt solsken bör undvikas.

Speciellt utsatta rum

Hörnrum med två eller fler ytterväggar är speciellt utsatta för vind och kyla. Rum med innertak gränsande mot kallvind eller direkt mot yttertak kan ha problem med kalla takytor. Rum i markplan där golvet ligger direkt på betongplatta eller krypgrund kan ha problem med låg golvtemperatur.

Mätosäkerhet

Temperaturgivare förutsätts vara rutinmässigt kalibrerade och det bör framgå i protokollet när kalibreringen har gjorts och på vilket sätt.

Alla temperaturgivare har ett intervall för mätosäkerhet oavsett om de är kalibrerade eller inte. Intervallet varierar mellan olika temperaturgivare och intervallet för mätosäkerheten behöver anges i mätprotokollet för att kunna bedöma om riktvärden underskrids eller inte.

Drag

Människan är känslig för luftrörelser. Luftrörelsen rekommenderas inte vara mer än 0,15 m/sekund vid normal rumstemperatur. Drag kan komma från tilluftsventiler, otätheter främst i fönstren och balkongdörr men även i ytterdörr och väggar. Dåligt isolerade väggytor, köldbryggor och fönster kan orsaka kallras som kan upplevas som drag.

Ventilation

Självdrag och frånluftsventilation där friskluft tas in via uteluftsventiler kan innebära problem med drag och kallras om inte radiatorn har tillräcklig kapacitet.

Mer om ventilation

Energibesparing

Fastighetsägare kan peka på att från EU och regeringen finns krav på att se över en byggnads energianvändning för att minska klimatpåverkan. Det innebär dock inte att miljöbalkens regler för inomhusmiljö har förändrats på något sätt. Energibesparingar är eftersträvansvärda men får inte innebära ett ohälsosamt termiskt inomhusklimat.

Läs mer