Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos äldre personer

Lyssna

Det finns många faktorer som påverkar risken för psykisk ohälsa, både individens nära omgivning och samhället i stort. Även individens eget beteende och livsvillkor påverkar. De saker som påverkar vår psykiska hälsa är i stort desamma genom livet, även om sådant som sämre fysisk hälsa och svåra livshändelser som förlust av närstående naturligt blir vanligare när vi blir äldre.

Allt fler lever tills de är 75 år eller äldre och snart är en fjärdedel av Sveriges befolkning över 65 år. Tiden efter arbetslivet kan medföra särskilda risker för psykisk ohälsa och suicid. Exempelvis genom ökad ensamhet, kroppsliga krämpor och sociala och psykologiska omställningar.

Trots att övergången till pension är positiv för de flesta äldre finns det vissa som upplever att den påverkar den psykiska hälsan negativt. Omställningen kan till exempel göra att de känner sig vilsna och har svårt att hitta sin nya plats. Andra upplever att övergången till pensionen är en stark påminnelse om att livet är på väg att ta slut.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos äldre

Det finns olika faktorer som kan främja livskvaliteten och förebygga psykisk ohälsa under denna tid i livet. Exempelvis social gemenskap och stöd, fysisk aktivitet, goda matvanor och meningsfullhet i vardagen.

Äldre uppger i hög grad att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är uttaget av antidepressiva och lugnande läkemedel högst bland de äldsta. Det är därmed svårt att avgöra den psykiska hälsan i gruppen. Forskning visar att äldres psykiska ohälsa mer sällan fångas upp i tid. Vidare beskrivs hur äldre inte alltid själva söker hjälp för psykisk ohälsa när de skulle behöva.

Det finns även andra faktorer som påverkar den psykiska hälsan, varav de flesta berör alla åldersgrupper. Det innebär att även äldre personer med låg utbildningsnivå och svag ekonomisk ställning löper större risk för att drabbas av psykisk ohälsa, liksom de som bor i socioekonomiskt utsatta områden och på särskilda boende. Sannolikheten för depressiva symtom och ångest är dessutom högre ju mer socialt isolerad en person är. Vidare har ogifta och ensamboende personer en förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa i jämförelse med de som är gifta eller sammanboende.

Hälsofrämjande aktiviteter kan påverka den psykiska hälsan

Många av riskfaktorerna för depression och ångest går att påverka. Det går ofta att åtgärda kroppsliga besvär, social isolering och ohälsosamma levnadsvanor. Exempelvis kan utbildning i och användning av digital teknik vara ett sätt att främja social delaktighet bland äldre. Hälsofrämjande aktiviteter är viktiga, både för de äldre som bor på vård- och omsorgsboende och för de som bor hemma.

Det behövs insatser för att stärka välbefinnandet bland äldre och identifiera riskfaktorer och symtom på psykisk ohälsa. Viktiga områden är att öka kunskaper om psykisk ohälsa bland äldre och deras anhöriga och bland de aktörer som möter äldre, samt att öka fokus på faktorer som kan förebygga psykisk ohälsa.

Läs mer