Så gick undersökningen till

Folkhälsomyndigheten genomförde enkätundersökningen i NOVUS Sverigepanel i mars 2021. Enkäten besvarades av 10 355 personer i åldern 18–84 år. Svarsfrekvensen var 62 procent. Psykisk ohälsa beskrevs dels som olika typer av diagnoser, dels som besvär som varken har resulterat i diagnos eller behandling, men som ändå påverkar det dagliga livet.

Rapporten Synen på psykisk ohälsa och suicid

I undersökningen svarade en stor andel av befolkningen att de tror att psykisk ohälsa försvårar inom flera viktiga livsområden. Fyra av fem uppgav att de tror att det är svårare att få anställning och att göra karriär och de flesta trodde dessutom att det är besvärligare att få vänner och bilda familj. Trots detta svarade majoriteten att de tror på ett meningsfullt liv för den som lever med långvarig psykisk ohälsa.

Figur 1. Andel av befolkningen som svarat att de tror att psykisk ohälsa gör det svårare inom olika livsområden.

Figuren visar att en övervägande majoritet svarade att de tror att psykisk ohälsa är något som försvårar möjligheterna inom de sju livsområdena. Närmare 80 procent av deltagarna tror att det är svårare att göra karriär och få anställning för någon som har psykisk ohälsa. Men en stor majoritet svarade även att de tror att det är svårare att få vänner, utbilda sig och bilda familj. Knappt hälften svarade att de tror att det är svårare för någon med psykisk ohälsa att hyra en bostad.

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa kan ha olika innebörd beroende på vem man frågar. I enkäten ställde vi frågor om psykisk ohälsa eftersom det är ett begrepp som allmänheten använder och då vi inte ville begränsa oss till att fråga om ett specifikt tillstånd.

På en öppen fråga i enkäten svarade de flesta att de förknippar psykisk ohälsa med depression, ångest, stress och att må dåligt. Det var 38 procent av deltagarna som svarade att de hade egen erfarenhet av psykisk ohälsa och 55 procent svarade att de regelbundet träffar någon som har psykisk ohälsa.

Vad är psykisk hälsa?

Ordmoln, depression klart störst sedan kommer ångest, dåligt, stress

Unga mer positiva, men har svårare att berätta

Attityderna till psykisk ohälsa varierade med de egenskaper eller tillstånd som vi frågade om. Beroende- och stresstillstånd bedömdes hårdare än andra tillstånd. I alla fall var det vanligare att svara att man tror att dessa tillstånd är orsakade av personen själv, jämfört med hallucinationer eller självmordstankar. Även egenskaper hos deltagarna var av betydelse. Mer positiva attityder fanns genomgående bland unga vuxna, kvinnor och bland de med erfarenhet av egen eller andras psykiska ohälsa.

Nästan hälften av deltagarna som uppgav egen erfarenhet av psykisk ohälsa svarade att det skulle kännas svårt att berätta för någon om hur man mår. Även om yngre (18–29 år) genomgående hade mer positiva attityder än äldre (65–84 år) var det fler i denna grupp som svarade att det skulle kännas svårt att berätta om sin psykiska ohälsa.

Figur 2. Andel av befolkningen som svarat att de tror att olika tillstånd är orsakade av personen själv.

I figuren listas sju olika psykiatriska tillstånd eller symtom där deltagaren fick skatta i vilken mån hen tror att dessa orsakades av personen själv eller inte. Skalan löper från ”inte alls” till ”helt och hållet”. Resultatet visar att de listade tillstånden bedömdes olika. Det var en högre andel av deltagarna som svarade att de tror att alkohol- och drogberoende var orsakat av personen själv, medan en lägre andel trodde att hallucinationer var självorsakade.

Kunskaper om psykisk ohälsa och suicid

Kunskaperna om psykisk ohälsa och suicid varierade bland deltagarna. I undersökningen svarade deltagarna att de trodde att 40 procent av befolkningen skulle ha psykisk ohälsa någon gång i livet. Andelen stämmer ganska väl överens med vad man ser i data och i olika studier. Det behöver inte betyda att det är nödvändigt att få en diagnos eller behandling, utan mycket av det vi kallar psykisk ohälsa är normala reaktioner på händelser i livet.

Kunskaperna om suicid varierade bland deltagarna. Flertalet trodde helt riktigt att fler män än kvinnor dör i suicid, men många trodde att det främst är unga människor som dör i suicid. I själva verket är suicidtalen högst bland medelålders och äldre personer. De flesta svarar att de tror att suicid är ett rop på hjälp snarare än en verklig önskan om att dö. tre av fyra deltagare svarade att de tror att självmord går att förebygga.

Folkhälsomyndighetens uppdrag om att minska stigma

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag av regeringen att genom kunskapshöjande insatser bidra till att minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa och suicid. Inom ramen för detta uppdrag ingår att kartlägga stigmatiseringen kring psykisk ohälsa och suicid i befolkningen och följa utvecklingen över tid.

Att minska stigma

Läs mer

Faktabladet Att mäta stigmatisering vid psykisk ohälsa och suicid