Statistik psykisk hälsa: barn under 18 år

De flesta 11-, 13- och 15-åringar svarar att de känner sig nöjda med livet. Samtidigt är det vanligt att uppge psykiska och somatiska besvär, till exempel nervositet eller huvudvärk. Skolstress är också mycket vanligt. Fler pojkar än flickor får psykiatrisk vård och den vanligaste diagnosen är adhd.

Psykisk hälsa bland barn under 18 år

Statistik psykisk hälsa: yngre vuxna 16–29 år

Fyra av fem unga (16–29 år) uppger att deras psykiska välbefinnande är gott eller mycket gott. Samtidigt svarar en hög andel att de har olika typer av psykiska besvär som ängslan, oro, eller ångest. Tjejer uppger oftare psykiska besvär och fler hämtar ut antidepressiva läkemedel jämfört med killar i samma ålder. Andelen som vårdas på sjukhus efter ett suicidförsök är också högre bland tjejer, men fler killar dör i suicid.

Psykisk hälsa bland unga vuxna 16-29 år

Statistik psykisk hälsa: vuxna 30–44 år

I åldern 30–44 år uppger 86 procent att deras psykiska välbefinnande är gott eller mycket gott. Samtidigt är det vanligt att uppge olika typer av psykiska besvär, till exempel ängslan, oro eller ångest. Könsskillnaderna i psykiska besvär är mindre uttalade i denna ålder, jämfört med den yngre åldersgruppen, 16–29 år. Runt 5 procent av 30–44-åringarna fick psykiatrisk vård 2020, vanligen för ångest, stress, depression eller adhd. Nästan vart femte dödsfall som sker i denna ålder beror på suicid.

Psykisk hälsa bland vuxna 30-44 år

Statistik psykisk hälsa: vuxna 45–64 år

Nio av tio i åldern 45–64 år skattar sitt psykiska välbefinnande som gott eller mycket gott. Samtidigt är det vanligt att uppge olika typer av psykiska besvär, framförallt sömnbesvär.

Psykisk hälsa bland vuxna 45-64 år

Statistik psykisk hälsa: vuxna 65 år eller äldre

Nio av tio i åldern 65–84 år uppger att detas psykiska välbefinnande är gott eller mycket gott. Samtidigt är det vanligt att uppge olika typer av psykiska besvär, framför allt sömnbesvär. Av de över 64 år besökte cirka 2 procent psykiatrin 2020, män oftast på grund av alkoholberoende och kvinnor oftast till följd av ångest. Andelen som får behandling för demens ökar med stigande ålder, liksom uttag av psykofarmaka. För män är suicidtalen som högst i dessa åldrar.

Psykisk hälsa bland vuxna 65 år eller äldre

Statistik om suicid

Årligen dör omkring 1200 personer av suicid i Sverige. Ytterligare omkring 300 fall brukar registreras där det fanns misstanke om suicid men där avsikten inte kunnat styrkas. Av samtliga fall är omkring 70 procent män och det högsta suicidtalet återfinns bland män över 85 år.

Statistik om suicid

Psykisk hälsa – läns- och kommunstatistik

Här kan du med hjälp av vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid med hjälp av rörlig grafik på läns- och kommunnivå. Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller använda den i en presentation.

Läns- och kommunstatistik för psykisk hälsa

Datakällor – så tar vi fram statistik

Vi har samlat ett flertal datakällor där du kan ta fram egen statistik över psykisk hälsa och suicid.

Så tar vi fram statistik

Ta fram egen statistik

Vi har samlat ett flertal datakällor där du kan ta fram egen statistik över psykisk hälsa och suicid.

Ta fram egen statistik