Psykisk hälsa och ohälsa är ord som regelbundet används i det allmänna samtalet, men innebörden av orden är långt ifrån självklar. T.ex. kan psykisk hälsa användas som en synonym till både psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande. Psykisk ohälsa kan i sin tur åsyfta varierande tillstånd, alltifrån vardagliga psykiska besvär till svåra psykiatriska tillstånd och suicid (figur 1).

För att tydliggöra vår kommunikation har Folkhälsomyndigheten medverkat i ett terminologiarbete tillsammans med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Målet med arbetet var att enas om ett gemensamt sätt att använda psykisk hälsa och relaterade begrepp. Nedan beskrivs och förklaras de ord vi har enats om att använda samt i vilka sammanhang vi använder dem.

Observera att dessa beskrivningar enbart avser terminologin kring psykisk hälsa. Vi menar alltså inte att förklara hur psykisk hälsa gestaltar sig eller tar sig uttryck.

Figur 1. Dimensioner av psykisk hälsa och psykisk ohälsa.

illustration som visar dimensioner av psykisk hälsa och psykisk ohälsa

Psykisk hälsa och ohälsa

Psykisk hälsa och psykisk ohälsa är två samlingsbegrepp. Som illustreras i figur 1 omfattar psykisk hälsa samtliga aspekter, både psykiskt välbefinnande och olika former av psykisk ohälsa. I psykisk ohälsa ingår psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid.

Psykiskt välbefinnande

Psykiskt välbefinnande är den positiva dimensionen av psykisk hälsa. Psykiskt välbefinnande handlar t.ex. om att kunna känna glädje, lycka och livstillfredsställelse, men också om vår förmåga att hantera livets upp- och nedgångar och att balansera positiva och negativa känslor. Andra aspekter av psykiskt välbefinnande är att ha goda sociala relationer, att känna engagemang, och att kunna utveckla och uppnå sin potential utifrån sina förutsättningar.

Psykiska besvär

Psykiska besvär är självrapporterade, följs genom våra enkätundersökningar och utgör en dimension av psykisk ohälsa. Psykiska besvär kan vara av varierande art och svårighetsgrad. Det kan handla om t.ex. ängslan, oro, ångest, nedstämdhet eller sömnbesvär. Besvären kan vara lätta eller svåra. Eftersom psykiska besvär är självrapporterade går det inte att avgöra om det är reaktioner på vanliga påfrestningar eller om det är symptom på en mer omfattande problematik. Utgångspunkten är dock att de flesta självrapporterade psykiska besvär inte uppfyller kriterierna för en psykiatriska diagnos.

Psykiatriska tillstånd

Med psykiatriska tillstånd avser vi all diagnosticerad psykisk ohälsa och dessa uppgifter kommer vanligen från hälsodataregister, t.ex. patientregistret. Eftersom de flesta register är baserade på diagnoskoder från det internationella klassifikationssystemet ICD-10 är detta vår utgångspunkt. Detta innebär att psykiatriska tillstånd omfattar psykiska sjukdomar, syndrom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det innebär också att olika typer av substansberoende ingår. Därutöver inkluderar vi självskadebeteende, suicidförsök och suicid, även om dessa inte utgör psykiatriska diagnoskoder i ICD-10.

Våra riktlinjer

Eftersom psykisk hälsa och psykisk ohälsa innehåller många olika aspekter finns det en risk att orden blir missvisande. Genom terminologiarbetet tillsammans med SKR och Socialstyrelsen har vi enats om följande:

  • Psykisk hälsa används för att sammanfatta hela området, både psykiskt välbefinnande, psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid
  • Psykisk ohälsa används för att sammanfatta psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid
  • Vi undviker att använda ord som psykisk hälsa eller psykisk ohälsa när vi enbart avser enskilda aspekter av begreppen

Läs mer

Begrepp, psykisk hälsa – ett dokument som SKR, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen tagit fram