Vår psykiska hälsa påverkas av en mängd faktorer såsom ärftlig sårbarhet, villkor under uppväxten, hur vi har det ekonomiskt och socialt, vanor och beteenden, förmåga att hantera påfrestningar med mera. Det handlar om vad vi gör, hur vi lever och vad vi är med om, men också om de rättigheter, möjligheter eller begränsningar som samhället och vår omgivning ger oss. De här faktorerna är olika fördelade i olika befolkningsgrupper och det finns skillnader i psykisk hälsa beroende på kön, utbildning, migration samt sexuell läggning och könsidentitet.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan kallas ibland för skyddsfaktorer och riskfaktorer. Ju fler riskfaktorer man utsätts för desto större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Men skyddsfaktorerna kan mildra effekten av riskfaktorerna.

Risk och skyddsfaktorer

Skyddsfaktorer kan vara till exempel goda sociala relationer och att känna sig delaktig i samhället, att vara fysiskt aktiv och äta bra, att få tillräckligt med sömn och återhämtning, eller att ha någon form av sysselsättning eller hobby som känns meningsfull och som man trivs med. Det kan också handla om bra boende och en trygg närmiljö.

Riskfaktorer kan finnas inom många olika dimensioner och handlar om både sociala relationer, om levnadsvanor och livsvillkor, och om hälsa. Det kan vara till exempel bråk eller andra problem i familjen, riskbruk av alkohol eller narkotika, funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar, ensamhet, arbetslöshet eller annat utanförskap eller stress på jobbet eller i skolan.

Alla kan drabbas av psykisk ohälsa. Det finns många faktorer som påverkar, både individens eget beteende och villkor, dess nära omgivning och i samhället i stort. Många av dessa faktorer går att påverka, i alla fall på sikt.

Figuren nedan beskriver hälsans bestämningsfaktorer och indikatorer för psykisk hälsa i relation till de sociala hållbarhetsmålen ur Agenda2030. Modellen är anpassad för analyser som gjorts i rapporter Folkhälsomyndigheten gjort om ojämlik psykisk hälsa, efter Lund m.fl. 2018 (The Lancet Psychiatry).

Distala faktorer avser här mer strukturella faktorer som återfinns på samhällsnivå. Proximala avser de faktorer som återfinns närmare individen. De fetstilta faktorerna är de vi främst har vi studerat i olika kunskapssammanställningar, och de stjärnmarkerade har lagts till den ursprungliga modellen av Lund m.fl. (2018).

Hälsans bestämningsfaktorer är: demografi, närområde, ekonomi, social och kulturell samt miljörelaterade händelser.

Inom demografi är exempel på distala faktorer mångfald och förväntad livslängd och exempel på proximala faktorer är ålder och kön. Det sociala hållbarhetsmålet är jämställdhet.

Inom närområde är exempel på distala faktorer infrastruktur och omgivning och exempel på proximala faktorer är säkerhet och trygghet och boende. Exempel på de sociala hållbarhetsmålen är hållbar energi för alla och hållbar konsumtion och produktion.

Inom ekonomi är exempel på distala faktorer lågkonjunktur och makroekonomisk ojämlikhet och exempel på proximala faktorer inkomst och ekonomiska svårigheter. Exempel på de sociala hållbarhetsmålen är ingen fattigdom och anständiga arbetsvilkor och ekonomisk tillväxt.

Inom social och kulturell är exempel på distala faktorer social stabilitet och kultur och exempel på proximala faktorer socialt deltagande och utbildning. Det sociala hållbarhetsmålet är god utbildning åt alla.

Inom miljörelaterade händelser är exempel på distala faktorer naturkatastofer eller krig och konflikt och proximala faktorer trauma och oro. De sociala hållbarhetsmålen är bekämpa klimatförändringen samt fredliga och inkluderande samhällen.

Figur. Hälsans bestämningsfaktorer

Komplicerad figur som visar hur olika faktorer påverkar på individ och samhällsnivå.

Figuren ovan: Hälsans bestämningsfaktorer i större format.

Läs mer om hur olika faktorer påverkar psykisk hälsa på dessa sidor: