Insatser behövs för unga som har föräldrar med spelproblem

Lyssna
Publicerad:
Kategori: Nyhet

Unga som har föräldrar med spelproblem mår sämre än andra unga. De uttrycker bland annat mer missnöje med sin psykiska och fysiska hälsa, stress, fritid, vänner och tro på framtiden. De har också överlag en sämre relation till sina föräldrar, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

Rapporten som Folkhälsomyndigheten nu publicerar baseras på en stor enkätundersökning som handlar om spel om pengar. Frågorna ställdes till unga i åldern 16-19 år, samt föräldrar som har barn i den åldern. Totalt besvarade enkäten av cirka 3200 unga och 3 000 föräldrar.

Påverkas negativt och mår sämre

Ungefär två procent av de unga uppger att de har en förälder med spelproblem, och undersökningen visar att de unga mår sämre på flera sätt. Bland annat är de mindre nöjda med sin psykiska och fysiska hälsa, fritiden och vänner. De upplever också i högre grad stress och har en mindre positiv tro på framtiden än unga vars föräldrar inte har några spelproblem. Det enda område där undersökningen inte visar på några skillnader är skolan.

– Skolan är en av flera viktiga arenor för att fånga upp och stödja dessa barn och unga. Samhället måste bli bättre på att upptäcka unga anhöriga till personer med spelproblem för att ge de insatser som passar, säger Jessika Spångberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska behov av information och stöd hos barn som bor varaktigt med en vuxen som har spelproblem uppmärksammas. Insatser bör också göras inom till exempel skola, socialtjänst och föreningsliv för att identifiera och uppmärksamma behovet hos dessa unga. Även medvetenheten om spelproblem behöver öka bland vuxna personer som möter unga.

Sämre relation till föräldrarna

Unga som har minst en förälder med spelproblem upplever överlag att de har en sämre relation till sina föräldrar jämfört med övriga unga. Till exempel instämmer enbart 33 procent av 16–19-åringarna som har en förälder med spelproblem helt i påståendet att föräldrar lyssnade på dem, jämfört med nära 70 procent bland övriga unga. Skillnaden såg ungefär likadan ut när det gällde att kunna be sina föräldrar och hjälp, samt att de unga kände uppmuntran och stöd från föräldrarna.

– Vi vet att en god och nära relation till föräldrarna kan fungera som en skyddsfaktor för att förebygga spelproblem bland unga. En viktig generell åtgärd är därför att stärka föräldrar i sin roll och förebygga spelproblem bland vuxna, säger Jessika Spångberg.

Unga närstående i undersökningen

Totalt uppger 14 procent av de unga att de har någon i sin närhet som har eller har haft spelproblem. 2 procent anger att de har en förälder med spelproblem, 4 procent uppger att någon annan än föräldern inom familjen eller släkten har spelproblem.

Sett till alla närstående unga var personen med spelproblem i drygt två femtedelar (41 procent) av fallen en vän och i drygt vart tionde fall (14 procent) en förälder, se figur 1.

Figur 1. Fördelning av närstående med spelproblem bland unga närstående 16–19 år (%).

Bilden visar ett cirkeldiagram som beskriver hur fördelningen av olika kategorier av personer med spelproblem ser ut bland ungas närstående. Den största delen utgörs av vänner, följt av någon annan än förälder i familjen eller släkten. Även föräldrar och pojkvän respektive flickvän finns med. En femtedel har svarat någon annan än de kategorier som ingick.

Läs mer

Skriv ut