Världshepatitdagen uppmärksammar tyst hot mot folkhälsan

Hepatit B och C är virussjukdomar som kan bli kroniska och orsaka en inflammation i levern som på sikt kan leda till skrumplever och levercancer. Sammanlagt uppskattas cirka 296 miljoner personer i världen leva med hepatit B och cirka 58 miljoner med hepatit C. Men enligt WHO är globalt bara drygt 10 procent av personerna som bär på dessa sjukdomar diagnosticerade, vilket betyder att många är ovetande om sin infektion.

Ett hot mot den globala folkhälsan

Hepatit B och C utgör ett hot mot den globala folkhälsan. Årligen tillkommer ungefär 3 miljoner nya fall med hepatit B och C i världen och tillsammans fortsätter dessa sjukdomar att orsaka runt 1,1 miljoner dödsfall per år. WHO har därför som mål att sjukdomarna ska elimineras som folkhälsohot till år 2030. Eftersom man kan leva med kronisk hepatit B och C utan symptom under många år är det angeläget att hitta de som bär på sjukdomen men ännu inte har diagnosticerats.

Viktiga åtgärder för att nå WHO:s mål är testning av personer som tillhör riskgrupper. En tidig diagnos är viktig för att kunna hänvisa individer till vård och behandling, som förbättrar hälsan hos den enskilde samt minskar smittspridningen i samhället.

För hepatit B finns ett effektivt vaccin som skyddar mot infektion. Det finns även möjlighet till behandling för hepatit B som kan minska smittsamheten och risken för sena komplikationer såsom skrumplever och levercancer. För hepatit C finns inget vaccin men däremot behandling som är mycket effektiv för att bota sjukdomen.

Hepatit B i Sverige

Majoriteten av alla personer som diagnosticeras med hepatit B i Sverige har en utvecklad kronisk infektion och är ofta födda utomlands i länder där hepatit B är vanligare. De har ofta smittats redan vid födseln via så kallad mor-till-barn-smitta. Därför är det av yttersta vikt att erbjuda hälsoundersökning och testning av migranter från länder med högre förekomst, för att vid behov kunna hänvisa vidare till vård och behandling. Smittspridningen i Sverige ligger på en fortsatt låg nivå, cirka 50–100 fall per år de senaste tio åren (figur 1). Sexuell kontakt är den vanligaste rapporterade smittvägen i Sverige och ibland förekommer utbrott bland personer som injicerar droger.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla spädbarn vaccineras mot hepatit B. Sedan 2016 erbjuder alla regioner vaccinet kostnadsfritt inom regionala vaccinationsprogram. Vaccinationstäckningen bland 2-åringar har ökat från 67 procent 2016 till 97 procent 2020. För att diagnosticera hepatit B, kunna erbjuda vård och förhindra smittspridning, är det angeläget att nå ut med erbjudande om testning och hepatit B-vaccination till personer som tillhör en riskgrupp.

Hepatit C i Sverige

Till skillnad från hepatit B så har merparten av alla personer som rapporteras med hepatit C fått infektionen i Sverige. Den senaste 10-årsperioden har cirka 10 gånger fler rapporterats smittade i Sverige med hepatit C, än med hepatit B (figur 1).

I Sverige är den vanligaste rapporterade smittvägen för hepatit C injektion av droger med oren injektionsutrustning. Hepatit B och C har samma smittvägar, men betydligt fler har blivit infekterade med hepatit C via injektion av droger än vad som gäller för hepatit B (figur 2). Detta kan delvis bero på att sprutbytesprogrammen, som har blivit fler de senaste åren, erbjuder vaccination för hepatit B.

En grundläggande åtgärd för att minska spridningen av hepatit C är att nå ut med erbjudande om testning, och vid behov behandling, till personer som tillhör en riskgrupp, framför allt personer som injicerar droger. Exempel på andra riskgrupper är män som har sex med män, personer som säljer sex, migranter från länder med högre förekomst av hepatit C och personer som har fått blod eller blodprodukter innan 1992.

För att nå personer som injicerar droger är det avgörande att tillhandahålla lättillgängliga lågtröskelverksamheter, såsom stationära och mobila sprutbytesverksamheter. Verksamheter behöver sätta personers behov i centrum i stället för sjukdomen. Det underlättar att nå fram med preventiva åtgärder om fler aktiviteter kan erbjudas under samma tak såsom till exempel testning, vård och behandling.

Figur 1. Samtliga fall hepatit B och C rapporterade i Sverige samt smittland, 2012–2021.

Figur 2. Antal fall som fått infektionen via injektion med orena injektionsverktyg i Sverige, 2012–2021.

Vad gör Folkhälsomyndigheten?

Folkhälsomyndigheten stödjer det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för minskad smittspridning av hepatit B och C, som en del i WHO:s globala arbete, och övervakar kontinuerligt det epidemiologiska läget för virala hepatiter i Sverige.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett kunskapsunderlag för att stödja nationella aktörer, regioner, kommuner och civilsamhällets organisationer i sitt arbete för att långsiktigt kunna uppnå WHO:s mål om eliminering av hepatit B och C som folkhälsohot till år 2030. Kunskapsunderlaget innehåller bedömningar på strategisk nivå och förslag till utveckling av arbetet i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för riskutsatta grupper.

Folkhälsomyndigheten arbetar även långsiktigt med att förbättra övervakningen för att bättre kunna följa Sveriges väg mot eliminering av hepatit enligt WHO:s mål.

Läs mer

• Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatiter i Sverige
• Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger
• Hepatit B -riskgrupper och vaccination
• Sjukdomsinformation om hepatit B
• Årsrapport 2021 hepatit B
• Sjukdomsinformation om hepatit C
• Årsrapport 2021 hepatit C
• WHO - World Hepatitis Day 2022 (who.int)