Menn buttar forr sassarengro horrtepa te kannsla sé tchisko

Marro uppdrag aschar forr te utveckla ta stödja marro temmeskro buttepa forr fedder sasstepa, mot såväl truppeskro kai goddjakro nassvalopa ta rakkepa mot vavera typer fonn sasstepangre mijakkepan.

Menn buttar palla uppdrag fonn regeringa. Sillott forr marro buttepa aschar sällan direkt pre manuscha. Istedes aschar marro buttepa butter kai je kresstno-dromm kaj janepa ta kettenepa masskar regioner ta kommuner, länsstyrelser ta vavera intresseorganisationer hasstras forr lenngro buttepa.

Sasstepa aschar jekk masskar dolla prallstune jibbnakke puttchepan to buttedera fonn manuscha. Sens harrja har sasstepan forr manuscha dre Svedikko temm avat fedder. Överlag aschar dova jibbnakko tchiro nu langster forr manuscha sosske jonn avar sassteder. Sassaren, dikkat pre kettanes, kammar fedder sasstepa. Avvar masskar dolla grupper kai kammar cherrijader kontra feddeder sasstepa avar skillnaderna förr bareder än kuttijer.

Palla sosske kammar menn je baro buttepa te hanndra pre dolla viktigaste puttchepan palla sasstepa erst. Ninna te leja menn an dolla paropan kai aschar hinder forr sarre manuscha te kamma lattcho sasstepa.

Kalla aschar tchommena fonn marre buttepangre puttchepan

Kattchali, drabb, dopning, tyali ta spekkrepa palla lovija

Jekk fonn marre glandune sillon ascha att tyali ta dukkalopan fonn kattchali ska ava kuttijer. Menn buttar ninna forr je puv fri fonn drabb ta dopning, ta ninna forr manuscha te spekkra palla lovija kuttijer.

Sijakko sasstepa ta uppväxtvillkor

Menn buttar ninna mot sijakko nassvalopa eller nervalopa ta mulepa pre sé soles, dalla forr sassare marre temmengre manuscha, mé dikkepa pre tchavar ta ternea särskilt. Menn buttar ninna tchakke sassaren motte leja emlege horrtepan ta möjligheter oavsett sexuell läggning ta könsidentitet.

Sexuell sasstepa

Menn kerar kettanes ta pallan-jar info ta vavera insatser mot HIV ta vavera valschikke dukkalopan.

Fysisk miljö - prakktepan

Menn kammar uppdrag te lattcha, te passa pre ta te leja nikklis risker mot sasstepan fonn prakktepan.

Rakkepa fonn traschane ta smittande nassvalopan

Menn kammar uschlipa forr rakkepan mot traschane ta smittande nassvalopan. Sass-tchiro pallan-jar menn ta dikkar pre tchakkes dukkalopan fonn infektioner buchlar sé. Både andri ta avri Svedikko temm. Menn kerar analyser dri marre laboratiorier ta hunkar parata te leja prover ta te dikka pre särskilda traschane nassvalopan, dives som rattija.

Vaccinationer

Menn pukkar marre dennkrepan to regeringen palla save vaccinationer kai motte ascha ninna dri dova temmeskro vaccinationsprogram. Palla sosske aschar dó viktigt te pallan-ja prastanes program, forr te dikka om dó aschar bruk te parra tchommet dri dollen.

Antibiotikaresistens

Bakterier kai rissrat sé te tchi mula fonn antibiotika, resistenta, aschar je barja'enes problem. Menn kerar kettanes ta buchlar vri janepa palla so je motte kera mot traschepan fonn dova. Dova buchlas vri to vården ta manuscha ninna. Viktigt aschar ninna te rakka je dukkalo manusch fonn smitta drean vården.

Kutti fakta palla Folkhälsomyndigheten

  • Folkhälsomyndigheten kerades pre 1:to januari 2014:to berscht.
  • Buttepan keras vri fonn Solna ta Östersund ninna.
  • Adives kammar menn 600 buttepangre beddosa.
  • Myndigheten tellan-jar Socialdepartementet.

Kontakt

Manuscha motte kontakta 1177 te leja råd ta hasstrepa eller te kontakta siro passedera vårdcentral, infektionsklinik eller vaccinationsmottagning forr te leja råd fonn vriann je drabbeskro dikkepa.

Tav

010-205 20 00

E-lill

info@folkhalsomyndigheten.se

Lillengre adresser

Folkhälsomyndigheten, 171 82 Solna
Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund

Trissepangre adresser

Nobels väg 18, Solna
Campusvägen 20, Östersund