Omotiverad eller felaktig antibiotikaanvändning samt spridning av resistenta bakterier inom vården och ute i samhället har lett till en ökande resistensutveckling med risk för att infektioner som tidigare har gått att behandla blir svåra eller omöjliga att behandla. Att "ha koll på läget", lokalt och nationellt, är därför av yttersta vikt för att resistenta bakterier inte ska spridas i det tysta utan att motåtgärder vidtas.

Vad gör och vad är Svebar?

Utveckling och införande av Svebar är ett uppdrag som Folkhälsomyndigheten fått av regeringen för att förbättra övervakningen av förekomst av antibiotikaresistens i Sverige. För närvarande deltar 22 av 26 kliniskt mikrobiologiska laboratorier och informationen i Svebar omfattar ca 90 % av befolkningen.

Svebar är ett nationellt IT-system som ska:

  1. Ge tidig varning för särskilt oönskad antibiotikaresistens
  2. Använda systematisk registrering av resistensdata som grund för lokal och nationell resistensövervakning och återrapportering av resistensutveckling.

Resultaten ska återkopplas snabbt och kunna ligga till grund för bedömning av behov av lokala och nationella åtgärder, ändringar av behandlingsrekommendationer samt uppföljning av effekten av dessa åtgärder.

Fördelar med Svebar

  • Med Svebar kan laboratorierna med stöd av Folkhälsomyndigheten upptäcka resistensavvikelser och följa utvecklingen lokalt efter egna önskemål.
  • Kliniskt mikrobiologiska laboratorier, Strama och Folkhälsomyndigheten samarbetar kring en nationell övervakningsstrategi. Dessutom kan laboratorierna, i samarbete med lokala enheter för vårdhygien/smittskydd/Strama, lägga till lokala anpassningar efter egna behov.
  • Folkhälsomyndigheten får en bättre bild av det nationella läget och får lättare att tidigt slå larm om det finns misstanke att resistensproblem sprids i olika regioner.
  • Laboratorierna får ett tekniskt stöd som möjliggör att ta fram lokala resistensdata på ett för många mer användarvänligt och enkelt sätt.

Hur fungerar det?

Laboratorierna skickar dagligen samtliga sina odlingsresultat till Folkhälsomyndigheten. Oönskade förändringar i resistensförekomst och fynd av särskilt oönskad resistens ger upphov till automatiska larmsignaler som diskuteras enligt avtalade rutiner.

Svebar kan genom automatiskt genererade larm stödja de lokala laboratorierna att reagera på avvikelser i förekomst av resistenta bakterier. Detta kan i sin tur underlätta för dem att signalera till lokala vårdhygien- och smittskyddsenheter så att adekvata smittskyddsåtgärder vidtas vid behov.

De samlade (avidentifierade) datamängderna ger ett väldigt bra underlag för att följa resistensutvecklingen.

Analysen av långsiktiga data kan underlätta för de lokala Stramagruppernas arbete att utveckla anpassade behandlingsriktlinjer baserade på rådande resistenssituation.