Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om brucellos
LyssnaAndra benämningar: Maltafeber, undulantfeber.
Sidans information
Brucellos är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Ett flertal djurarter kan bära på smittan, men i Sverige utrotades sjukdomen i djurpopulationen på 1950-talet. Därefter har endast enstaka fall förekommit hos djur.
Ett fåtal svenskar smittas varje år av brucellos. De har nästan uteslutande smittats utomlands.
Vad orsakar brucellos och hur sprids det?
Sjukdomen orsakas av brucellabakterier, av vilka det finns flera arter. Brucella abortus (B. abortus) angriper i första hand nötkreatur, Brucella melitensis (B. melitensis) får och get, medan Brucella suis (B. suis) framför allt ger infektion hos svin och Brucella canis (B. canis) framför allt finns hos hund.
Människan smittas framför allt via opastöriserade mejeriprodukter, i första hand mjölk eller ost. Otillräckligt uppvärmt kött utgör också en risk. Bakterien kan smitta vid direktkontakt med kroppsvätskor från infekterade djur. Majoriteten av fallen som rapporteras i Sverige har smittats i Mellanöstern eller afrikanska länder. Inhemska fall är mycket ovanliga och orsakas oftast av konsumtion av importerade opastöriserade livsmedel. Smitta vid laboratoriearbete med brucellabakterier är också en möjlig smittväg. Person till personsmitta är väldigt sällsynt. Smitta via amning från infekterad mamma till barn och sexuell smitta har rapporterats.
Inkubationstiden är mycket varierande. De flesta människor insjuknar inom en månad efter smittillfället.
Symtom och komplikationer
Sjukdomsbilden karakteriseras av långdragna, återkommande feberperioder (undulerande feber), huvudvärk, muskelvärk och trötthet. Sjukdomen kan, om den inte behandlas, pågå under många månader och kompliceras av bland annat led- och skelettinfektioner, hjärtmuskelinflammation samt hjärnhinneinflammation. Dödligheten hos obehandlade fall är cirka två procent.
Diagnostik och behandling
Diagnos ställs genom att bakterien påvisas i blod/benmärg eller urin (bakterieodling) eller genom att man påvisar antikroppar mot brucellabakterier i patientens blod. Eventuell misstanke om brucellos bör noggrant anges på laboratorieremissen för att undvika laboratoriesmitta.
Brucellos kan behandlas med antibiotika.
Förebyggande åtgärder
Genom veterinärmedicinska åtgärder och pastöriseringen av mjölk har tidigare vanliga smittvägar brutits, och Sverige är förklarat fritt från brucellos hos våra livsmedelsproducerande djur. Enstaka fall av B. canis hos hund har däremot rapporterats de senaste åren.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Brucellos är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig och smittspårningsskyldig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten. Smitta från livsmedel ska även anmälas till miljökontoret i kommunen eller motsvarande.
Om smitta hos djur misstänks ska veterinär underrättas. Vissa arter av brucella, de arter som framför allt drabbar livsmedelsproducerande djur, omfattas av epizootilagen. B. canis som drabbar hund är inte en epizootisjukdom men är anmälningspliktig.
Läs mer
Frågor och svar om Brucella canis