Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om cryptosporidiuminfektion
LyssnaCryptosporidium är en parasit som kan orsaka diarrésjukdom hos människa. Sjukdomen sprids via vatten och mat och finns över hela världen. Smitta från djur till människa förekommer också.
Sidans information
Vad orsakar sjukdom med Cryptosporidium och hur sprids den?
Cryptosporidium är ett så kallat urdjur, protozo. Ett flertal olika arter av Cryptosporidium finns beskrivna varav främst två, Cryptosporidium hominis och Cryptosporidium parvum, är förknippade med infektion hos människa. Cryptosporidium hominis har så gott som uteslutande påträffats hos människa medan infektion med C. parvum är en zoonos. Det är framför allt unga djur, som kalvar och lamm, som drabbas av sjukdom.
Cryptosporidium måste ha en värd (människa eller annat djur) att föröka sig i. Ingen förökning sker fritt i miljön. Människa, nötboskap (särskilt kalvar), lamm och andra djur kan vara reservoarer. Smittämnet utsöndras i så kallad oocystform med avföringen och smitta sker framför allt via fekalt förorenat vatten eller via födoämnen. Smitta mellan människor kan också förekomma.
Infektionsdosen, det vill säga den minsta mängd av smittämnet som behövs för att få infektionen, är liten.
Inkubationstiden är cirka sju dygn (två till tolv dygn har angetts).
Symtom och komplikationer
Sjukdomsbilden karaktäriseras av vattniga diarréer, buksmärtor, illamående, huvudvärk och feber. Kräkningar är mindre vanliga, framför allt hos vuxna. En del smittade får inga symtom alls. Komplikationer är ovanliga men om patienten har nedsatt immunitet (som vid aids) kan diarrén vara livshotande.
Behandling och diagnostik
Behandlingen är symtomatisk och består av vätskeersättning vid behov.
Diagnosen ställs genom att oocystor påvisas i avföringen i mikroskop och eller via molekylärbiologiska metoder.
Förebyggande åtgärder
God hand-, vatten- och livsmedelshygien förebygger smitta. Cryptosporidium är, liksom flera andra protozoer, mycket motståndskraftiga mot klorering. Något vaccin finns ej.
Faktablad: Vad ska du göra när kommunen rekommenderar att dricksvattnet ska kokas? (PDF, 282 kB)
Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott
Infektion med Cryptosporidium är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten. Misstänkta inhemska vattenburna utbrott skall meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen. Infektion med Cryptosporidium är en smittspårningspliktig sjukdom. Den sjuke behöver inte isoleras, men en god personlig hygien är angelägen.
Kommentarer
Under 2010 utbröt ett stort vattenburet utbrott i Östersund med 27 000 smittade. Utbrottet ledde bland annat till att östersundsborna fick koka sitt dricksvatten under nästan tre månader. Kostnaden för kommunen beräknades uppgå till 220 miljoner kronor. Före utbrottet i Östersund 2010 hade enbart ett vattenburet utbrott i Sverige rapporterats. Vid det utbrottet hade avloppspåverkat vatten från en å tryckts in i det kommunala nätet. Utbrottet orsakades av flera olika sjukdomsagens, förutom Cryptosporidium även Giardia och Campylobacter. Även Skellefteå drabbades hårt av ett utbrott som drabbade drygt 20 000 samma år. Sannolikt hängde de bägge utbrotten samman eftersom det var samma art av cryptosporidium som var orsak även där.
I Milwaukee i USA insjuknade år 1993 cirka 400 000 personer. Av dessa lades 4 400 in på sjukhus, och 100 personer avled. Smittspridningen hade skett via det kommunala vattnet. Vissa brister kunde konstateras i vattenhanteringen, men anläggningen var ändå godkänd utifrån amerikanska normer.
Två vattenburna utbrott inträffade i Sverige den varma sommaren 2002. Det största av dem drabbade en kommunal utomhusbassäng med cirka 1 000 besökare per dag. Cirka 1 000 personer insjuknade under sommaren.