Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om hepatit C
LyssnaHepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och som bara finns hos människor. Smittämnet är globalt sett mycket utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige är förhållandevis låg. Sjukdomen har hos oss en stark koppling till intravenöst narkotikamissbruk.
Sidans information
Vad orsakar hepatit C och hur sprids det?
Hos en smittsam patient finns smittämnet i blodet. Det överförs genom att smittsamt blod kommer in i blodbanan på en annan person. Detta kan ske via orena injektionssprutor eller, i sällsynta fall, genom att blod kommer i kontakt med sår på hud eller med slemhinnor. Smittsamheten för hepatit C är betydligt lägre jämfört med hepatit B.
Inkubationstiden varierar mellan en till fyra månader.
Smittöverföring via blodtransfusion förekom tidigare. Sedan 1992 testas allt blod även för hepatit C, varför sådan smitta är osannolik, men kan teoretiskt förekomma om blodgivaren nyligen smittats. Därför finns det speciella regler vid blodgivning. Vid några tillfällen har smitta överförts inom sjukvården då samma flaska eller ampull har använts till flera patienter och där någon av dessa har varit smittförande.
Risken att bli smittad vid samlag är liten, men kondom ska ändå användas vid tillfälliga sexuella kontakter. Det är ovanligt att en smittad gravid kvinna överför smittan till sitt barn. Med molekylärbiologiska metoder kan man med ganska stor säkerhet bedöma om en patient med hepatit C har läkt ut infektionen.
Symtom och komplikationer
Hepatit C-virus orsakar en inflammation i levern. Denna ger i många fall inga sjukdomssymtom alls, men många besväras av trötthet och dålig matlust under veckor till månader. I över hälften av fallen får patienten en kronisk leverinflammation och kan bli bärare av virus under lång tid, kanske hela livet. En del av de kroniska bärarna utvecklar så småningom levercirrhos (skrumplever) eller levercancer.
Diagnostik och behandling
Hepatit C-virus är mycket svårodlat. Diagnosen ställs genom att antikroppar mot hepatit C-virus påvisas i patientens blod. Smittsamheten bedöms efter fynd eller icke-fynd av virusets arvsmassa i blodprov. Upprepade negativa fynd krävs för att bevisa smittfrihet eller utläkt infektion oberoende av fyndet i antikroppstester.
Det finns läkemedel som i många fall kan bota den kroniska infektionen och förebygga dess sena komplikationer.
Förebyggande åtgärder
Det finns inget vaccin mot hepatit C. Allt skydd måste bygga på generella rutiner för att förebygga blodsmitta och sexuellt överförd smitta, till exempel handskar vid kontakt med blod och kondom vid samlag.
I Sverige testas allt blod för transfusionsändamål för hepatit C. Socialstyrelsen utfärdar särskilda regler för blodgivare för att minimera risken för smittöverföring via blod.
Socialstyrelsen (socialstyrelsen.se)
Flergångsampuller med till exempel koksalt och lokalbedövningsmedel bör man så långt det går undvika i sjukvården.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Hepatit C klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten. Hepatit C är en smittspårningspliktig sjukdom. En smittad måste följa de förhållningsregler som den behandlande läkaren meddelar med stöd av smittskyddslagen. Detta för att undvika att andra smittas.