Resultaten i enkätundersökningarna användes för att anpassa kommunikationen och för att öka förståelsen för pandemins konsekvenser.

Frågor och svar i undersökningarna var enkätspecifika och handlade om oro, informationsbehov och anpassningar till vardagslivet. Syfte var att få en bild av följsamheten gentemot myndighetens rekommendationer, nivån av allmänna oron, samt informationsbehovet.

Den första enkäten genomfördes i mitten av mars (vecka 11) 2020 och besvarades av myndighetens egen panel Hälsorapport med närmare 4000 slumpvis utvalda personer i åldrarna 2-85 år, både vuxna deltagare och vårdnadshavare som svarat för sina barns räkning.

Resultat mars 2020 – Resultat från Hälsorapports marsenkät om det nya coronaviruset (halsorapport.se)

Mätningar med Novus Sverigepanel påbörjades vecka 13 och genomfördes varannan vecka fram till vecka 27, samt vid två tillfällen under senare delen sommaren, vecka 33 och vecka 35.

I juni sammanställdes myndighetens arbete med de genomförda enkäterna för att se hur följsamhet till rekommendationerna i relation till smittspridningen i rapporten:

Under våren fanns signaler i samhället om att information om coronaviruset inte nått alla språkgrupper i Sverige. Det gjordes därför omfattande insatser från flera myndigheter för att förbättra kommunikationen om coronaviruset till alla invånare i Sverige. I maj genomfördes en fristående studie till elever på sfi (svenska för invandrare) och gymnasieskolans språkintroduktion om coronaviruset. Totalt svarade 2040 personer i 30 kommuner i Sverige. Enkäterna genomfördes på arabiska, farsi, somaliska, tigrinja, engelska och svenska. Studien genomfördes av Invandrarindex AB.

Arbetet med att följa befolkningens beteendeförändringar och få insikter om hur den psykiska och fysiska hälsan påverkades av förändrade livsvillkor och levnadsförhållanden till följd av covid-19-pandemin är ett pågående arbete.

Folkhälsan i Sverige under covid-19-pandemin