Möte med Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram 17 oktober 2022
LyssnaAnteckningar från Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram, den 17 oktober 2022 (kl. 13:00–16:00).
Deltagare
Digitalt
- Barnhälsovårdsenheterna - Leif Ekholm
- Distriktssköterskeföreningen - Anna Kullshage
- Föreningen för klinisk mikrobiologi (FKM) – Mirja Hägg
- Läkemedelsverket – Charlotta Bergquist
- Riksföreningen för skolsköterskor - Åsa Råhlén
- Smittskyddsläkarföreningen - Malin Bengnér
- Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) – Margareta Ehnebom
- Svenska barnmorskeförbundet – Anna-Karin Hannerfors
- Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) – Martin Angelin
- Sveriges kommuner och regioner (SKR) – Mikael Svensson
- Svenska barnläkarföreningen (BLF) – Kathy Falkenstein-Hagander (fm), Ann Sofie Cavefors (em)
- Folkhälsomyndigheten - Tiia Lepp, Kari Johansen, Annika Ersson
I Solna
- Skolläkarföreningen - Mats Swensson
- Smittskyddsläkarföreningen - Katarina Widgren
- Socialstyrelsen - Carl-Erik Flodmark
- Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) - Birgitta Segeblad
- Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) – Sonny Larsson
- Folkhälsomyndigheten - Sören Andersson, Hélène Englund, Johanna Rubin, Emma Appelqvist, Lina Schollin Ask.
Inledning
Sören Andersson, chef för Folkhälsomyndighetens enhet för vaccinationsprogram, välkomnade deltagarna till mötet. Deltagarna presenterade sig och agendan gicks igenom.
Aktuell utredning om vaccinationsprogrammen
Anders Tegnell presenterade utredningen ”En mer ändamålsenlig och effektiv ordning för de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret”. Uppdraget omfattar tre huvuduppdrag:
- Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen
Översynen ska bl.a. omfatta om förutsättningar och kriterier behöver förtydligas, uppdelningen i allmänna och särskilda vaccinationsprogram, förutsättningar och behov för särskilda vaccinationsprogram för vissa grupper i den vuxna befolkningen, om påfyllnadsdoser bör ingå i respektive vaccinationsprogram, genomförandeprocessen och den ekonomiska regleringen. - Översyn av regleringen av det nationella vaccinationsregistret
Utredningen ska bl.a. lämna förslag till utökat uppgiftslämnande till det nationella vaccinationsregistret (NVR) samt se över möjligheterna för utökad åtkomst för Läkemedelsverket, och vilka uppgifter som ska registreras. - Översyn av huvudmannaskapet för vaccinationer i förskoleklass
Förskoleklass är idag obligatoriskt, men särregleras fortfarande i smittskyddslagen, med följden att regionerna har ansvaret för vaccination av elever i förskoleklass, inte elevhälsan.
Han informerade gruppen att utredningens fokus är de nationella vaccinationsprogrammen och inte regionala vaccinationsprogram eller det personer själva väljer att vaccinera sig mot. Utredningen har inte heller något uppdrag gällande vaccinationskort eller huruvida individer och hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna få tillgång till uppgifter i NVR. eHälsomyndigheten har uppdrag i dessa frågor.
Utredningen kommer att ha stöd av en expertgrupp bestående av personer nominerade av olika organisationer. Expertgruppen utses av regeringen. Utredningen ska redovisas senast den 19 januari 2024.
Diskussion
Referensgruppen undrade om eHälsomyndigheten skulle lämna underlag till utredningen. Beroende på vilka slutsatser de drar i sina underlag och regeringens önskemål kan denna utredning eventuellt få tilläggsuppdrag från regeringen.
Referensgruppen undrade också vad som föranlett denna utredning. Sammanfattningsvis har flera små och stora saker uppdagats under de snart tio år som lagstiftningen funnits, och denna utredning är menad att ta ett helhetsgrepp.
Referensgruppen undrade slutligen över Statens medicinsk-etiska råds (SMER) roll gällande bedömningen av nya vacciner. De etiska bedömningarna ingår i utredningen, framförallt gällande struktur och tydlighet kring vad en sådan bedömning ska omfatta. Vem som ska genomföra den ingår däremot inte i uppdraget. Det förtydligades att det inte är något krav idag på att tillfråga SMER, men att Folkhälsomyndigheten tidigare valt att använda den etiska kompetensen som finns inom rådet.
Referensgruppen inbjöds slutligen att skicka in eventuella frågor och tankar till Folkhälsomyndigheten för vidarebefordran till utredningen.
Uppföljning och redogörelse för Folkhälsomyndighetens pågående arbete avseende nationella vaccinationsprogram
Utredning om nationella vaccinationsprogram mot vattkoppor och bältros
Annika Ersson från Folkhälsomyndigheten gav en kort redogörelse för hur andra europeiska länder vaccinerar mot vattkoppor och bältros. Folkhälsomyndighetens utredningar om förutsättningarna för att inkludera vaccination mot vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och vaccination mot bältros i ett nationellt vaccinationsprogram för vuxna har återupptagits under hösten 2022. Dessa två frågor utreds parallellt. Hösten 2022 kommer kunskapsunderlaget att uppdateras, om möjligt tillsammans med nordiska kollegor, med plan att vara klart tidig vår 2023. Därefter planeras en förnyad hälsoekonomisk analys och framtagande av ett beslutsunderlag till regeringen. En expertgrupp kommer också att tillsättas för att stödja utredningen.
Diskussion
Smittskyddsläkarföreningens representant lyfte att det är svårt för regionerna i detta läge då utredningen inte är klar och NT-rådet rekommenderar regionerna att avvakta med att finansiera vaccinet Shingrix (NT-rådets yttrande). TLV:s representant informerade att de inte har någon aktiv hälsoekonomisk utredning gällande Shingrix, då relaterat företag inte har inkommit med någon ansökan om subvention. NT-rådet har tidigare efterfrågat en hälsoekonomisk utredning från TLV, men TLV har nedprioriterat en sådan i väntan på Folkhälsomyndighetens utredning.
Shingrix – förebyggande mot Herpes zoster och postherpetisk neuralgi – NT-rådets yttrande till regionerna 2020-12-14 (janusinfo.se)
SFAMs representant uttalade ett starkt intresse i frågan och undrade när man kan vänta sig ett beslut. De informerade att det finns ett stort tryck på regionerna från allmänheten som idag behöver vaccinera sig mot bältros på egen bekostnad. Folkhälsomyndigheten resonerade att om pandemin inte kräver ytterligare särskilda åtgärder som tar resurser, så kan utredningen om nationella vaccinationsprogram mot vattkoppor och bältros vara klar första halvåret 2023. Ett regeringsbeslut skulle då allra tidigast kunna komma hösten 2023, med implementering under 2024. Det kan dock dröja längre tid, eftersom processen kan försenas i flera steg.
BLFs representant uttryckte glädje över att utredningen återupptagits och undrade om samma personer som varit involverade tidigare i utredningen kommer att involveras igen, vilket bedömdes vara rimligt och sannolikt. BLFs representant undrade också om det går att få uppgifter om antalet barn som är vaccinerade mot vattkoppor, och om det möjligen finns en socioekonomisk snedfördelning bland de barn som vaccineras idag. Det påtalades att sådana vaccinationer inte får registreras i det nationella vaccinationsregistret (NVR), men att vaccinproducenterna själva har tagit fram uppgifter om försäljning och att vissa regioner har bra underlag från egna källor.
Det yttrades en farhåga över att en ökande vaccinationstäckning skulle begränsa smittspridningen och därmed skjuta upp insjuknandeåldern, med ökande risk för komplikationer. Denna aspekt bör beaktas inom utredningen.
Inlämnade underlag om nationella vaccinationsprogram
Regeringen har fortfarande inte gått vidare till beslut i fråga om särskilda vaccinationsprogram för personer som ingår i riskgrupper mot hepatit B, influensa respektive tuberkulos.
Implementering av vaccinationsprogram mot pneumokocker för riskgrupper
Folkhälsomyndigheten redogjorde för det aktuella läget gällande implementering av vaccinationsprogram mot pneumokocker för riskgrupper. Föreskrifter som närmare ska reglera programmet beslutades den 7 oktober. Vaccinationsprogrammet kommer att omfatta särskilda medicinska riskgrupper och personer utan medicinska riskfaktorer det år de fyller 75 år, men inte alla personer 75 år och äldre så som var Folkhälsomyndighetens förslag.
Pneumokockvaccination som ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre – Beslutsunderlag
Folkhälsomyndighetens rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper kommer att finnas kvar. Alla personer 65 år och äldre kommer liksom tidigare att rekommenderas vaccination. Rekommendationerna kommer att uppdateras för att anpassas till vaccinationsprogrammet. Publicering är planerad till november månad. En arbetsgrupp utreder behov och förutsättningar för revaccination.
Rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper
Diskussion
SKRs representant framförde att beslutet om finansiering var baserat på underlag och en prisbild som inte är aktuell idag och att regionerna därmed får ett åtagande som inte är fullt finansierat.
SILFs representant undrade om Folkhälsomyndigheten kommer att inhämta synpunkter från olika yrkesföreningar inför publiceringen av uppdaterade rekommendationer. Folkhälsomyndigheten har inte en process som inkluderar någon formell remissrunda när det gäller rekommendationer, men dessa skulle ändå kunna skickas ut för synpunkter.
Slutligen diskuterades subventionsbeslutet gällande det 20-valenta konjugatvaccinet (PCV20). Eftersom vacciner inte får subventioneras till samma grupper som omfattas av nationella vaccinationsprogram så kommer TLV att ompröva beslutet och utesluta de grupper som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet från och med den 1 december. Berört företag erbjuds vanligen att skicka in underlag som stöd för beslut om subvention av övriga grupper, i detta fall personer 65-74 år utan andra riskfaktorer för svår pneumokocksjukdom än ålder.
Apexxnar ingår i högkostnadsskyddet med begränsning (tlv.se)
Rekommendationer om kikhostevaccin till gravida inkl. implementering
Folkhälsomyndigheten redogjorde för de nya rekommendationerna för vaccination av gravida kvinnor mot kikhosta som syftar till att skydda spädbarn under deras första levnadsmånader. Rekommendationerna har utvecklats stegvis baserat på flera kunskapsunderlag. Det har varit låg aktivitet av kikhosta under pandemin av covid-19 och Folkhälsomyndigheten såg det som värdefullt att ha rekommendationer på plats inför en eventuell ökning. Folkhälsomyndigheten har fört en aktiv dialog med bl.a. SFOG och Barnmorskeförbundet, samt publicerat faktablad och genomfört två webinarier riktade till primärvården med över 500 anmälda deltagare (främst barnmorskor).
Rekommendation om vaccination mot kikhosta för gravida
Diskussion
I diskussionen som följde lyftes att vaccinationsfrågor inte ingår i barnmorskors utbildning och att de som yrkesgrupp inte har behörighet att ordinera vacciner. Det påtalades att barnmorskornas uppdrag redan är stort idag, liksom uppdraget som faller på vårdcentralerna. Gällande behörighet att ordinera krävs en ändring av barnmorskeutbildningens innehåll. Individuella vårdgivare kan utfärda generella direktiv för ordination av vacciner, även om detta inte är rekommenderat. Ett möjligt alternativ att utforska är en särskild vaccinatörsutbildning med examen enligt finsk förlaga.
Vem får vaccinera och hur fastställs vaccinationskompetensen? (thl.fi)
Socialstyrelsen arbetar med en förstudie om nationella hälsoprogram som skulle omfatta bl.a. mödrahälsovården (MHV), barnhälsovård och elevhälsa. Denna ska avrapporteras i månadsskiftet oktober/november 2022. Implementeringen skulle motsvara omkring 12 nationella riktlinjer och 3-4 års arbete. Det påtalades ett behov av en implementeringsplan, med evidens kring värdet av att barnmorskor även vaccinerar.
Slutrapport – Förstudie avseende ett nationellt hälsoprogram för barn och unga (socialstyrelsen.se)
Flera representanter rapporterade att det är problematiskt att vaccinationerna inte kan ges inom MHV, eftersom detta är en etablerad vårdplattform för gravida kvinnor, med en stark tradition kring informationsförmedling. På många platser är inte heller MHV samlokaliserade med t.ex. en vårdcentral, så att kvinnor behöver uppsöka en helt annan vårdinrättning för vaccination. Det vore önskvärt med en sammanhållen vårdkedja. Man föreslog också en mer frekvent närvaro av mödrahälsovårdsläkare, som ju har ordinationsrätt.
Det påtalades också att rekommendationerna inte kommer med någon finansiering, utan att det helt blir ett regionalt åtagande. Detta innebär att gravida kvinnor i de flesta regioner behöver bekosta vaccination mot kikhosta själva.
BLF har barnet i fokus och är därför angelägna om att så många gravida som möjligt vaccinerar sig
Eftersom vaccinationen endast är rekommenderad får givna doser inte rapporteras till NVR. Folkhälsomyndigheten har därför inlett en dialog med Graviditetsregistret för att fånga vaccinationer på detta sätt.
Nationella rekommendationer för vaccination mot TBE
Folkhälsomyndigheten bereder just nu ett inriktningsbeslut om omfattningen av nationella rekommendationer för vaccination mot TBE. Förslaget är att dessa ska definiera geografiskt riskområde samt riskgrupper för TBE, ange rekommenderat antal doser och intervall för olika åldersgrupper samt utbytbarhet mellan vacciner baserat på vetenskapligt underlag, och slutligen aktivt rekommendera vaccination till personer som löper risk att smittas. Förhoppningen är att sådana rekommendationer ska kunna publiceras inför nästa TBE-säsong, våren 2023.
Covid-19 som nationellt vaccinationsprogram
Folkhälsomyndigheten fick under året ett regeringsuppdrag att, utifrån de förutsättningar som råder idag, utreda om och i så fall hur vaccin mot covid-19 kan ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet från och med år 2024. Uppdraget ska rapporteras senast den 31 december 2022.
Folkhälsomyndighetens bedömning kommer att baseras på aktuellt kunskapsläge och smittskyddslagens kriterier för att en sjukdom ska kunna ingå i ett nationellt vaccinationsprogram, främst att ett vaccin ska kunna ge mer än kortvarig immunitet samt att vaccination effektivt ska kunna förhindra smittspridning och vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiv.
Fördjupningsdiskussion om prevention av respiratoriskt syncytialvirus (RSV)
Folkhälsomyndigheten gav en kort bakgrundspresentation om RSV som inkluderade fakta om viruset, symptom, komplikationer, sjukdomsbörda i Sverige och globalt, nuvarande behandlingsalternativ och aktuell läkemedelsutveckling gällande olika typer av vacciner och monoklonala antikroppar (mAb). Därefter följde en diskussion med gruppen om användning av monoklonala antikroppar för prevention av RSV, respektive förutsättningarna för att inkludera RSV i ett nationellt vaccinationsprogram.
Användning av monoklonala antikroppar
Det framfördes ett starkt önskemål om nationella behandlingsrekommendationer för att stödja hälso- och sjukvårdens användning av nya monoklonala antikroppsprodukter. Det önskades också att sådana skulle tas fram relativt snabbt efter att ett läkemedel fått marknadsgodkännande.
Läkemedelsverkets representant tog med sig önskemålet om att ta fram sådana.
Folkhälsomyndigheten förtydligade att med nuvarande reglering kan monoklonala antikroppar inte inkluderas i ett nationellt vaccinationsprogram. Det påtalades då att flera länder har immuniseringsprogram snarare än vaccinationsprogram, och med en ändrad benämning skulle olika typer av läkemedel kunna inkluderas i programmet.
Gruppen framförde att mAb och vacciner mot RSV sannolikt kan komplettera varandra, och därför bör bedömas tillsammans som en helhet. Det poängterades att en utredning om vaccinationsprogram ska redogöra för andra tillgängliga, förebyggande åtgärder eller behandlingar som kan vidtas eller ges som alternativ till vaccination i ett nationellt vaccinationsprogram, och på så sätt inkludera en jämförelse mot mAb. Gruppen frågade om man i en utredning kan komma fram till att behandling med mAb vore mer effektivt och om detta alternativ skulle kunna inkluderas i en hälsoekonomisk analys? Oavsett vad en sådan analys skulle visa, poängterades dock att rekommendationer för användning av mAb kommer att behövas före det blir aktuellt att bedöma förutsättningarna för ett vaccinationsprogram.
Gruppen diskuterade också praktiska förutsättningar för att ge mAb. Ett hinder är att sjuksköterskor, som vanligtvis träffar barn på BVC, inte har rätt att ordinera mAb, varken genom Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43) om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel, eller läkemedelsföreskriften (Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit). Därmed krävs läkarordination, vilket skulle kunna samordnas till läkarbesöket på BVC vid 1 månads ålder, alternativt i samband med läkarundersökningen på BB, även om det senare alternativet inte bedömdes vara genomförbart med hänsyn till att barnen då är alldeles nyfödda.
Förutsättningarna för att inkludera RSV i ett nationellt vaccinationsprogram.
Referensgruppen diskuterade ett urval av faktorer som Folkhälsomyndigheten ska analysera innan förslag om vaccinationsprogram lämnas till regeringen.
Sjukdomsbörda
Referensgruppen framförde följande:
- Innan en intervention införs, behöver man kunna mäta sjukdomsbördan.
- RSV behandlas till stor del inom öppenvården, där prover inte tas.
- En anmälningsplikt för laboratorier, som idag finns för t.ex. influensa och rotavirus, skulle vara av värde, och samtidigt inte innebära någon stor administrativ börda.
- En minskad sjukdomsbörda av RSV kan vara till nytta för kollektivet då det minskar undanträngningseffekter för barn som behöver sjukhusvårdas av andra orsaker.
- Det underlag som Folkhälsomyndigheten tidigare tagit fram, med en jämförelse av incidens, komplikationer m.m. för olika vaccinförebyggbara sjukdomar, efterfrågades i uppdaterad form.
Folkhälsomyndigheten ser över möjligheterna att uppdatera och skicka ut underlaget.
Målgrupper
I diskussion kring prioritering av målgrupper, framfördes att de som har störst behov och vinst av insatsen bör prioriteras först, det vill säga de som blir allra sjukast. Detta innebär för RSV de yngsta barnen, som också utgör den största andelen av fallen. Det poängterades att de yngsta barnen prioriteras även om det är modern som vaccineras (under graviditet).
Det framfördes också värdet av att ha et tydligt, renodlat vuxenvaccinationsprogram, som inkluderar flera sjukdomar.
Påverkan på verksamhet i regioner, kommuner och hos privata vårdgivare
SFOG:s representant kommenterade att det på sikt lär bli en förändring av mödrahälsovårdens uppdrag och arbetsbörda, eftersom man nog kommer få bästa följsamhet om vaccinationerna sker inom mödrahälsovården. Socialstyrelsens representant lyfte att det finns fler vaccinkandidater under utveckling, mot bland annat grupp B-streptokocker, så att det skulle behövas en allmän lösning för vaccination av gravida.
Folkhälsomyndigheten uppmanade referensgruppens medlemmar att diskutera de olika aspekterna gällande förutsättningar för ett vaccinationsprogram inom sina respektive organisationer och återkomma till Folkhälsomyndigheten med eventuella synpunkter.
Diskussion om prioritering av utredningar m.m.
Folkhälsomyndigheten redogjorde för de utredningar som genom åren prioriterats högst av referensgruppen, samt aktuell status.
Bland myndighetens pågående arbete med underlag för vaccinationsprogram och nationella rekommendationer återfinns:
- Vaccinationsprogram mot vattkoppor och bältros
- Nationella rekommendationer mot TBE
- Allmänt vaccinationsprogram mot covid-19 (regeringsuppdrag)
- Löpande uppdatera rekommendationer för vaccination mot
covid-19 respektive apkoppor.
De utredningar som referensgruppen tidigare prioriterat högt, och som ännu inte påbörjats, var:
- Allmän vaccination av barn mot hepatit B (förnyad utredning)
- Allmän vaccination av icke-immuna vuxna mot mässling, påssjuka och röda hund
Sedan föregående möte har följande utredningar förordats eller aktualiserats:
- Vaccination mot RSV
- Vaccination av riskgrupper mot HPV
Vid sidan av dessa finns ytterligare förslag på nya och ändrade vaccinationsprogram.
Diskussion
Barnhälsovårdens representant anförde att RSV bör prioriteras högt, då det är angeläget ur barnhälsovårdens perspektiv. Avseende att flytta den femte dosen vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta, föreslogs att ta ett helhetsperspektiv och först invänta effekten av rekommendationen om vaccination av gravida.
SFOG:s representant påpekade att vissa av de möjliga utredningarna, t.ex. avseende vaccinationsprogram riktade till kvinnor i fertil ålder mot röda hund och för vuxna mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) rörde överlappade grupper och skulle kunna slås ihop. Folkhälsomyndigheten instämde och ändrade listan.
Smittskyddsläkarföreningens representant anförde att det för vuxna är bra att kompletterande vaccination mot mässling fortfarande är högprioriterat, särskilt mot bakgrund av SKR:s rekommendation om kostnadsfri vaccination. Hon föreslog att lyfta vaccination mot difteri och stelkramp och ta det tillsammans med vaccination mot MPR, i ett samlat vuxenperspektiv.
Infektionsläkarföreningen poängterade att det bör vara prioriterat att få klart utredningen om vattkoppor och bältros.
För både TBE och kikhosta anfördes att Folkhälsomyndigheten inte bör stanna vid att ta fram rekommendationer, utan att ta frågorna vidare till formella utredningar om nationella vaccinationsprogram, eftersom det skulle medföra kostnadsfrihet för individen och vaccinationerna skulle få registreras i det nationella vaccinationsregistret (NVR) – under förutsättning att smittskyddslagens kriterier uppfylls.
Information från respektive organisation om aktuella frågor
Barnhälsovårdsenheterna
En aktuell fråga gällde hur många vaccinationer som kan ges samtidigt under graviditet: mot både kikhosta, influensa och covid-19? Folkhälsomyndigheten förtydligade att det går bra att samadministrera vaccin mot covid-19 och ett annat vaccin, men inte med alla tre, och skulle se över sina texter på webbplatsen för att tydliggöra detta.
De har också fått frågor om de intervall mellan doserna under spädbarnsåret som föreskrifterna om vaccination av barn (HSLF 2016:51) tillåter. Med 6 veckors intervall mellan dos 1 och 2 och 6 månader mellan dos 2 och 3 kan man få ett schema med vaccinationer vid 2,5, 4 och 10 månaders ålder. Folkhälsomyndigheten kommer att se över skrivningarna vid nästa uppdatering av vägledningen för vaccination av barn, så att det förtydligas att barn ska vaccineras vid tidpunkter/ålder enligt schemat för vaccinationsprogrammet. Att använda ett påskyndat schema vid primärvaccination är en möjlighet, men inte bör vara regeln. Minimumintervallen som tas upp i föreskrifterna är främst tänkta för att vägleda vid kompletterande vaccination av äldre barn. För spädbarn bör doserna ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder.
Distriktssköterskeföreningen (DSF)
DSF, som var med för första gången, informerade att de är en ideell organisation med vaccinationsfrågor som ett större intresseområde. De tar del av och besvarar remisser som kommer till dem och följer utvecklingen på området. De hade inga särskilda frågor att lyfta.
Föreningen för klinisk mikrobiologi (FKM)
Inga aktuella frågor att lyfta.
Läkemedelsverket
Följande frågor är aktuella för Läkemedelsverket:
- RSV – vacciner och mAb som är på väg; nirsevimab kommer först.
- Många nya vacciner under utveckling, bland annat på mRNA-plattformen.
- Fortfarande mycket arbete med vacciner mot covid-19, gällande t.ex. påfyllnadsdoser, vacciner för olika åldersgrupper och nya vacciner.
Riksföreningen för skolsköterskor
Riksföreningen för skolsköterskor undrade om MPR-vaccinet ska ges i en särskild årskurs? De ser positivt på att erbjuda vaccinationen i en viss årskurs, och inte som det är nu, i första eller andra klass, för att inte någon elev ska missa vaccinationen t.ex. vid byte mellan skolor.
Skolläkarföreningen
Skolläkarföreningen stödde förslaget om att förlägga MPR-vaccinationen till en årskurs. De tycker det har fallit väl ut med vaccination i en årskurs när det gäller HPV, och tror att det skulle bli mindre tveksamheter med MPR-vaccinationen, särskilt för elever som börjar i en ny skola i årskurs fyra eller fem. MPR-vaccination är dessutom ännu mer splittrat än vad HPV var; i vissa regioner erbjuds t.ex. vaccinationen redan i förskoleklass i samband med ett läkarbesök. De efterfrågade också tillgång till ett vaccinationsregister, för att kunna ordinera korrekt och säkert.
De funderade på om vaccinationen skulle passa bättre på BVC, då det bara skulle krävas ett samtycke, från den vårdnadshavare som är med på besöket. De reflekterade också över att de flesta andra länder ger den andra MPR-dosen mycket tidigare. I diskussionen som följde lyftes de beaktanden som gjordes 2005 inför förändringen av barnvaccinationsschemat. Då övervägde man att förlägga MPR-vaccinationen på BVC, men ville säkerställa så bra skydd som möjligt mot röda hund, och ha ett relativt kortare tidsintervall mellan vaccinationen och fertil ålder. Samtidigt har vaccinerna mot röda hund visats skydda mot infektion under mycket lång tid, möjligen livslångt.
De bedömde det som självklart att elevhälsan bör ansvara för vaccinationer i förskoleklass.
Smittskyddsläkarföreningen
Smittskyddsläkarföreningen poängterade att det brådskar att få uppdaterade rekommendationer gällande vaccination mot pneumokocker och att få klart utredningen om vaccination mot bältros.
De undrade också om det är aktuellt med en förnyad översyn gällande underlaget och rekommendationerna för förstärkta influensavaccin? Folkhälsomyndigheten har det i åtanke, men tidsplanen är för tillfället oklar.
Önskemålet kvarstår om att definiera kunskapskrav på vaccinatörer, liksom att definiera reell kompetens. Detta tillstyrktes av DSF. Smittskyddsläkarföreningen undrade var frågan ligger nu, och påpekade att den övergått i frågan om maternell vaccination. Socialstyrelsens representant uttalade att de inte har möjlighet att styra vad som ingår i utbildningen vi landets lärosäten, utan bara ställa krav på förutsättningar för legitimation. Socialstyrelsens kan vidare bara använda specialistkompetenser för att beskriva kopplade arbetsuppgifter, och inte för reglering. Det är upp till vårdgivaren att anställa kompetent specialistutbildad personal. Socialstyrelsen har haft kontakt med nationella vårdkompetensrådet, ett samverkansorgan med lärosäten, som inte bedömde att de kan utfärda någon nationell riktlinje för ett specifikt moment på en utbildning. En sådan rekommendation skulle inte heller vara styrande för lärosätena. Socialstyrelsen föreslog istället att se på den finländska modellen. Det föreslogs att modellen skulle redovisas för gruppen vid ett kommande möte.
Nationella vårdkompetensrådet (nationellavardkompetensradet.se)
Vem får vaccinera och hur fastställs vaccinationskompetensen? (thl.fi)
Det diskuterades också om frågan bättre skulle kunna hanteras inom NPO-systemet. Det föreslogs att SILF alternativt Socialstyrelsen lyfter frågan där, genom en skrivelse till den strategiska gruppen.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen informerade om att de tagit fram en metod kallad ”markörbaserad journalgranskning”, som nu implementeras och genomförs av regioner. Det anfördes att bara lite har gjorts på barn, och att denna metodik möjligen vore något för barnvaccinationsprogrammet, för att värdera patientsäkerhet, till exempel då det finns olika vaccinatörer involverade, och för att ta fram underlag för beslut om åtgärder och svara på frågor om det finns behov att göra något, och hur stort detta behov i så fall är. Socialstyrelsen kan vara metodstöd. Vid intresse kan mer information lämnas vid kommande möte.
Markörbaserad journalgranskning, MJG (patientsakerhet.socialstyrelsen.se)
SFAM:s representant berättade att de har arbetat med detta i flera år inom primärvården och att det krävs en särskild metod för just det man vill granska. Granskningen genomförs för att upptäcka felhändelser.
Inom elevhälsan finns liknande kvalitetsmål uppsatta, och man går slumpmässigt igenom journaler i kvalitetssyfte.
Mer information om Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats
Svenska barnläkarföreningen
BLF har liknande aktuella frågor som BHV och flera har lyfts på förmiddagen.
Svenska barnmorskeförbundet
Barnmorskeförbundets representant hade ingen särskild information att förmedla från förbundet. Från den kliniska verksamheten är vaccination mot kikhosta högst aktuellt. Gravida kvinnor rapporteras vara positivt inställda till vaccinationen, då det ger en skyddseffekt för barnet. Men ett problem är att de hänvisas runt. Även viss förvåning över generella direktiv som utfärdats snabbt.
Svenska infektionsläkarföreningen (SILF)
För SILF är vaccination mot kikhosta, pneumokocker och TBE aktuella frågor. SILF kommer att diskutera internt om de ska driva frågan om kompetenskrav för vaccination vidare.
De undrade om en höstdos vaccin mot covid-19 kommer att rekommenderas personer 18-64 år. Folkhälsomyndigheten meddelade att inga andra rekommendationer på gång, men att detta naturligtvis kan ändras om situationen kräver det.
Svensk förening för allmänmedicin (SFAM)
SFAM:s aktuella frågor hade tagits upp under dagen. De betonade vikten av nationell likvärdighet i allt, särskilt då vi är ett litet land.
Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG)
Många aktuella frågor hade diskuterats under dagen.
Sveriges kommuner och regioner (SKR)
Från regionernas perspektiv är uppdelningen i vaccinationsprogram och rekommendationer en viktig fråga. Det bedömdes kunna bli rörigt för regionerna att förhålla sig till rekommendationer, och leda till olika tolkningar, medan det är lättare att förhålla sig till nationella program. Detta berör också temat nationell likvärdighet.
Folkhälsomyndigheten undrade om rekommendationer kan vara ett steg på vägen, särskilt med tanke på de långa ledtider som gäller för etableringen av nationella vaccinationsprogram. Svaret blev att olika regioner och politiska ledningar värderar rekommendationerna olika, vilket gör att några går före. Det kan vara bra med rekommendationer, men också orsaka mer bekymmer än mervärde. Folkhälsomyndigheten påtalade att det kommer bli svårt att helt avstå från att utfärda rekommendationer. Vaccinationsinsatsen mot covid-19 finansieras ju idag med statligt stöd och vägleds av nationella rekommendationer. Ur ett befolkningsperspektiv, borde dock regionerna förhålla sig lika för att uppnå nationell likvärdighet.
En fråga till SKR gällde deras rekommendation om avgiftsfrihet för vissa vaccinationer, och vilka möjligheter regionerna har för att samverka genom SKR. SKR:s representant påtalade att SKR är en politisk organisation som inte bestämmer något och att olika grupperingar i olika regioner kan ha olika ambitioner.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV)
För TLV är pneumokockvaccin aktuellt. Det kommer att bli nya subventionsbeslut på grund av det nya vaccinationsprogrammet.
Återrapportering från nationella och internationella möten
Nordic Vaccine Meeting (21-22 sep)
I september anordnade Folkhälsomyndigheten Nordic Vaccine Meeting. Det hade varit uppskjutet sedan 2020 på grund av pandemin men genomfördes nu i mindre skala, med deltagare huvudsakligen från de nordiska myndigheterna. Vid mötet diskuterades bland annat maternell vaccination, vaccinationer genom hela livet, samarbeten kring registerstudier och immunologiska studier, erfarenheter från arbetet under pandemin, samt acceptans- och beteendefrågor. Vägledningen för vaccination med levande försvagade vaccin av barn som under graviditeten eller vid amning exponerats för immunmodulerande läkemedel presenterades bland annat vid konferensen.
Vägledning angående levande vaccin och immunhämmande läkemedel (rikshandboken-bhv.se)
Nästa NVM blir 2024 i Danmark, sannolikt i Köpenhamn, men formatet är oklart.
Det konstaterades att pandemin genomsyrar alla länders arbete, men kan användas som språngbräda för gemensamt nordiskt samarbete även i andra frågor framöver.
Möte för WHO:s expertgrupp för vaccin (SAGE) (3-6 oktober)
Folkhälsomyndigheten presenterade kort några ämnen som diskuterats vid expertgruppsmötet SAGE tidigare i oktober. Bakgrundsmaterial och presentationer från höstmötet finns på WHO:s webbplats.
Strategic Advisory Group of Experts on Immunization (SAGE) - October 2022 (who.int)
Covid-19
SAGE brukar göra så kallade position paper, men en sådan har visats vara svår att ta fram för covid-19 vacciner, bland annat eftersom alla vacciner har olika effektivitet. Istället utfärdar man ”good practices statements”, senast gällande variantanpassade vacciner. De kom till samma slutsats som Folkhälsomyndigheten: att man inte kan förorda bivalenta över monovalenta vacciner för påfyllnadsdoser utan att båda kan anses vara likvärdiga. På virussidan ökar sjukhusinläggningarna just nu i en del europeiska länder, till följd av olika nya varianter med ursprung i varianten omikron.
Good practice statement on the use of variant-containing COVID-19 vaccines (who.int)
Dags för påfyllnadsdos av vaccin mot covid-19 (nyhet 2022-08-26)
Polio
WHO bedömer att spridningen av polio kan upphöra under 2023. Det finns bara två länder kvar med inhemsk spridning av vildtypsvirus av typ 1 (WPV1). I Pakistan är det dessutom en enda cirkulerande lineage. Sex subnationella geografiska områden benämnda ”polio consequential geographies” är i fokus för kommande års arbete. Det finns en god tillgång globalt på IPV. Användningen av ett nytt OPV-vaccin (nOPV2) är kopplat till en minskning av antalet nya fall av paralys och utbrott av cVDPV2.
En arbetsgrupp under SAGE föreslog en ändrad rekommendation, nämligen att länder med god sanitet som endast använt IPV kan använda IPV i ett första steg av utbrottshantering, om utbrottet är begränsat, men att OPV bör övervägas om spridningen fortsätter eller berör stora delar av befolkningen. De föreslog också att fortsatt primärt fokusera riktade vaccinationskampanjer på barn under 5 år, men att utvidgade kampanjer kan övervägas under vissa förutsättningar.
Vi har inte haft något utbrott av polio i Sverige sedan 1977. Historiskt har vi också haft ett bra IPV, gjort i Sverige. Det påpekades att dagens barnvacciner har något lägre antigenhalter, vilket kanske kan påverka långtidsimmunitet. Covid-19-pandemin har aktualiserat frågan om provtagning av avloppsvatten i syfte att detektera virus. Detta kan möjligen inkludera även polio och apkoppor.
Influensadagen (10 okt)
Folkhälsomyndigheten sammanfattade Influensadagens innehåll. Bland annat hölls presentationer av SVA, man talade om nyrekrytering av sentinelläkare och förra årets säsong. Rekommendationerna för vaccination har reviderats. Mycket är detsamma, men man har flyttat den rekommenderade tidpunkten för vaccination av gravida från graviditetsvecka 16 till 12 och även harmoniserat skrivningar gällande riskgrupper för covid-19 och influensa. Övervakningen av influensa, covid-19 och RSV, samt respektive vaccinationsrekommendationer, kommer att samordnas, men ändå hållas isär. De nya mRNA-vaccinerna kan innebära ett paradigmskifte för prevention av influensa. Fördelen med RNA-vacciner är att flera antigen kan uttryckas (både hemagglutininoch neuraminidas), och antigen från olika stammar. De möjliggör också kortare tid mellan beslut om innehåll och produktion. Australien har haft en besvärlig influensasäsong och det finns risk att det blir svår säsong även i Sverige. Detta kan dock möjliggöra starka underlag inom kliniska studier så att mRNA-vacciner mot influensa kan bli tillgängliga redan inför hösten 2023.
Frågan om att inkludera antigen mot influensa och covid-19 i samma vaccinspruta lyftes. Folkhälsomyndigheten kommenterade att man kan behöva frihet att rekommendera olika dosintervall, vilket talar emot att ha dem i samma vaccin.
Nästa möte
Nästa möte kommer att genomföras under våren 2023.