Störst risk att bli allvarligt sjuk i influensa har personer som tillhör en riskgrupp. Därför bör riskgrupperna erbjudas vaccination. Även vård- och omsorgspersonal som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa rekommenderas vaccination.

Prioritering för vaccination under hösten 2022

Det är särskilt viktigt under den pågående pandemin att uppnå en hög vaccinationstäckning mot influensa bland personer som tillhör en riskgrupp samt bland vård- och omsorgspersonal. Syftet är att skydda personer som riskerar allvarlig sjukdom på grund av en influensainfektion. Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten en prioritering av de grupper som bör vaccineras först enligt nedanstående tidsplan. Implementeringen kan skilja sig åt mellan regionerna beroende på de regionala förutsättningarna.

Tidsplan och prioritering för vaccinationerna

Allmän influensavaccination av riskgrupper pågår sedan 8 november 2022. Följande grupper prioriteras för vaccination mot influensa:

  • Personer som är 65 år och äldre.
  • Medicinska riskgrupper under 65 år, inklusive gravida (se nedan under rubriken Grupper som rekommenderas vaccination).
  • Hushållskontakter till personer med ett kraftigt nedsatt immunförsvar.
  • Vård- och omsorgspersonal.

Vaccinationer mot influensa på särskilda boenden för äldre (SÄBO) kan påbörjas tidigare än 8 november. På SÄBO rekommenderas vaccination med ett förstärkt influensavaccin.

Influensavaccindoser bör sparas för personer i medicinska riskgrupper som tillkommer under senare delen av influensasäsongen, till exempel på grund av nytillkommen medicinsk orsak eller graviditet.

Från 5 december 2022 (måndag vecka 49) och framåt kan övriga personer erbjudas vaccination mot influensa.

Även privata aktörer uppmanas följa ovanstående prioriteringar.

Grupper som rekommenderas vaccination

De personer som har en ökad risk att bli allvarligt sjuka eller avlida om de får influensa (se faktaruta nedan), bör vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år.

Riskgrupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa:

  • Personer som är 65 år och äldre.
  • Gravida efter graviditetsvecka 12
  • Vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar, diagnoser eller tillstånd:
    • Kronisk hjärtsjukdom.
    • Kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår/instabil astma.
    • Andra diagnoser och tillstånd som leder till en nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller en flerfunktionsnedsättning).
    • Kronisk lever- eller njursvikt.
    • Diabetes mellitus typ 1 och 2.
    • Tillstånd som innebär ett kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av en sjukdom eller behandling.

Övriga grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa:

  • Hushållskontakter till personer med ett kraftigt nedsatt immunförsvar.
  • Personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med en ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på särskilda boenden för äldre (SÄBO) och inom hemtjänsten.

De medicinskt definierade riskgrupperna omfattar både barn och vuxna. Dessa grupper är mer eller mindre heterogena och i vissa fall kan den behandlande läkaren behöva göra en individuell bedömning av om en vaccination ska erbjudas eller inte. Behandlande läkare kan också bedöma om vissa patienter utöver de ovan nämnda riskgrupperna ska rekommenderas en vaccination mot influensa av individuella skäl.

Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper

Förebyggande behandling i form av antiviral profylax kan vara aktuellt för personer i riskgrupp, oavsett vaccinationsstatus, till exempel om någon i hushållet insjuknar i influensa. Läs mer om detta nedan.

Vaccination av gravida

Influensa kan ge allvarlig sjukdom hos gravida, framför allt under den senare delen av graviditeten. Både influensaviruset A och B kan orsaka svår sjukdom hos gravida. Alla gravida rekommenderas därför vaccination mot säsongsinfluensa efter graviditetsvecka 12.

Vaccinationen är extra viktig för gravida med underliggande kroniska sjukdomar eftersom de har ytterligare förhöjd risk för svår sjukdom (se sammanfattningen av riskgrupper ovan). Gravida som tillhör en riskgrupp rekommenderas därför vaccination även före graviditetsvecka 13.

Förebyggande behandling i form av antiviral profylax kan vara aktuellt för gravida, oavsett vaccinationsstatus, till exempel om någon i hushållet insjuknar i influensa. Det gäller särskilt om den gravida tillhör en medicinsk riskgrupp för svår influensasjukdom.

Den behandlande läkaren ska ta ställning till om gravida med influensainfektion behöver antiviral behandling, oavsett typ av influensa och oavsett svårighetsgrad.

För rekommendationer om antiviral behandling, se: Behandling och profylax vid influensa – behandlingsrekommendation (lakemedelsverket.se)

Informationsmaterial om vaccination av gravida

Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal sammanfattar evidensen kring influensavaccination av gravida.

Det finns även ett informationsblad om influensavaccination samt ett informationsblad om vaccination av gravida mot kikhosta, covid-19 och influensa. Informationsbladen kan exempelvis användas inom mödrahälsovården.

Influensavaccination av gravida (samt informationsblad)

Samtidig vaccination

Vaccination mot säsongsinfluensa går i de flesta fall att kombinera med en annan vaccination, t.ex. en vaccination mot covid-19.

Kombination med vacciner mot covid-19

En standarddos influensavaccin och ett vaccin mot covid-19 (Comirnaty, Spikevax eller Nuvaxovid) kan ges till vuxna vid samma tillfälle. Vaccinerna ges då på olika injektionsställen, helst andra armen eller benet. Vid samtidig vaccination finns det en liten ökad risk för biverkningar (t.ex. lokala biverkningar, feber).

Även vuxna gravida kan erbjudas en standarddos influensavaccin vid samma tillfälle som ett vaccin mot covid-19 ges om det underlättar för att kunna erbjuda de båda vaccinationerna.

En vaccination med adjuvanterat influensavaccin och en vaccination mot covid-19 med mRNA-vacciner (Comirnaty eller Spikevax) kan ges till vuxna vid samma tillfälle. En vaccination med det förstärkta influensavaccinet Fluad Tetra och det proteinbaserade covid-19-vaccinet Nuvaxovid separeras med minst 7 dagar.

För barn rekommenderas generellt att man separerar vaccination mot covid-19 från alla andra vaccinationer, inklusive influensavaccination, med minst 7 dagar. I enskilda fall kan det vara aktuellt med influensavaccination samtidigt med andra vaccinationer för barn. Det får då avgöras av behandlande läkare.

Kombination med andra vacciner

En standarddos influensavaccin kan ges samtidigt med andra inaktiverade och levande försvagade vacciner, se ovan om kombinationen med vacciner mot covid-19. Det finns begränsad erfarenhet av att administrera det adjuvanterade influensavaccinet samtidigt som vaccinet mot herpes zoster (förstärkt eller levande försvagat vaccin) ges. Dessa vaccinationer kan därför med f��rdel separeras med några dagar.

Biverkningar

Allvarliga reaktioner vid en vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De injicerade vaccinerna kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande försvagade vaccinet är rinnsnuva, nästäppa, minskad aptit, huvudvärk, svaghet, muskelvärk och feber. Förstärkta vacciner ger något mer lokala och systemiska reaktioner än de andra inaktiverade vaccinerna, såsom mer ömhet på injektionsstället, trötthet, huvudvärk eller muskelvärk.

Frågor och svar om säkerhet och biverkningar: Vilka kända biverkningar finns det?

För att läsa mer om de tillgängliga vaccinerna mot säsongsinfluensa och dokumenterade biverkningar, se Läkemedelsverkets webbplats eller sök på vaccinets namn i FASS.

Tillgängliga influensavacciner

För säsongen 2022–2023 är tre olika typer av influensavacciner upphandlade:

  • Inaktiverat vaccin som innehåller en standarddos antigenmängd, och som ges till de flesta personer som erbjuds vaccination. Vaccinet är äggbaserat.
  • Ett förstärkt vaccin för personer på särskilda boenden för äldre (SÄBO). Vaccinet innehåller en standarddos antigenmängd tillsammans med ett adjuvans. Adjuvans används för att förstärka immunsystemets svar på vaccinationen. Vaccinet är äggbaserat.
  • Ett vaccin som ges via nässprej och innehåller levande, försvagade virus. Vaccinet kan ges till barn i åldern 2–17 år.

Andra typer av influensavaccin är högdosvaccin, cellbaserat vaccin och rekombinerat vaccin. Cellbaserat vaccin och rekombinerat vaccin är inte tillgängliga i Sverige säsongen 2022–2023 men högdosvaccin kan vara tillgängligt utanför den nationella upphandlingen.

Stammar som ingår i influensavaccinet

Världshälsoorganisationen, WHO, följer vilka influensavirus som cirkulerar i världen. Två gånger om året lämnar de en rekommendation om vilka virusvarianter som bör ingå i influensavaccinerna under kommande säsong på norra respektive södra halvklotet. Producenterna följer dessa rekommendationer.

Inför influensasäsongen 2022–2023 (på norra halvklotet) har vaccinstammarna för influensa A(H3N2) och influensa B/Victoria bytts ut. WHO rekommenderar nu att nedanstående stammar ingår i influensavaccinerna för 2022–2023:

  • A/Victoria/2570/2019-likt virus (A(H1N1)pdm09)
  • A/Darwin/9/2021-likt virus (A(H3N2))
  • B/Austria/1359417/2021-likt virus (linjetyp B/Victoria)
  • B/Phuket/3073/2013-likt virus (linjetyp B/Yamagata).

För cellbaserade och rekombinanta vacciner rekommenderas att ett A/Wisconsin/588/2019-likt virus ingår som influensa A(H1N1)pdm09-stam.

Mer om rekommenderade vaccinstammar hos WHO: Recommended composition of influenza virus vaccines for use in the 2022-2023 northern hemisphere influenza season (who.int)

Statistik för influensavaccinationer

Andelen vaccinerade personer som är 65 år och äldre, övervakas nationellt genom en årlig insamling av regional vaccinationsstatistik från smittskyddsläkarna.

Statistik för influensavaccinationer

Antiviral behandling

Eftersom skyddet inte är hundraprocentigt är det viktigt att personer som är vaccinerade och tillhör en riskgrupp är uppmärksamma på influensasymtom och hör av sig till sjukvården i ett tidigt skede för ställningstagande till virushämmande behandling (antiviraler). Antivirala läkemedel utgör ett viktigt komplement till vaccination.

Behandling och profylax vid influensa – behandlings‌‌rekommendation (lakemedelsverket.se)

Läs mer