Ojämlikhet och spel
Spelproblem förekommer i alla samhällsgrupper, men är samtidigt ojämnt fördelade i befolkningen. Det bidrar till en ojämlik hälsa. Ojämlikhet behöver beaktas på flera sätt i det förebyggande arbetet.
Spelproblem drabbar i högre grad grupper som lever i en socialt och ekonomiskt utsatt situation eller är utsatta för andra hälsorisker. Därför är det viktigt att beakta fördelningen av spel om pengar och spelproblem i olika grupper i befolkningen när vi kartlägger och följer utvecklingen inom spelområdet. Enligt nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) är riskabelt spelande vanligare bland personer utan högskoleutbildning, personer med låg inkomst och personer födda utanför Europa.
Spelande är mer förknippat med problem i vissa grupper
Andelen med spelproblem kan vara lika hög eller högre i en grupp trots att andelen som spelar i gruppen är lägre eller densamma jämfört med andra grupper. Till exempel är andelen som spelat senaste året 60 procent bland personer som yrkesarbetar jämfört med endast 34 procent bland dem som är arbetslösa. Ändå är andelen med riskabelt spelande snarare högre bland arbetslösa (6 procent jämfört med 4 procent bland de yrkesarbetande, skillnaden är dock inte signifikant). Av arbetslösa som spelat senaste året har alltså 19 procent ett riskabelt spelande, medan motsvarande andel bland yrkesarbetande är 11 procent. På liknande sätt har 18 procent av utlandsfödda som spelat senaste året ett riskabelt spelande, medan motsvarande andel bland svenskfödda är 6 procent.
Ojämlikhet behöver beaktas på flera sätt
Spelproblem är överrepresenterade i vissa grupper utifrån skillnader i människors livsvillkor. Spel om pengar kan också på olika sätt öka ojämlikhet i hälsa. Därför behövs ett jämlikhetsperspektiv på
- risk- och skyddsfaktorer
- konsekvenser av spelproblem och tillgång till stöd
- effekten av olika interventioner
- exponeringen av spel om pengar.
Social otrygghet och tidigare spelproblem ökar risken
Personer utan stabila och trygga livsvillkor har större risk att utveckla spelproblem. De har också svårare att ta sig ur problemen när de väl har uppstått. Större livshändelser kan också öka risken. Det gäller till exempel förändringar i arbetssituation, ekonomi, boendeförhållanden eller i familjesituation. En person som tidigare har haft spelproblem har större risk att få problem igen.
Konsekvenserna av spelproblem kan också se olika ut i olika grupper. Uppföljningen av spelproblem utifrån covid-19 visade till exempel att graden av spelproblem förvärrades i utsatta grupper, till exempel bland personer som var, eller hade anhöriga som blev, arbetslösa eller permitterades. Bland dem som hade fått inställd daglig verksamhet eller andra insatser inom Lagen om särskilt stöd (LSS) ökade också graden av spelproblem.
Att ha spelproblem innebär att risken för psykisk ohälsa och för ekonomiska problem med till exempel skulder ökar, vilket kan bidra till en ökad ojämlikhet i hälsa.
Effekterna av förebyggande insatser kan också bero på socioekonomisk situation. Till exempel visar en finsk studie som undersökt effekterna av höjda åldersgränser att det veckovisa spelandet sjönk bland unga generellt. Det sjönk dock inte lika mycket bland unga med föräldrar som var arbetslösa eller hade en lägre utbildningsnivå. Resultatet illustrerar hur viktigt det är att beakta människors livsvillkor i insatser, policyer och strategier för en mer jämlik hälsa.
Fler spelställen där medelinkomsten är låg
Kommuner med lägre medelinkomst har fler spelställen och fler spelautomater än kommuner med högre medelinkomst.
Under 2023 genomförde Spelinspektionen och Folkhälsomyndigheten tillsammans en undersökning om socioekonomi och tillgängligheten till spelautomater. Den visar att det finns ett samband mellan socioekonomiskt utsatta områden och tillgänglighet till spelautomater. Det är dock inte lika uttalat som tidigare. Spelautomater är ofta placerade i centrum eller på andra platser där många rör sig, vilket påverkar sambandet.
Vid lokal analys av placering av spelautomater och andra spelställen är det därför viktigt med kunskap om lokala förhållanden. Kommuner kan påverka tillgängligheten av spelautomater genom att de är remissinstans för tillstånd och placering.
Figur. Fler spelautomater i utsatta områden.
Fördjupad kunskap om upplevelse av spel om pengar i fyra grupper
Under 2021 genomfördes kvalitativa studier på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, kring upplevelsen av spel om pengar bland vissa delgrupper i befolkningen där det finns förhöjd risk för spelproblem eller ett behov av fördjupad kunskap. Studierna rörde följande grupper:
- Kvinnor i åldern 45-84
- Personer med adhd
- Hbtqi-personer
- Utrikesfödda män från Mellanöstern
Resultaten har presenterats i webbinarier och inspelningar av dessa kan du hitta här:
Jämlikhet i hälsa och skillnader i hälsa
Alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Ojämlikhet i hälsa uppstår till följd av att grupper i befolkningen har olika tillgång till resurser som påverkar hälsan, såsom utbildning, arbete och försörjning. Skillnader i resurser leder till skillnader även i:
- risk för ohälsa
- mottaglighet för och motståndskraft mot ohälsa
- sociala och ekonomiska konsekvenser av ohälsa.
Ojämlikhet kan påverka hur spelförebyggande insatser behöver utformas.
Läs mer om jämlik hälsa: Vad är folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete? (folkhalsomyndigheten.se)
Läs mer
Det finns hjälp att få
Stödlinjen
Stödlinjen ger råd och stöd till personer som spelar, och deras närstående. Hit kan du ringa anonymt. Du kan också chatta eller mejla. Även du som jobbar med spelproblem kan vända dig till Stödlinjen.
Spelpaus.se
Via Spelpaus kan du stänga av dig från allt spel som kräver registrering.
Spelberoendes Riksförbund och Spelberoendegruppen
Spelberoendes Riksförbund och Spelberoendegruppen har lokala stödföreningar och fysiska och digitala självhjälpsgrupper för spelberoende och anhöriga.