Statistik över spelproblem i Sverige

Det förebyggande arbetet utgår från omfattningen och fördelningen av spelproblem. Det är därför viktigt att kartlägga problemen. Ett första steg är att ta del av statistiken på området.

Här sammanfattar vi statistik om spelproblem först i korthet. Längre ner på sidan presenterar vi omfattningen mer i detalj utifrån:

• den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV)
• Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) nationella skolundersökning
• Socialstyrelsens statistik om behandling av spelberoende
• Spelinspektionens statistik om antal avstängda på Spelpaus.se
• Stödlinjens statistik om antal kontakter
• Swelogs 2021.

Spelproblem i korthet

• Riskabelt spelande förekommer, enligt HLV 2022, hos:
  • 3 procent av befolkningen 16–84 år
  • 6 procent av männen och 1 procent av kvinnorna 16–84 år
  • 5 procent i åldersgruppen 16–29 år (högst andel) och 2 procent i åldersgruppen 65–84 år (lägst andel)
  • 4 procent av personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning och 2 procent av dem med eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25–84 år.
• Män är överrepresenterade i alla grader av spelproblem (Swelogs 2021)
• Bland unga förekommer riskabelt spelande bland:
  • 3 procent i årskurs 9 (5 procent bland pojkar och 1 procent bland flickor)
  • 5 procent i årskurs 2 i gymnasiet (8 procent bland pojkar och 1 procent bland flickor) enligt CAN 2022.
• 130 000 personer delar hushåll med någon som har ett problemspelande. 40 000 av dessa är barn (Swelogs 2021).
• Drygt 900 personer behandlades för problem relaterat till spel om pengar inom slutenvård eller specialiserad öppenvård 2022. Drygt tre av fyra var män (Patientregistret, Socialstyrelsen).
• Ungefär 700 personer fick insatser av socialtjänsten för spelmissbruk under 2022. Drygt tre av fyra var män (socialtjänsten, Socialstyrelsen).
• 85 000 personer var avstängda från spel på Spelpaus.se i slutet av 2022. Tre av fyra var män (Spelinspektionen).
• 1 210 personer med spelproblem och 1 120 anhöriga kontaktade Stödlinjen under 2023. Cirka sex av sju av dem som själva hade spelproblem var män.

Spelproblem vanligare bland män och killar

Sammanfattningen ovan visar att män och killar överrepresenterade i alla kategorier av spelproblem och i alla mätningar. Det gäller alltså oavsett om det rör omfattning av spelproblem i befolkningen, spelavstängning eller behandlingsstatistik.

Riskabelt spelande relativt konstant över tid

Riskabelt spelande avser spelande som medför en eller flera negativa konsekvenser. Sedan riskabelt spelande började mätas i Nationella folkhälsoenkäten 2014 har andelen i befolkningen legat relativt konstant runt 3–4 procent. Andelen bland kvinnor har varierat mellan 1 och 2 procent, medan andelen bland män har legat runt 6 procent (Figur 1).

Figur 1. Förändring av andelen med riskabelt spelande mellan 2014 och 2022 (HLV).

Riskabelt spelande är högre bland män men avtar med ökande ålder

Riskabelt spelande är högst i åldersgruppen 16–29 år (5 procent) och lägst bland personer som är 65 år eller äldre (2 procent). Andelen avtar successivt med ökande ålder.

Bland män är andelen med riskabelt spelande markant högre än bland kvinnor i alla åldersgrupper (Figur 2). Totalt har 6 procent av männen ett riskabelt spelande, jämfört med 1 procent av kvinnorna. Störst skillnad mellan män och kvinnor finns i den yngsta åldersgruppen (16–29 år). Där är andelen 9 procent bland männen och 1 procent bland kvinnorna. Bland män avtar det riskabla spelandet successivt med ökande ålder, men bland kvinnor är skillnaderna mellan åldersgrupperna betydligt mindre och inte statistiskt signifikanta.

Figur 2. Andel med riskabelt spelande i olika åldersgrupper totalt och uppdelat på kön, 2014–2022 (HLV).

Riskabelt spelande är högst bland personer med lägre utbildning

Andelen med riskabelt spelande är högst bland personer som har förgymnasial eller gymnasial utbildning (4 procent) och lägst bland dem med eftergymnasial utbildning (2 procent) i befolkningen 25–84 år (Figur 3).

Bland män är andelen mellan 5 och 6 procent bland dem med förgymnasial eller gymnasial utbildning och knappt 4 procent bland dem med eftergymnasial utbildning. Bland kvinnor är andelen 2 procent bland dem med förgymnasial eller gymnasial utbildning och 1 procent bland dem med eftergymnasial utbildning. Män har högre andel med riskabelt spelande på alla utbildningsnivåer.

Figur 3. Andel med riskabelt spelande efter utbildningsnivå, uppdelat på kvinnor och män 25–84 år, 2014–2022 (HLV).

Liknande siffror för unga som för övriga befolkningen

I årskurs 9 har 3 procent ett riskabelt spelande (CAN 2022). Andelen har legat på samma nivå sedan 2019. Andelen är 5 procent bland pojkar och 1 procent bland flickor. I årskurs 2 i gymnasiet har 5 procent ett riskabelt spelande. Bland pojkar är andelen 8 procent och bland flickor är andelen 1 procent. Under 2019–2022 har den totala andelen bland gymnasieleverna legat mellan 4 och 5 procent.

Fler behandlas för spelberoende och får insatser av kommunen

Antalet personer som vårdats för diagnosen spelberoende har ökat sedan 2010. År 2019 och 2020 sågs en nedgång, framför allt bland männen, vilket kan vara relaterat till färre vårdkontakter under covid-19-pandemin. Mellan 2020 och 2022 steg antalet igen (Figur 4). År 2022 behandlades drygt 900 personer för diagnosen spelberoende inom den specialiserade hälso- och sjukvården, jämfört med cirka 200 personer 2010. Under 2010–2022 har andelen män varierat något mellan 74 och 81 procent.

Större delen av vården sker inom den öppna specialistsjukvården, vilket innebär att siffrorna behöver tolkas med försiktighet. För den öppna specialistsjukvården registreras enbart läkarbesök. Patienter som behandlas av andra personalkategorier är alltså inte inkluderade. Det finns inte heller några uppgifter om den vård som erbjuds inom primärvården.

Figur 4. Antal personer som vårdats med spelberoende som huvud- eller bidiagnos i sluten- eller öppenvården 2013–2022 (Patientregistret, Socialstyrelsen).

Sedan 2018, när spelproblem skrevs in i socialtjänstlagen, har socialtjänsten en skyldighet att ge insatser till personer som har ett spelmissbruk. Exempel på insatser som erbjuds kan vara stödsamtal, eller psykosocial behandling. Antalet personer som fick sådana insatser var ungefär 700 under 2022, vilket är fler än under 2019-2021, enligt de siffror som rapporterats in av kommunerna (Figur 5). Drygt tre av fyra av dessa var män.

Figur 5. Antal personer som fått insatser för spelmissbruk inom socialtjänsten 2019–2022 (socialtjänsten, Socialstyrelsen).

Fler stänger av sig på Spelpaus.se

Sedan Spelpaus.se infördes 1 januari 2019 har antalet avstängningar kontinuerligt ökat och var ungefär 85 000 i januari 2023 (Figur 6). Under 2023 har antalet avstängda fortsatt att öka och uppgick till över 109 000 personer i mars 2024. Bland de avstängda är tre av fyra män.

Figur 6. Antal personer som stängt av sig från spel om pengar på Spelpaus.se (Spelinspektionen).

Fler med egna spelproblem kontaktar Stödlinjen

Under 2023 kontaktade totalt 2 713 personer Stödlinjen, vilket är en uppgång på 21 procent sedan 2022 (Figur 7). Av dessa var det 1 210 personer (45 procent) som själva hade spelproblem, och 1 120 personer (41 procent) som var anhöriga till personer med spelproblem. Det är första gången som antalet går upp sedan 2018 när antalet kontakter låg som högst, på totalt drygt 3 800 personer. Ökningen har skett både bland personer som själva har spelproblem och bland anhöriga.

Andelen män bland personer som själva hade spelproblem och kontaktade Stödlinjen ökade från 83 procent 2022 till 86 procent 2023. Mellan 2013 och 2023 låg andelen mellan 74 och 86 procent och var som lägst under 2021. Bland anhöriga som kontaktar Stödlinjen är majoriteten kvinnor. 2023 var andelen 72 procent och 2017–2023 varierade andelen mellan 66 och 72 procent.

Figur 7. Antal kontakter med Stödlinjen 2013–2022, totalt och uppdelat på personer med spelproblem, anhöriga och övriga.

Resultat från Swelogs 2021

Enligt Swelogs 2021 har drygt 4 procent någon grad av spelproblem (352 000 personer) i Sverige. Denna andel kan delas upp i olika grader av spelproblem:

• 0,5 procent (40 000 personer) har spelproblem (PGSI 8+)
• 0,8 procent (65 000 personer) har förhöjd risk för spelproblem (PGSI 3-7)
• 3,0 procent (247 000 personer) har viss risk för spelproblem (PGSI 1-2).

17 procent av dem som spelar varje månad på spel med hög risk har ett problemspelande.

I Swelogs mäts spelproblem mäts med Problem Severity Index (PGSI), som delas upp i olika grader av spelproblem:

• Viss risk (PGSI 1-2)
• Förhöjd risk (PGSI 3-7)
• Spelproblem (PGSI 8+)

Problemspelande är ett samlingsuttryck för spelproblem och förhöjd risk för spelproblem (PGSI 3+). När vi talar om någon grad av spelproblem inkluderas även viss risk för spelproblem (PGSI 1+). Det motsvarar ungefär riskabelt spelande som mäts i den nationella folkhälsoenkäten.

Bild. Olika grader och kategorier av spelproblem enligt PGSI.

Mätinstrumentet Problem Gambling Severity Index (PGSI) (PDF, 119 kB)(Öppnas i nytt fönster)

Problem med spel om pengar – vi reder ut begreppen (folkhalsomyndigheten.se)

Spelproblemen oförändrade i befolkningen men varierar över tid hos individer

Enligt Swelogs 2021 hade 3 procent viss risk för spelproblem, 0,8 procent förhöjd risk och 0,5 procent spelproblem. Detta var samma som 2018. Andelen med viss risk och förhöjd risk för spelproblem minskade från 2015 till 2018 och låg kvar på den lägre nivån 2021. Andelen med spelproblem (PGSI 8+) är i stort sett densamma 2021 som den varit sedan 2015 (Figur 8). Omfattningen av spelproblem är alltså i stort sett oförändrad efter omregleringen av spelmarknaden 2019.

Figur 8. Olika grader av spelproblem 2015, 2018 och 2021 (Swelogs).

Men spelproblem kan komma och gå. Många av dem som har spelproblem kan bli symtomfria en tid och sedan falla tillbaka.

När samma personer följs över flera års tid ser man att den ackumulerade andelen personer som har spelproblem någon gång under tidsperioden är mycket större än andelen som har spelproblem vid ett enstaka tillfälle (Figur 9). Om man bara fokuserar på spelproblem under det senaste året underskattas alltså problemets omfattning i befolkningen.

Figur 9. Andel med problemspelande (PGSI 3+) det senaste året vid den aktuella mätningen eller tidigare, 2015–2021 (Swelogs).

Spelautomater, kasinospel och poker har starkast samband med spelproblem

Andelen med spelproblem är störst bland personer som har spelat på spelautomater och kasinospel under de senaste 12 månaderna (Figur 10). Här är andelen med någon grad av spelproblem 40 procent, varav 17 procent har ett problemspelande. Näst störst är andelen bland dem som spelat poker. Bland dessa har 31 procent någon grad av spelproblem, varav 17 procent har ett problemspelande. För dessa spelformer har alltså en relativt sett större andel en allvarligare grad av spelproblem (PGSI 3+).

Bland dem som spelat sportspel har 18 procent någon grad av spelproblem, varav 5 procent har ett problemspelande. För lotterier, hästspel och bingo är andelen med någon grad av spelproblem 8–9 procent, varav 2–3 procent har ett problemspelande.

Figur 10. Spelproblem av olika grad per spelform (Swelogs 2021).

Spelproblem vanligare för onlinespel

Bland dem som spelat om pengar det senaste året är den totala andelen med problemspelande 3 procent, medan andelen bland dem som spelat online är 4 procent.

Alla grader av spelproblem vanligare bland män

Män är överrepresenterade i alla grader av spelproblem (Figur 11). Andelen med problemspelande, alltså en kombination av viss risk och förhöjd risk för spelproblem, är knappt 2 procent bland män och 0,7 procent bland kvinnor. Uppdelat på de olika graderna förekommer spelproblem hos 0,8 procent av männen och 0,2 procent av kvinnorna. Andelen med förhöjd risk för spelproblem är drygt 1 procent bland män och 0,5 procent bland kvinnor, och andelen med viss risk är 4,5 procent bland män och 1,5 procent bland kvinnor.

Figur 11. Olika grader av spelproblem enligt Problem Gambling Severity Index (PGSI) uppdelat på kvinnor och män (Swelogs 2021).

Läs mer

• Regionala data över spelande och spelproblem
• Mäta och upptäcka spelproblem
• Fas 1. Kartlägga och analysera (folkhalsomyndigheten.se)
• Spelproblem bland unga
• Swelogs 2021 (folkhalsomyndigheten)