Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visats vara en stark prediktor för dödlighet (2-4). Frågan är av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid. Allmän hälsa, mätt på en femgradig skala, är en av de frågor man enats kring inom EU.

Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?

1 Mycket bra

2 Bra

3 Någorlunda

4 Dåligt

5 Mycket dåligt

Det interna bortfallet för frågan var 0,9 procent år 2021.

Folkhälsomyndigheten redovisar de två första svarsalternativen som bra eller mycket bra hälsa och de två sista svarsalternativen som dålig eller mycket dålig hälsa. Mittenalternativet redovisas inte.

Frågan om sjukdomar syftar till att följa prevalensen av diabetes, högt blodtryck, astma och allergi över tid.

Har du någon eller några av följande sjukdomar?

a) Högt blodtryck?

1 Nej

2 Ja, men inga besvär

3 Ja, lätta besvär

4 Ja, svåra besvär

b) Astma?

1 Nej

2 Ja, men inga besvär

3 Ja, lätta besvär

4 Ja, svåra besvär

c) Allergi?

1 Nej

2 Ja, men inga besvär

3 Ja, lätta besvär

4 Ja, svåra besvär

d) Diabetes?

1 Nej, gå vidare till fråga X

2 Ja, men inga besvär

3 Ja, lätta besvär

4 Ja, svåra besvär

Det interna bortfallet för frågan var 0,5–0,8 procent år 2021.

Folkhälsomyndigheten redovisar de olika sjukdomstillstånden om respondenten fyllt i något av de tre jakande svarsalternativen (med och utan besvär). Vidare grupperas jakande svar ihop för lätta och svåra besvär vid redovisningen av besvär för den rapporterade sjukdomen. Redovisningen av sjukdom med svåra besvär inkluderar endast de som svarat jakande på frågan om svåra besvär.

En tilläggsfråga lades in kring typ av diabetes i 2020-års undersökning och den kvarstår i 2021 års undersökning.

Vilken typ av diabetes har du?

1 Typ 1 diabetes

2 Typ 2 diabetes

3 Annan typ av diabetes

4 Vet ej typ av diabetes

Frågan om långvarig sjukdom är central för att kunna identifiera personer med långvarig sjukdom men också som en indikator på vårdbehov. Frågan används även för att definiera begreppet funktionsnedsättning (se definition i avsnittet Funktionsnedsättning).

Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?

1 Nej

2 Ja, gå vidare till fråga X

Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar besvären dig i dina andra dagliga sysselsättningar?

1 Nej, inte alls

2 Ja, i någon mån

3 Ja, i hög grad

Det interna bortfallet var 1,4 procent år 2021 för den första frågan och 0,9 procent för följdfrågan.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa långvarig sjukdom om respondenten svarade jakande på huvudfrågan och/eller bara svarade på följdfrågan (oavsett svar på huvudfrågan). Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga inkluderar endast de som svarade ja på huvudfrågan och ja på följdfrågan om att dessa besvär i någon mån eller hög grad påverkar eller hindrar dem i dagliga sysslor.

Frågorna om funktionsförmåga syftar till att följa prevalensen av respektive fråga, men de används också i kombination för att definiera begreppet funktionsnedsättning (se definition i avsnittet Funktionsnedsättning).

Kan du utan svårighet se och urskilja vanlig text i en dagstidning?

1 Ja, utan glasögon

2 Ja, med glasögon

3 Nej

Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer?

1 Ja, utan hörapparat

2 Ja, med hörapparat

3 Nej

Kan du springa en kortare sträcka (ca 100 m)?

1 Ja, gå vidare till fråga X

2 Nej

Är du på grund av ditt hälsotillstånd begränsad i någon av följande aktiviteter?

a) Kan du gå upp ett trappsteg utan besvär? t.ex. stiga på buss eller tåg

1 Ja

2 Nej

b) Kan du ta en kortare promenad (ca 5 min) i någorlunda rask takt?

1 Ja

2 Nej

c) Behöver du hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta dig utomhus?

1 Ja

2 Nej

Det interna bortfallet var 0,7 procent år 2021 på frågan om syn och 0,8 procent på frågan om hörsel. Det interna bortfallet var 1,2 procent år 2021 på grundfrågan om rörelseförmåga, och på följdfrågorna var det 3,9–4,3 procent.

Folkhälsomyndigheten redovisar personer som har kraftigt nedsatt syn och de som har kraftigt nedsatt hörsel, dvs. när respondenten svarade nej på frågan om de utan svårighet kan se vanlig text i en dagstidning eller höra vad som sägs i samtal mellan flera personer.

Även indikatorerna "Nedsatt rörelseförmåga", "Rörelsehinder" respektive "Svåra rörelsehinder" redovisas. "Nedsatt rörelseförmåga" avser personer som inte kan springa en kortare sträcka eller inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad i rask takt eller behöver hjälpmedel för att förflytta sig utomhus. "Rörelsehinder" avser personer som inte kan springa en kortare sträcka och som därtill inte kan inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad i rask takt eller behöver hjälpmedel för att förflytta sig utomhus. "Svåra rörelsehinder" avser personer som inte kan springa en kortare sträcka och som därtill behöver hjälpmedel för att förflytta sig utomhus.

Frågorna om långvarig sjukdom, syn, hörsel och rörelseförmåga finns med i undersökningen för att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa upp hälsan bland personer med funktionsnedsättning. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter till en god hälsa, oavsett funktionsnedsättning eller ej.

Gruppen med funktionsnedsättning har avgränsats med hjälp av frågorna om långvarig sjukdom, syn, hörsel och rörelseförmåga. I gruppen ingår följande:

• De som svarade ja på frågan ”Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?” och svarade ja, i någon mån eller ja i hög grad på följdfrågan: ”Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar besvären dig i dina andra dagliga sysselsättningar?”
• De som svarade nej (inte ens med glasögon) på frågan ”Kan du utan svårigheter se och urskilja vanlig text i en dagstidning?”
• De som svarade nej (inte ens med hörapparat) på frågan ”Kan du utan svårighet höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer?”
• De som har rörelsehinder och inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt, eller behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus.

De personer som tillhör en eller flera av de här fyra kategorierna har en funktionsnedsättning enligt definition i HLV.

Frågorna om symtom och besvär syftar till att över tid kunna följa prevalensen av besvär som är vanligt förekommande i befolkningen. Frågorna fokuserar framför allt på psykosomatiska symtom och inkluderar t.ex. besvär från rörelseorganen, ängslan, trötthet, sömnproblem och eksem.

Har du något eller några av följande besvär eller symtom?

a) Värk i skuldror, nacke eller axlar?

1 Nej

2 Ja, lätta besvär

3 Ja, svåra besvär

b) Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias?

1 Nej

2 Ja, lätta besvär

3 Ja, svåra besvär

c) Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän?

1 Nej

2 Ja, lätta besvär

3 Ja, svåra besvär

d) Eksem eller hudutslag?

1 Nej

2 Ja, lätta besvär

3 Ja, svåra besvär

e) Öronsus (tinnitus)?

1 Nej

2 Ja, lätta besvär

3 Ja, svåra besvär

f) Inkontinens (urinläckage)?

1 Nej

2 Ja, lätta besvär

3 Ja, svåra besvär

g) Återkommande mag- eller tarmbesvär?

1 Nej

2 Ja, lätta besvär

3 Ja, svåra besvär

h) Ängslan, oro eller ångest?

1 Nej

2 Ja, lätta besvär

3 Ja, svåra besvär

i) Huvudvärk eller migrän?

1 Nej

2 Ja, lätta besvär

3 Ja, svåra besvär

j) Sömnsvårigheter?

1 Nej

2 Ja, lätta besvär

3 Ja, svåra besvär

k) Trötthet?

1 Nej

2 Ja, lätta besvär

3 Ja, svåra besvär

l) Yrsel?

1 Nej

2 Ja, lätta besvär

3 Ja, svåra besvär

Det interna bortfallet för frågorna var 0,5–0,7 procent år 2021.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa personer som har lätta eller svåra besvär tillsammans, grupperat som symtom t ex Trötthet. Vi särredovisar de som endast rapporterat svåra besvär t ex Svår trötthet.

I dag talas det mycket om stress, och stress tillmäts ofta stor betydelse för uppkomsten av ohälsa t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar och muskuloskeletala besvär (5). Stress är dock ett ospecifikt begrepp och har i dag många olika betydelser för olika människor. I HLV har stress definierats som ett tillstånd. Skadlig stress uppkommer om stressreaktionen blir mycket långvarig och individen inte får tillfälle till återhämtning (5). Denna definition av skadlig stress tangerar det aktuella begreppet utbrändhet.

Känner du dig för närvarande stressad? Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.

1 Inte alls

2 I viss mån

3 Ganska mycket

4 Väldigt mycket

Det interna bortfallet för frågan var 0,4 procent år 2021.

Folkhälsomyndigheten redovisar andelen stressade utifrån de som rapporterade att de var ganska eller väldigt mycket stressade. Andelen mycket stressade definieras utifrån de som endast känner sig väldigt mycket stressade.

Övervikt, framför allt fetma, är ett tilltagande folkhälsoproblem globalt (6). I Sverige har andelen vuxna med fetma tredubblats sedan 1980-talet (7) och i dag har omkring hälften av befolkningen (16–84 år) övervikt (36 procent) eller fetma (15 procent) (8).

Övervikt och fetma är en betydande riskfaktor för olika sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och vissa cancerformer samt förtida död (6, 9). Personer med fetma har också betydligt oftare symtom såsom värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga (9). Om övervikten är koncentrerad som bukfetma ökar risken för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, stroke och diabetes typ 2 (6, 9).

Frågorna ligger till grund för beräkningar av BMI (Body Mass Index) för att kunna följa prevalensen av framför allt övervikt och fetma.

Hur lång är du?

Svara i hela centimeter.

Hur mycket väger du?

Svara i hela kilo. Om du är gravid ange hur mycket du brukar väga.

Det interna bortfallet för frågan om längd var 0,9 procent år 2021, och för frågan om vikt var bortfallet 1,4 procent.

De metoder som utarbetats för att direkt bestämma mängden kroppsfett är komplicerade och endast tillgängliga på speciallaboratorier. För kliniska och epidemiologiska undersökningar har under årens lopp en rad indirekta metoder använts som är baserade på samband mellan vikt och längd. Den metod som bäst avspeglar mängden kroppsfett är BMI, dvs. vikt (i kg) dividerat med längd i kvadrat (m²), så kallad kroppsmasseindex. Folkhälsomyndigheten har valt att exkludera extremvärden, så de som ingår var 101–249 cm långa och vägde 30–200 kg. BMI redovisas för undervikt, normalvikt och övervikt enligt WHO (se tabell 1), medan fetma bara redovisas som BMI 30 eller över.

Tabell 1. Indelning av BMI enligt WHO (6).

För att mäta psykisk nedsatt välbefinnande användes 2004-2018 instrumentet General Health Questionnaire (GHQ) (10), men för 2020 års undersökning och framåt ersätts detta med instrumentet Kessler-6 (K6) och benämns även som (allvarlig) psykisk påfrestning.

Följande frågor handlar om hur du känt dig under de senaste 30 dagarna. För varje fråga, vänligen markera det som bäst beskriver hur ofta du hade denna känsla.

Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig...

a) …orolig?

4 Hela tiden

3 Mesta delen av tiden

2 Viss del av tiden

1 Liten del av tiden

0 Ingen del av tiden

b) …utan hopp?

4 Hela tiden

3 Mesta delen av tiden

2 Viss del av tiden

1 Liten del av tiden

0 Ingen del av tiden

c) …rastlös?

4 Hela tiden

3 Mesta delen av tiden

2 Viss del av tiden

1 Liten del av tiden

0 Ingen del av tiden

d) …så pass nedstämd att inget kunnat muntra upp dig?

4 Hela tiden

3 Mesta delen av tiden

2 Viss del av tiden

1 Liten del av tiden

0 Ingen del av tiden

e) …som att allt varit ansträngande?

4 Hela tiden

3 Mesta delen av tiden

2 Viss del av tiden

1 Liten del av tiden

0 Ingen del av tiden

f) …värdelös?

4 Hela tiden

3 Mesta delen av tiden

2 Viss del av tiden

1 Liten del av tiden

0 Ingen del av tiden

Det interna bortfallet för frågorna var 0,9–1,3 procent år 2021.

Vi har här använt en skala från 0 så att Ingen del av tiden kodas som 0, i steg om ett (1) till Hela tiden som kodas som 4. Poängen för de sju delfrågorna summeras.

Närliggande dubbelmarkeringar räknas som medelvärde, och partiellt bortfall från en (1) delfråga hanteras som en uppräkning av summan av de övriga till 6/5.

Vid en summering av de sju delfrågorna kan man dela in frågan så att summan 13-24 (11) kallas Allvarlig psykisk påfrestning och summan 5-12 kallas Psykisk påfrestning, enligt en uppdatering 2021. Det som mäts i Kessler-6, Allvarlig psykisk påfrestning i nuvarande indelning är andelen av befolkningen som skulle kunna uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

För att mäta psykiskt välbefinnande användes 2016 instrumentet WHO-5, men 2018 och framåt ersattes med instrumentet Warwick Edinburgh Mental Well Being Scale (WEMWBS) (12). Till skillnad från frågorna i Kessler-6 belyser WEMWBS den mer positiva sidan av psykisk hälsa. Instrumentet har utvecklats för att följa psykiskt välbefinnande och finns i en kortare och en längre version. I HLV används den kortare versionen, SWEMWBS. Instrumentet innehåller nedanstående påståenden:

Ange här hur väl påståendena nedan stämmer överens med hur du upplevt din situation de senaste 2 veckorna.

a) Jag har haft en positiv syn på framtiden

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

b) Jag har känt att jag har varit till nytta

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

c) Jag har känt mig lugn

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

d) Jag har hanterat problem på ett bra sätt

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

e) Jag har tänkt på ett klart sätt

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

f) Jag har känt mig nära andra människor

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

g) Jag har själv kunnat bestämma mig om saker och ting

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

Det interna bortfallet för frågan var 0,8–1,1 procent år 2021.

Svarsalternativet Aldrig räknas som råpoäng 1, Oftast som 2, i steg om ett (1) till Alltid som räknas som 5. Råpoängen för de sju delfrågorna summeras.

Närliggande dubbelmarkeringar räknas som medelvärde och avrundas, och partiellt bortfall från en (1) delfråga hanteras som en uppräkning av råsumman av de övriga till 7/6 och avrundas.

Råpoängen konverteras sedan till metrisk skala, se tabell 2.

Gott psykiskt välbefinnande räknas som de cirka 85 procent i befolkningen med högre poäng i befolkningen, metrisk poäng över 21 i HLV 2018. Mycket gott psykiskt välbefinnande räknas som de cirka 15 procent i befolkningen med högst poäng i befolkningen, metrisk poäng över 30 i HLV 2018.

Indikatorerna från SWEMWBS publicerades första gången 2020 för resultat från enkäter från och med 2018.

Tabell 2. Konverteringstabell för SWEMWBS. Råpoäng till metriska poäng (13).

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna i världen och den främsta orsaken till nedsatt funktionsförmåga (14, 15). Depression förekommer i alla åldrar och är vanligare bland kvinnor än män. Syftet med frågan om depression är att få möjlighet att studera hur många som rapporterar att de fått diagnosen depression hos läkare i Sveriges befolkning.

Har du någon gång fått diagnosen depression av läkare?

1 Nej, aldrig

2 Ja, för mer än 12 månader sedan

3 Ja, under de senaste 12 månaderna

Det interna bortfallet för frågan var 0,6 procent år 2021.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa personer som har fått diagnosen depression konstaterad under de senaste 12 månaderna.

Antalet självmord har minskat i Sverige under de senaste decennierna, men fortfarande sker cirka 1 100 suicid varje år (16). Självmord föregås alltid av suicidtankar och ibland av ofullbordade suicidförsök. Självmordsrisken för personer som har suicidtankar är hög (17) och ännu högre bland personer som har gjort ett suicidförsök (18). För att förebygga självmord är det därför viktigt att följa utvecklingen av suicidtankar och suicidförsök i befolkningen.

Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?

1 Nej, aldrig

2 Ja, för mer än 12 månader sedan

3 Ja, under de senaste 12 månaderna

Har du någon gång försökt ta ditt liv?

1 Nej, aldrig

2 Ja, för mer än 12 månader sedan

3 Ja, under de senaste 12 månaderna

Det interna bortfallet för den första frågan var 0,7 procent år 2021 och 0,7 procent för den andra.

Folkhälsomyndigheten redovisar personer som svarat att de har haft suicidtankar under de senaste 12 månaderna respektive har gjort suicidförsök under de senaste 12 månaderna.

Nedanstående fråga avser att följa hur tandhälsan upplevs och förändras över tid.

Hur tycker du att din tandhälsa är?

1 Mycket bra

2 Ganska bra

3 Varken bra eller dålig

4 Ganska dålig

5 Mycket dålig

Det interna bortfallet för frågan var 0,4 procent år 2021.

Folkhälsomyndigheten redovisar de två första svarsalternativen som ”Bra tandhälsa” och de två sista svarsalternativen som ”Dålig tandhälsa”. Mittenalternativet redovisas inte.

Frågorna nedan avser att följa konsumtionen av tandläkarvård. Frågorna syftar framför allt till att på sikt följa eventuella socioekonomiska skillnader i konsumtionen av tandläkarvård. Frågorna återinfördes i 2018 års undersökning efter att ha exkluderats åren 2015 och 2016, men de var med tidigare år (2004–2014).

a) Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?

1 Nej, gå vidare till fråga X

2 Ja

b) Vilken var orsaken eller orsakerna till att du inte sökte tandläkarvård? Flera alternativ kan anges.

1 Besvären gick över

1 Ekonomiska skäl

1 Drar mig för att gå (tandläkarskräck)

1 Hade inte tid

1 Annan orsak

Det interna bortfallet för första frågan var 0,4 procent år 2021, och 1,8 procent för den andra.

Folkhälsomyndigheten redovisar Ja på fråga a som ”Avstått tandläkarvård trots behov”. Andel som svarat Ekonomiska skäl på fråga b, bland alla som besvarat fråga a eller b, redovisas som ”Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov”.

Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger högt blodtryck, övervikt och fetma samt motverkar uppkomsten av en mängd sjukdomar, t.ex. hjärt- och kärlsjukdom, stroke, diabetes typ 2 och tjocktarmscancer (9, 21). Aktiviteten bör vara regelbunden och kännas lätt ansträngande. Fysisk aktivitet har även stor betydelse för att främja psykisk hälsa (22, 23) och ökat välbefinnande (24) samt motverka demens (25).

Människors fysiska aktivitet påverkas av förutsättningar i vardagen såsom den fysiska, sociala och kulturella miljön och socioekonomiska resurser. En omgivning som stimulerar till fysisk aktivitet och rörelse bidrar till bättre folkhälsa men även till ett ökat hållbart samhälle (26).

WHO rekommenderar 150 minuters fysisk aktivitet per vecka, och nedan följer de två frågor om fysisk aktivitet som mäter vilka som uppnår detta och på vilket sätt. Detta arbete har blivit validerat av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) (27). Frågan lyder enligt följande.

Om din aktivitet varierar under året, försök ta något slags genomsnitt. Fråga X a) handlar om regelbunden motion och träningsaktiviteter som gör att du blir andfådd och svettas medan fråga X b) handlar om måttligt ansträngande fysisk aktivitet som får dig att andas något kraftigare än normalt t.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, cykling eller simning.

a) Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport?

1 0 minuter/ingen tid

2 Mindre än 30 minuter

3 30-59 minuter (0,5-1 timme)

4 60-89 minuter (1-1,5 timmar)

5 90-119 minuter (1,5-2 timmar)

6 2 timmar eller mer

b) Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsaktiviteter, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången).

1 0 minuter/ingen tid

2 Mindre än 30 minuter

3 30-59 minuter (0,5-1 timme)

4 60-89 minuter (1-1,5 timmar)

5 90-149 minuter (1,5-2,5 timmar)

6 150-299 minuter (2,5-5 timmar)

7 5 timmar eller mer

Det interna bortfallet för fråga a) var 1,6 procent år 2021, och för fråga b) var det 0,5 procent.

Ovanstående två frågor presenteras utifrån en beräkning av aktivitetsminuter där Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet tagit fram att de nationella riktlinjerna definierar otillräcklig fysisk aktivitet som mindre än 150 minuters fysisk aktivitet per vecka (28). Resultaten från fråga 1 och 2 vägs samman till ett gemensamt mått som kallas aktivitetsminuter. När resultaten vägs samman räknas tiden i den mer intensiva aktiviteten fysisk träning (fråga 1) dubbelt; 45 minuters löpning plus 45 minuters promenad blir alltså 135 aktivitetsminuter (90 + 45 = 135, fysisk träning * 2 + vardagsmotion = aktivitetsminuter). Målet är att nå upp till 150 aktivitetsminuter per vecka. På samma sätt kan man också redovisa den högre nivån på 300 aktivitetsminuter per vecka.

För frågorna med fast svarsalternativ, som är aktuella för undersökningen, föreslår GIH att antalet aktivitetsminuter beräknas genom att ta mittenvärdet i intervallet i det angivna svaret. Som exempel räknas mittenvärdet för mindre än 30 minuter som 15 minuter, mittenvärdet i intervallet 30–60 minuter som 45 minuter, mittenvärdet i intervallet 60–90 minuter som 75 minuter osv. Ingen aktivitet räknas som 0 minuter och det högsta värdet räknas som 120 respektive 300 minuter.

Vid sidan av otillräcklig fysisk aktivitet är stillasittande en egen, oberoende riskfaktor (29, 30). En stillasittande fritid innebär att man ägnar sig åt läsning, tv, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden och promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt i mindre än två timmar i veckan. Vi sitter dock inte bara på fritiden, och därför har frågan om stillasittande utvecklats till att fånga den totala sittiden och inte bara under fritiden. Frågan har blivit validerad av GIH (31).

Hur mycket sitter du under ett normalt dygn om man räknar bort sömn?

1 Mer än 15 timmar

2 13-15 timmar

3 10-12 timmar

4 7-9 timmar

5 4-6 timmar

6 1-3 timmar

7 Aldrig

Det interna bortfallet för frågan var 0,6 procent år 2021.

Tid som tillbringas sittande under vaken tid utgår ofta från ett antagande om att vi sover eller ligger ned 8 timmar per dygn. Således finns 16 timmar kvar av dygnet.

Folkhälsomyndigheten har valt att använda en indelning i fyra kategorier:

1. Svarsalternativ 1–3 dvs. 10 timmar eller mer
2. Svarsalternativ 4 dvs. 7–9 timmar
3. Svarsalternativ 5 dvs. 4-6 timmar
4. Svarsalternativ 6–7 dvs. 3 timmar eller mindre

Hälsosamma matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsoutveckling hos befolkningen. Intag av frukt, grönsaker och fibrer samt ett lågt intag av socker och salt har samband med exempelvis minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer (9, 21, 32). Kost och matvanor har även betydelse för förekomsten av diabetes typ 2, övervikt och fetma (9, 21, 32). För att uppnå en balanserad kost bör vuxna äta minst 500 gram frukt och grönsaker per dag, fisk och skaldjur 2–3 gånger per vecka samt begränsa intaget av socker och sötade drycker (33).

Kostundersökningar baseras vanligtvis på mycket omfattande frågeformulär som innefattar ett stort antal olika livsmedel samt hur mycket och hur ofta man äter av dessa. Av utrymmesskäl är det svårt att belysa kostvanor på ett fullständigt sätt i en allmän folkhälsoenkät.

I HLV används sedan många år indikatorn frukt och grönsaker: ”andelen av befolkningen som intar minst 500 gram frukt och/eller grönsaker per dag”. Frågorna om frukt och grönsaker mäter endast frekvensen av intaget, men svaren kan översättas till en ungefärlig mängd. Vanligtvis beräknas ett konsumtionstillfälle motsvara cirka 100 gram frukt eller grönsaker. Sedan 2016 ingår även två frågor om intag av läsk, saft eller andra sötade drycker respektive intag av fisk och skaldjur. De fyra frågorna om matvanor ger en möjlighet att studera kostmönster i olika befolkningsgrupper.

Frågorna om frukt- och grönsakskonsumtion syftar till att följa andelen i olika befolkningsgrupper som uppnår målet på cirka 500 gram frukt och/eller grönsaker per dag. Frågorna testades i en valideringsstudie av Livsmedelsverket (34) och analysen visade att de förenklade frågorna som användes i HLV hade ett starkt samband med mer detaljerade frågor.

För fråga X a-b kan det kanske variera under året, men försök ta något slags genomsnitt. Ange ett alternativ.

a) Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? Gäller alla typer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter (utom potatis). Gäller färska, frysta, konserverade, stuvade, grönsaksjuicer, grönsakssoppor m.m.

1 3 gånger per dag eller oftare

2 2 gånger per dag

3 1 gång per dag

4 5-6 gånger per vecka

5 3-4 gånger per vecka

6 1-2 gånger per vecka

7 Mindre än 1 gång per vecka eller aldrig

b) Hur ofta äter du frukt och bär? Gäller alla typer av frukt och bär (färska, frysta, konserverade, juicer, kompott m.m.).

1 3 gånger per dag eller oftare

2 2 gånger per dag

3 1 gång per dag

4 5-6 gånger per vecka

5 3-4 gånger per vecka

6 1-2 gånger per vecka

7 Mindre än 1 gång per vecka eller aldrig

Det interna bortfallet för fråga a) var 0,5 procent år 2021 och för fråga b) var det 0,3 procent.

Svarsalternativen har fått olika vikter för att beräkna andelen som tycks uppnå det rekommenderade intaget av frukt och/eller grönsaker (minst 5 gånger per dag), och de bägge frågornas svar sammanräknas till ett summaindex.

Vikter för respektive svarsalternativ:

• 3,0 = 3 gånger per dag eller mer
• 2,0 = 2 gånger per dag
• 1,0 = 1 gång per dag
• 0,8 = 5-6 gånger per vecka
• 0,5 = 3-4 gånger per vecka
• 0,2 = 1-2 gånger per vecka
• 0,07 = Några gånger per månad eller aldrig

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en summavariabel där bortfall på den ena frågan inte betyder att det blir bortfall för summavariabeln. Summavariabeln kan ha värdena 0,07–6. Sedan skapas en dikotom variabel: Om summan är < 5 blir värdet 0 och om summan är 5 eller mer blir värdet 1. De som har värdet 1 kan anses konsumera tillräckligt mycket frukt och grönt i förhållande till det nationella målet, minst fem gånger per dag. Det är dock en liten del av befolkningen som når upp till detta, och därför skapades ytterligare variabler för frukt- och grönsakskonsumtion. De som äter frukt och grönsaker 3 gånger per dag eller oftare (75:e percentilen år 2004) anses äta mycket, de som äter mer än 1,3 gånger men högst 3 gånger per dag anses äta mittemellan och slutligen de som äter högst 1,3 gånger per dag (25:e percentilen år 2004) anses äta lite.

Nedanstående frågor har ingått i en valideringsstudie som Livsmedelsverket genomfört (35). Studien visade att dessa två frågor fungerade som indikatorer på hälsosamma matvanor.

För fråga X b-c kan det kanske variera under året, men försök ta något slags genomsnitt. Ange ett alternativ.

c) Hur ofta dricker du läsk, saft eller andra sötade drycker?

1 4 gånger per vecka eller oftare

2 2-3 gånger per vecka

3 1 gång per vecka

4 Mindre än 1 gång per vecka

5 Aldrig

d) Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt?

1 4 gånger per vecka eller oftare

2 2-3 gånger per vecka

3 1 gång per vecka

4 Mindre än 1 gång per vecka

5 Aldrig

Det interna bortfallet för fråga c) var 0,4 procent år 2021, och för fråga d) var det 0,4 procent.

Folkhälsomyndigheten har gjort följande indelning av svaren:

• 2 gånger per vecka eller mer (alternativ 1 och 2)
• 1 gång per vecka (alternativ 3)
• Mindre än en gång per vecka (alternativ 4 och 5)

Rökning är en av de främsta riskfaktorerna för flera sjukdomar, t.ex. cancer, lungsjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar (9).

Frågorna om rökning och snusanvändning avser att mäta prevalensen av rökning, snusning respektive tobaksanvändning (rökning och/eller snusning). De avser också att mäta om användningen är dagligen, ibland, tidigare (inte längre röker eller snusar dagligen eller ibland men tidigare rökt eller snusat dagligen under minst 6 månader) respektive inte rökt eller snusat varken dagligen, ibland eller tidigare. Om exempelvis en person svarat röker och snusar ibland samt tidigare rökt och snusat dagligen, kategoriseras detta till det mest frekventa alternativet som att personen röker ibland, snusar ibland respektive använder tobak ibland.

Från 2018 års enkät ändrades placeringen av svarsalternativen och alternativet ”Nej” lades överst. Det gäller både frågan om rökning och snusning och frågan om man tidigare har rökt eller snusat.

Röker du? Omfattar tobaksvaror som cigaretter, cigariller och piptobak. E-cigaretter ingår inte.

3 Nej

2 Ja, ibland

1 Ja, dagligen. Ange antal per dag:

Folkhälsomyndigheten samlar också in information om antalet cigaretter, cigariller eller piptobak som svarspersonerna röker varje dag.

Det interna bortfallet för grundfrågan (röker du?) var 0,3 procent år 2021 och för följdfrågan (antal cigaretter) var det 2,0 procent.

Snusar du?

3 Nej

2 Ja, ibland

1 Ja, dagligen

Det interna bortfallet för frågan var 0,4 procent år 2021.

Från 2018 års undersökning fick svarspersonerna även ange om de använder e-cigaretter, både med och utan nikotin, för att undersöka prevalensen av e-cigarettsanvändning och för att kunna följa upp bruket över tid. Frågan ändrades i 2020-års undersökning genom att dela upp den i två delfrågor. Först ställdes frågan om man använder e-cigaretter eller andra elektroniska produkter. Svarade man ja på frågan fick man en följdfråga om det var nikotin eller utan nikotin.

a) Använder du e-cigaretter eller andra elektroniska rökprodukter

3 Nej

2 Ja, ibland

1 Ja, dagligen

b) Är det e-cigaretter med eller utan nikotin?

1 Ja, med nikotin

2 Ja, utan nikotin

3 Både med och utan nikotin

4 Vet inte

Det interna bortfallet för fråga a) var 1,1 procent år 2021 och för frågan b) var det 2,0 procent.

Tilläggsfrågan om tidigare rökning eller snusning ser ut som i 2018 års undersökning

Har du tidigare rökt eller snusat dagligen under minst 6 månader? Flera alternativ kan anges.

1 Nej

1 Ja, rökt cigaretter eller andra tobaksvaror

1 Ja, använt e-cigaretter eller andra elektroniska rökprodukter

1 Ja snusat

Det interna bortfallet för frågan var 0,6 procent år 2021.

Frågorna om narkotika och andra preparat avser att visa prevalens och eventuella förändringar över tid i användning. Tidigare valideringsstudier (36) har visat att frågan om förstagångsanvändning av marijuana är den mest trovärdiga jämfört med frågor om användning av crack, kokain, tobak och alkohol.

Frågorna ger inte information om användning av specifika preparat men fyller andra viktiga funktioner eftersom de ger bättre möjligheter att titta på samband mellan narkotikaanvändning och övriga bestämningsfaktorer.

I 2020 års undersökning och framåt gjordes ett tillägg i frågorna nedan för att förtydliga att hasch och marijuana vanligtvis benämns cannabis.

Har du någon gång använt cannabis (t.ex. hasch eller marijuana)?

1 Nej

2 Ja, för mer än 12 månader sedan

3 Ja, under de senaste 12 månaderna

4 Ja, under de senaste 30 dagarna

Det interna bortfallet för frågan var 0,3 procent år 2021.

Har du någon gång använt någon annan narkotika än cannabis (t.ex. amfetamin, kokain, heroin, ecstacy eller LSD)?

1 Nej

2 Ja, för mer än 12 månader sedan

3 Ja, under de senaste 12 månaderna

4 Ja, under de senaste 30 dagarna

Det interna bortfallet för frågan var 0,3 procent år 2021.

Har du någon gång använt receptbelagda narkotikaklassade läkemedel (t.ex. Tramadol eller bensodiazepiner) på annat sätt än läkare förskrivet? Det vill säga att du tagit sådana läkemedel utan läkares förskrivning, oftare än vad läkare förskrivet eller större mängd än vad läkare förskrivet.

1 Nej

2 Ja, för mer än 12 månader sedan

3 Ja, under de senaste 12 månaderna

4 Ja, under de senaste 30 dagarna

I 2020 års undersökning förtydligades frågan med att byta ut ordination till förskrivning samt strukit ordet mediciner och enbart använt narkotikaklassade läkemedel.

Det interna bortfallet för frågan var 0,3 procent år 2021.

Har du någon gång använt anabola androgena steroider eller tillväxthormon utan förskrivning av läkare?

1 Nej

2 Ja, för mer än 12 månader sedan

3 Ja, under de senaste 12 månaderna

4 Ja, under de senaste 30 dagarna

I 2020 års undersökning förtydligades frågan med att byta ut ordination till förskrivning.

Det interna bortfallet för frågan var 0,4 procent år 2021.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa alla frågorna, utom anabola androgena steroider pga. små siffror, utifrån om svarspersonerna använt narkotika eller andra preparat någon gång i livet, under de senaste 12 månaderna eller under de senaste 30 dagarna.

Alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter, t.ex. levercirros, gastrit, alkoholpsykos, alkoholförgiftning och olycksfall (9).

De tre första frågorna om alkohol har hämtats från screeningtestet Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT). AUDIT utvecklades av WHO som ett verktyg för att tidigt upptäcka personer med en skadlig konsumtion av alkohol (37). De tre första frågorna utgör tillsammans en kortvariant av förlagan kallad AUDIT-C och är testade (38, 39). Frågorna reviderades 2016 och tidsperioden ”de senaste 12 månaderna” specificerades i varje fråga. De ser nu ut enligt nedan.

Med ”alkohol” menas folköl, mellan- eller starköl, alkoholstark cider, vin, starkvin och sprit. Besvara frågorna så noggrant och ärligt som möjligt.

Figur 1. Bilden visar vad som avses med ett glas. Olika antal centiliter för olika typ av alkohol.

a) Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna?

1 4 gånger/vecka eller mer

2 2-3 gånger/vecka

3 2-4 gånger/månad

4 1 gång/månad eller mer sällan

5 Aldrig, gå vidare till fråga X

b) Hur många ”glas” (se Figur 1 ovan) drack du en typisk dag då du drack alkohol under de senaste 12 månaderna?

1 1-2

2 3-4

3 5-6

4 7-9

5 10 eller fler

6 Vet inte

c) Hur ofta drack du sex ”glas” (se Figur 1 ovan) eller fler vid ett och samma tillfälle under de senaste 12 månaderna?

1 Dagligen eller nästan varje dag

2 Varje vecka

3 Varje månad

4 Mer sällan än en gång i månaden

5 Aldrig

För att identifiera personer med riskkonsumtion av alkohol poängsätts svarsalternativen på de tre frågorna i AUDIT-C och poängen summeras. Svarsalternativen på första och tredje frågan ger 4, 3, 2, 1 eller 0 poäng och svarsalternativen på den andra frågan ger 0, 1, 2, 3 eller 4 poäng. Svaret vet inte i instrumentet räknas som internbortfall. Samtliga som svarat på minst en av frågorna ingår i beräkningen. Testet kan således ge maximalt 12 poäng. Gränsvärdet för riskkonsumtion av alkohol har satts till 5 poäng för kvinnor och 6 poäng för män. Lägre gränsvärden, t.ex. 4 poäng för kvinnor och 5 poäng för män, bedöms ge orealistiskt höga andelar med riskkonsumtion av alkohol.

Det interna bortfallet för fråga a) var 0,3 procent år 2021 och 1,1 procent för fråga b) och 1,0 procent fråga c).

Frågor som rör spel om pengar avser framför allt att mäta prevalensen av problematiskt spelande. Inom folkhälsoområdet används ofta mätinstrumentet PGSI (Problem Gambling Severity Index), som består av nio frågor, för att mäta grad av spelproblem (40, 41). I HLV används fyra av frågorna som ett kortinstrument. Få screeningsfrågor gör dock att olika kombinationer av frågor alstrar falskt positiva och falskt negativa svar i olika grad. Utifrån en riksrepresentativ prevalensstudie (42) analyserades olika kombinationer av frågorna i relation till prevalensen av problematiskt spelande. Dessa analyser ligger till grund för valet av nedanstående spelfrågor.

Har du någon gång under de 12 senaste månaderna köpt lotter eller satsat pengar på spel? Med spel menas t.ex. trisslott, bingolotto, kasinospel, tips, spel på hästar eller liknande och spel om pengar över Internet såsom poker eller vadslagning.

1 Ja

2 Nej, gå vidare till fråga X

Har du under de senaste 12 månaderna …

a) … spelat för mer än du verkligen haft råd att förlora?

1 Aldrig

2 Ibland

3 Ofta

4 Nästan alltid

b) … behövt spela med större summor för att få samma känsla av spänning?

1 Aldrig

2 Ibland

3 Ofta

4 Nästan alltid

c) … återvänt en annan dag för att försöka vinna tillbaka pengarna du förlorat?

1 Aldrig

2 Ibland

3 Ofta

4 Nästan alltid

d) … lånat pengar eller sålt något för att ha pengar att spela för?

1 Aldrig

2 Ibland

3 Ofta

4 Nästan alltid

För att få fram ett mått på spelproblem och spelberoende enligt kortinstrumentet beräknas ett summaindex utifrån de fyra delfrågorna. Det första svarsalternativet ”aldrig” ger värdet 0, det andra ”Ibland” ger värdet 1, det tredje ”Ofta” ger värdet 2 och det fjärde alternativet ”nästan alltid” ger värdet 3. De fyra frågorna kan därmed maximalt ge 12 poäng. Om summan överstiger 0 anses personen ha riskabla spelvanor.

Det interna bortfallet för frågorna var 0,1–1,9 procent år 2021.

Omgivningsbuller är den typ av störning i miljön som berör flest människor i Sverige och den vanligaste källan är trafik. Uppskattningar visar att nästan 20 procent av befolkningen (motsvarande 2 miljoner människor) är utsatt för trafikbuller över riktvärdena. Buller i omgivningsmiljön påverkar hälsan på många sätt, allt från en allmän störning till påverkan på både inlärning och prestation och en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom (43).

Naturvårdsverket såg 2013–2015 över riktvärdena för trafikbuller med det uttalade målet att underlätta bostadsbyggande i bullriga områden. En ny förordning trädde i kraft den 1 juni 2015 (43) som bland annat innebär att det är viktigt att följa hur hälsan påverkas och befolkningen störs. Frågans formulering är hämtad från Miljöhälsoenkätens (44) bullerfrågor för jämförbarhet.

Medför trafikbuller (väg-, tåg- eller flygtrafik), i eller i närheten av din bostad, några av följande störningar? Med ”i eller i närheten av din bostad” menas inomhus samt utomhus alldeles i närheten, som t.ex. på balkong, på innergård, i trädgård eller vid entrén.

a) Svårt att vistas på balkong eller uteplats

1 Ja, dagligen

2 Ja, varje vecka året runt

3 Ja, varje vecka vissa delar av året

4 Ja, men mer sällan

5 Nej, aldrig

b) Svårt att föra ett vanligt samtal

1 Ja, dagligen

2 Ja, varje vecka året runt

3 Ja, varje vecka vissa delar av året

4 Ja, men mer sällan

5 Nej, aldrig

c) Svårt att somna

1 Ja, dagligen

2 Ja, varje vecka året runt

3 Ja, varje vecka vissa delar av året

4 Ja, men mer sällan

5 Nej, aldrig

d) Blir väckt

1 Ja, dagligen

2 Ja, varje vecka året runt

3 Ja, varje vecka vissa delar av året

4 Ja, men mer sällan

5 Nej, aldrig

e) Svårt att ha fönster öppet på dagtid

1 Ja, dagligen

2 Ja, varje vecka året runt

3 Ja, varje vecka vissa delar av året

4 Ja, men mer sällan

5 Nej, aldrig

f) Svårt att sova med öppet fönster

1 Ja, dagligen

2 Ja, varje vecka året runt

3 Ja, varje vecka vissa delar av året

4 Ja, men mer sällan

5 Nej, aldrig

Det interna bortfallet för frågorna var 0,8–1,2 procent år 2021.

Folkhälsomyndigheten redovisar en indikator som kallas ”sömnstörda av buller” som består av andelen som minst en gång per vecka uppgav att de har svårt att somna eller blir väckta av trafikbuller. Dit räknas de som svarade ja (alternativ 1 eller 2) på minst en av frågorna om att bli väckt respektive ha svårt att somna.

För de övriga frågorna redovisas andelen som svarade ja på svarsalternativ 1 eller 2.

Frågan om oro för att förlora arbetet ska mäta upplevd anställningstrygghet och det beräknas för dem som är sysselsatta. Svaret på frågan är en relativt stark bestämningsfaktor för hälsa (47, 48). De som var mycket oroliga för att förlora sitt arbete angav i minst omfattning att de mår bra.

Frågan besvaras endast av dig som yrkesarbetar (även du som är sjukskriven eller föräldra- eller tjänstledig ska svara). Du som inte yrkesarbetar går vidare till fråga X.

Är du orolig för att förlora ditt arbete inom det närmaste året?

1 Ja

2 Nej

Folkhälsomyndigheten redovisar de som svarade ja på frågan.

Sjukfrånvaron varierar mellan olika grupper i samhället och över tid (49, 50). I Sverige kan människor med svag ställning på arbetsmarknaden få ersättning för inkomstbortfall på flera olika sätt. Frånvaro i mer än 7 dagar kräver ett läkarintyg. Folkhälsomyndigheten ställer frågan om man varit borta från arbetet för att se hur vanligt förekommande det är och om frånvaronivån förändras över tid.

Frågan om frånvaro från arbetet på grund av dålig hälsa avser att mäta korta, medellånga och långa sjukfall och beräknas för dem som är sysselsatta.

Frågan besvaras endast av dig som yrkesarbetar (även du som är sjukskriven eller föräldra- eller tjänstledig ska svara). Du som inte yrkesarbetar går vidare till fråga X.

Hur många dagar har du under de senaste 12 månaderna varit borta från arbetet på grund av dålig hälsa?

1 Inga dagar

2 1-7 dagar

3 8-30 dagar

4 Fler än 30 dagar

Folkhälsomyndigheten redovisar andel bland dem som yrkesarbetar som hade varit borta från sitt arbete på grund av dålig hälsa, de som haft korta sjukfall (1–7 dagar), de som haft medellånga sjukfall (8–30 dagar) och de som haft långa sjukfall (fler än 30 dagar).

Det finns en positiv relation mellan socialt stöd och hälsa (55). Socialt stöd har olika dimensioner varav de mest använda är: emotionellt stöd, instrumentellt stöd, informativt stöd och uppskattning (56). I HLV har fokus legat på de mer kvalitativa aspekterna: emotionellt och instrumentellt (praktiskt) stöd. Den första frågan avser att indikera emotionellt stöd och den andra gäller instrumentellt stöd.

Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?

1 Ja

2 Nej

Det interna bortfallet för frågan var 0,8 procent år 2021.

Kan du få hjälp av någon eller några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? T.ex. få råd, låna saker, hjälp med matinköp, reparationer etc.

1 Ja, alltid

2 Ja, för det mesta

3 Nej, för det mesta inte

4 Nej, aldrig

Det interna bortfallet för frågan var 0,7 procent år 2021.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa andelen svarande som saknar praktiskt stöd baserat på de två sista svarsalternativen

Det finns många begrepp som rör social delaktighet, t.ex. social integration, socialt sammanhang, socialt kapital och social kvalitet. Ibland ses social delaktighet, i form av sociala relationer eller det omvända social isolering, som kärnan i begreppet socialt utanförskap. Social isolering är en accepterad riskfaktor för sjuklighet och dödlighet men den har liten påverkan (57). Vilka mekanismer som ligger bakom sambanden mellan social isolering och hälsa är inte klarlagt, och det gäller även för socialt deltagande.

Frågan nedan avser att mäta socialt deltagande.

Har du deltagit i någon av följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna? Flera alternativ kan anges.

1 Studiecirkel eller kurs på din arbetsplats och fritid

1 Fackföreningsmöte eller annat föreningsmöte

1 Teater eller bio

1 Konstutställning eller museum

1 Religiös sammankomst

1 Sporttillställning

1 Skrivit i blogg eller insändare i tidning eller tidskrift

1 Demonstration av något slag

1 Offentlig tillställning t.ex. danstillställning, marknadsbesök eller liknande

1 Större släktsammankomst

1 Privat fest

1 Följt sociala nätverkssajter på internet

1 Skrivit inlägg, deltagit i diskussioner eller spelat med andra på internet

1 Inget av ovanstående

Det interna bortfallet för frågan var 2,1 procent år 2021.

Socialt deltagande beräknas genom att summera antalet aktiviteter som respondenterna deltagit i. Brytpunkten för ett lågt socialt deltagande läggs vanligtvis vid en (1) aktivitet. De som har deltagit i två eller fler aktiviteter anses vara socialt deltagande medan de som inte deltar i någon eller endast en aktivitet anses ha ett lågt socialt deltagande.

Tillit har samband med exempelvis självskattad hälsa, tillfredsställelse med livet, funktionell hälsa och mortalitet (58). Wilkinson (59) har visat att i områden med stora inkomstskillnader är individer mindre benägna att lita på varandra, samtidigt som det är mer vanligt med våld och de sociala relationerna är svagare. Låg social status kan t.ex. medföra känslor av underlägsenhet och otrygghet, vilka interagerar med andra viktiga hälsovariabler.

Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?

1 Ja

2 Nej

Det interna bortfallet för frågan var 1,1 procent år 2021.

Frågan nedan ska belysa om man känt sig kränkt och om den kränkande behandlingen hade samband med några av nedanstående aspekter. Syftet är att se hur pass vanligt det är att bli behandlad eller bemött på ett kränkande sätt.

a) Har du under de senaste 3 månaderna blivit behandlad eller bemött
på ett sätt så att du känt dig kränkt?

1 Nej, gå vidare till fråga X

2 Ja, någon gång

3 Ja, flera gånger

b) Hade den kränkande behandlingen eller bemötandet samband med något av följande? Flera alternativ kan anges.

1 Etnisk tillhörighet

1 Kön

1 Sexuell identitet

1 Ålder

1 Funktionsnedsättning

1 Religion

1 Hudfärg

1 Utseende

1 Könsidentitet eller/och könsuttryck

1 Annat

1 Vet inte

Det interna bortfallet för fråga a) var 0,8 procent år 2021 och för fråga b) var det 2,5 procent.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa andelen som svarade ”Ja, någon gång” eller ”Ja, flera gånger” på första frågan.

Frågan om ålder är ställd utifrån födelseår, så det spelar ingen roll vilken tid på året personen är född. En öppen fråga om ålder är att föredra framför fasta svarsalternativ, eftersom man i efterhand kan utföra önskade åldersgrupperingar och jämföra med andra undersökningar. Frågan kan också användas för att avgöra om fel person besvarar frågeformuläret genom att jämföra med registerdata från urvalsdragningen.

Vilket år är du född?

Ange år:

Det interna bortfallet för frågan var 0,7 procent år 2021.

Frågorna om könsidentitet och eventuell transerfarenhet finns med i undersökningen för att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa upp hälsan i olika grupper. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter till en god hälsa, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck.

Hur definierar du din könsidentitet?

1 Kvinna

2 Man

3 Annan

4 Jag vet inte

Det interna bortfallet för frågan var 0,7 procent år 2021.

Är du eller har du varit transperson? Transperson är ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln.

1 Ja

2 Nej

3 Vet inte

Det interna bortfallet för frågan var 1,2 procent år 2021.

Frågan om sexuell identitet finns med i undersökningen för att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa upp hälsan i olika grupper. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter till en god hälsa, oavsett om man är hetero-, homo- eller bisexuell eller definierar sin sexuella identitet på annat sätt.

Hur definierar du din sexuella identitet?

1 Heterosexuell

2 Bisexuell

3 Homosexuell

5 Annat, skriv här:

4 Jag vet inte

Det interna bortfallet för frågan var 2,4 procent år 2021.

Från 2020 års undersökning ställs en fråga om man tillhör någon nationell minoritet eller urfolk. På Folkhälsomyndigheten ligger uppdrag kring uppföljning av hälsa i olika grupper där även nationella minoriteter och urfolk ingår.

Sverige har fem erkända nationella minoriteter och urfolk: judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer. Identifierar du dig till någon av dessa nationella minoriteter eller urfolk? Flera alternativ kan anges.

1 Nej

2 Ja, judar

3 Ja, romer

4 Ja, sverigefinnar

5 Ja, tornedalingar

6 Ja, samer

Det interna bortfallet för frågan var 1,1 procent år 2021.

I HLV ställs en fråga om högsta uppnådda utbildningsnivå. Frågan fokuserar på antalet år av utbildning för att bättre möta den EU-standard som finns.

Genom svaren vill fångas människor upp som inte finns i utbildningsregistret eftersom det finns risk för underrapportering eller försenad rapportering till registret.

Vilken är din högsta genomförda utbildning?

1 Grundskola, folkskola, realskola eller liknande

2 2-årigt gymnasium eller yrkesskola

3 3–4 årigt gymnasium

4 Folkhögskola eller liknande

5 Universitet eller högskola kortare än 3 år

6 Universitet eller högskola, 3 år eller längre

Det interna bortfallet för frågan var 0,7 procent år 2021.

Folkhälsomyndigheten genomför årligen (sedan 2016 vartannat år) en nationell folkhälsoundersökning – Hälsa på lika villkor (HLV). Enkäter utvecklas alltid med tiden beroende på en mängd olika saker, exempelvis ny forskning, erfarenheter och undersökningar om hur respondenterna uppfattar frågorna. Det görs förstås en avvägning av hur mycket ändringar som kan göras och hur det påverkar jämförelser med tidigare år. I 2021 års enkät har det gjorts ändringar i några frågor, vilket kan vara av vikt att känna till och kan förklara förändringar i resultat som visas i Folkhälsomyndighetens databaser och visualiseringsverktyg (Folkhälsodata och FolkhälsoStudio).

Syftet med nedanstående sammanställning är att redovisa kort information om de ändringar som skett samt deras konsekvenser, bland annat kring jämförelser med tidigare resultat. Även förändring av variabler i 2021 års enkät lyfts fram.

Nedan följer en punktlista med information om vad som ändrats, lagts till eller strukits i 2021 års enkät.

Under området Levnadsvanor med fokus på narkotika har följande fråga bytt ut ordet ordination till förskrivning. Så här formulerades frågan HLV2020 respektive HLV2021.

• Har du någon gång använt anabola androgena steroider eller tillväxthormon utan läkares ordination?
• Har du någon gång använt anabola androgena steroider eller tillväxthormon utan förskrivning av läkare?

Jämförbarhet med tidigare resultat i Folkhälsodata är att nya och tidigare resultat kan jämföras. Vid tolkning av resultat kan dock gärna förändringen av frågan finnas i åtanke.

Under området Levnadsvanor med fokus på narkotika har följande fråga strukit ordet mediciner och bytt ut ordet ordination till förskrivning. Så här formulerades frågan HLV2020 respektive HLV2021.

• Har du någon gång använt receptbelagda mediciner (narkotikaklassade läkemedel t.ex. Tramadol eller bensodiazepiner) på annat sätt än läkare ordinerat? Det vill säga att du tagit sådana läkemedel utan läkares ordination, oftare än vad läkare ordinerat eller större mängd än vad läkare ordinerat.
• Har du någon gång använt receptbelagda narkotikaklassade läkemedel (t.ex. Tramadol eller bensodiazepiner) på annat sätt än läkare förskrivet? Det vill säga att du tagit sådana läkemedel utan läkares förskrivning, oftare än vad läkare förskrivet eller större mängd än vad läkare förskrivet.

Jämförbarhet med tidigare resultat i Folkhälsodata är att nya och tidigare resultat kan jämföras. Vid tolkning av resultat kan dock gärna förändringen av frågan finnas i åtanke.

Följande frågor har strukits då behovet funnits att ha plats för coronarelaterade frågor.

• Vilket är eller var ditt huvudsakliga yrke eller jobb? Om du inte arbetar nu, skriv vilket yrke eller jobb som du huvudsakligen har haft. Om du har flera jobb, fyll i det yrke eller jobb som är ditt huvudsakliga. Försök att lämna en så detaljerad benämning som möjligt. I stället för lärare, skriv t.ex. grundskolelärare. I stället för sjuksköterska, skriv t.ex. distriktssköterska. Exempel: Istället för chaufför skriv t.ex.: Skriv ditt yrke eller jobb med STORA bokstäver:
• Vilka är eller var dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Beskriv dina huvudsakliga arbetsuppgifter. Om du t.ex. är projektledare, skriv vad du gör, exempelvis ”är ansvarig för att förbättra arbetsmiljön i äldreomsorgen”. Är du t.ex. fabriksarbetare, skriv vad du tillverkar. Är du chef, beskriv vilken typ av chef du är och om du har andra chefer som är underställda dig. T.ex. avdelningschef med tre underställda enhetschefer eller butikschef utan underställda chefer.

Följande frågor har inkluderats i enkäten då undersökningen är en extra omgång pga. pågående pandemi lades ett antal frågor till i enkäten.

• Har du testat positivt för covid-19? Nej, Ja
• Har du under coronapandemin undvikit att söka vård (t.ex. sjukvård, tandvård, psykolog eller mödravård)? Nej, Ja, någon gång, Ja, flera gånger
• Har du under coronapandemin fått ett inplanerat vårdbesök inställt av vårdgivaren (t.ex. sjukvården, tandvården, psykolog eller mödravården)? Nej, Ja, någon gång, Ja, flera gånger
• I vilken utsträckning har du under coronapandemin varit orolig för att själv bli allvarligt sjuk i covid-19? Inte alls, I viss mån, Ganska mycket, Väldigt mycket
• I vilken utsträckning har du under coronapandemin varit orolig för att någon närstående ska bli allvarligt sjuk i covid-19? Inte alls, I viss mån, Ganska mycket, Väldigt mycket
• I vilken utsträckning har du under coronapandemin besvärats av ensamhet och isolering? Inte alls, I viss mån, Ganska mycket, Väldigt mycket
• I vilken utsträckning har du under coronapandemin besvärats av ensamhet och isolering jämfört med tidigare? Mindre än tidigare, Ingen skillnad mot tidigare, Mer än tidigare
• Under coronapandemin, har något av följande hänt dig? Flera alternativ kan anges. Jag har blivit permitterad, Jag har blivit varslad, Jag har blivit arbetslös, Jag har blivit sjukskriven, Jag har avslutat min utbildning utan komplett examen, Jag har inte råkat ut för något av ovanstående
• Hur ofta har du under coronapandemin varit utomhus i park, natur- eller grönområden (t.ex. gått promenader, cyklat eller arbetat i trädgården)? Aldrig, Någon eller några gånger per år, Några gånger per månad, Några gånger per vecka, Varje dag
• Hur ofta har du under coronapandemin varit utomhus i park, natur- eller grönområden (t.ex. gått promenader, cyklat eller arbetat i trädgården) jämfört med tidigare? Mindre än tidigare, Ingen skillnad mot tidigare, Mer än tidigare

I ett instrument Kessler-6, kring psykisk påfrestning har ett byte skett från tidigare Psykisk påfrestning (summa 13-24) till Psykisk påfrestning (summa 5-12) och Allvarlig psykisk påfrestning (summa 13-24). Motivet bakom är att ett tillägg av ytterligare nivå har önskats. I Folkhälsodata är namnen uppdaterade för hela tidsserien. Observera att variabeln Psykisk påfrestning har nytt innehåll, och att det som tidigare hette Psykisk påfrestning nu heter Allvarlig psykisk påfrestning.