Mer skolstress och sämre hälsa bland unga med funktionsnedsättning
LyssnaBarn som har en funktionsnedsättning anger i större utsträckning skolstress, sämre hälsa och att de har utsatts för mobbning än andra elever. Det visar en ny rapport där resultat sammanställts från undersökningen Skolbarns hälsovanor, bland barn i åldrarna 11, 13 och 15 år.
Folkhälsomyndigheten har i en enkät, som besvarats av närmare 42 000 elever i åldrarna 11, 13 och 15 år, undersökt skolbarns hälsovanor. I en ny rapport har svaren sammanställts från de skolbarn som har en funktionsnedsättning, vilket även innefattar långvarig sjukdom eller annat långvarigt hälsoproblem som diabetes, allergi eller eksem. Sammanlagt har nästan tre av tio skolbarn någon typ av funktionsnedsättning. Resultatet visar att dessa skolbarn är mer stressade av skolarbetet, mer utsatta för mobbning i skolan och mindre tillfreds med livet än andra barn och unga.
– Resultaten är oroande eftersom det innebär att skolbarn som har en funktionsnedsättning har en ökad risk för ohälsa. Det behöver uppmärksammas av exempelvis skolpersonal och andra som arbetar för att främja barn och ungas hälsa och livsvillkor, säger utredaren Maria Corell.
Sämre självskattad hälsa
I rapporten jämförs livsvillkor, levnadsvanor och hälsan hos barn med funktionsnedsättning med resultaten för övriga barn. Resultaten visar bland annat att:
- Barn med funktionsnedsättning är mindre tillfreds med livet, har sämre självskattad hälsa och oftare självrapporterade hälsobesvär än övriga barn.
- Det är ungefär lika vanligt att barn med funktionsnedsättning tränar ofta på sin fritid, minst fyra gånger i veckan, jämfört med övriga barn. Andelen som äter frukost 4−5 vardagar i veckan är något mindre bland barn med funktionsnedsättning.
- Det är vanligare att barn med funktionsnedsättning varit berusade, rökt cigaretter och snusat.
Resultaten i rapporten är hämtade ur undersökningen Skolbarns hälsovanor som Folkhälsomyndigheten genomför vart fjärde år. Folkhälsomyndigheten är en av flera myndigheter som har i uppdrag att genomföra den funktionshinderspolitiska strategin. Det nationella målet är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Resultaten i rapporten visar vikten av att samhället uppmärksammar behovet av kompensatoriska insatser för barn med funktionsnedsättning som löper större risk för ohälsa.