Att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter i höginkomstländer är en komplex uppgift som kräver noggranna förberedelser i både planering och genomförande. Utmaningar kring rekrytering, urval och bortfall av studiedeltagare kan påverka resultaten negativt och kan därmed riskera den nationella hälsorapporteringens giltighet, tillförlitlighet och relevans.

Denna kartläggande litteraturöversikt syftar till att sammanfatta strategier och metoder som används i forskningen och som underlättar uppföljning och rapportering om hälsa hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa.

En systematisk litteratursökning utfördes för att hitta expertgranskade engelskspråkiga systematiska litteraturöversikter som undersöker strategier och metoder för att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter i höginkomstländer från 1 januari 2013 och till och med 16 februari 2023.

Av totalt 1 002 systematiska litteraturöversikter bedömdes fem översikter som relevanta efter granskning av titel, abstrakt och fulltext. Två översikter undersökte strategier och metoder som främjar datainsamling, representativa urval, rekrytering och studiedeltagande. Tre översikter fokuserade på datakvalitet och mättekniska aspekter.

De inkluderade systematiska litteraturöversikterna visade följande:

• Det finns framgångsrika strategier och metoder för att följa upp och rapportera om migranters hälsa. Ett exempel är användning av bekvämlighetsurval vid datainsamling. Dock bister ofta rapporteringen av hur dessa strategier och metoder har implementeras, validerats och anpassats för specifika migrantgrupper, exempelvis asylsökande.
• Kvalitativa metoder lämpar sig många gånger bättre än kvantitativa, för att uppnå mål som rör nåbarhet och rekrytering i samband med hälsorelaterade studier.
• Det finns en utbredd rädsla, oro och bristande tillit till myndigheter och institutioner i flera migrantgrupper. Det riskerar att begränsa forskningsfältets utveckling av effektiva strategier och metoder. Att inkludera migrantgrupper och deras representanter i ett tidigt skede av forskningsprocessen och i undersökningar om hälsa är ofta avgörande. Det stärker förtroendet, ökar förståelsen och erbjuder samtidigt en aktiv roll för migranter att påverka sin egen hälsa.

Denna kartläggande litteraturöversikt bidrar till det rådande kunskapsläget av vilka strategier och metoder som används internationellt. Innehållet i rapporten bidrar till att stärka Folkhälsomyndigheten och våra målgruppers uppdrag att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa.

The strategies and methods used to assess and monitor the health of migrants in high-income countries have methodological challenges, encompassing recruitment, selection, and attrition. These challenges risk skewing the results, with potential adverse consequences for national health-reporting in terms of validity, reliability, and relevance.

The aim of this scoping literature review was to summarize the strategies and methods used in research to monitor and report on health in migrant groups, with risk of ill health, living in high-income countries.

A systematic literature search was conducted to identify peer-reviewed, English-language, systematic literature reviews from 2013 and onwards, examining methods and strategies for assessing and monitoring the health of vulnerable migrants in high-income countries. Out of a total of 1,002 systematic literature reviews, five were deemed relevant following scrutiny of title, abstract, and full text. Two reviews investigated strategies and methods that facilitate representative sampling, recruitment, and participation. Four reviews centered on data quality, data collection, and measurement-related aspects.

The included systematic literature reviews revealed that:

• There are effective strategies and methods for monitoring and reporting on the health of vulnerable migrants, such as convenience sampling. However, there is a lack of reporting on how most of these strategies and methods have been implemented, validated, and adapted for specific subgroups, for instance, asylum seekers.
• Qualitative methods often prove to be more suitable than quantitative methods, particularly concerning reachability and recruitment.
• There is wide-spread apprehension, concern, and diminished trust among many migrant groups that impede the advancement of this research domain. This can be mitigated by early inclusion of migrant groups and their representatives in any health-related research and investigations. This fosters trust, increases comprehension, and offers a platform where migrants themselves can make contributions to influence their health.

This scoping literature review contributes to an updated understanding of contemporary strategies and methods that are internationally employed. This report helps to strengthen the Swedish Public Health Agency's mandate to monitor and report on the health of migrant groups, with risk of ill health, living in high-income countries.

Folkhälsomyndigheten arbetar med att följa hälsoläget i hela befolkningen och i särskilda befolkningsgrupper, exempelvis i grupper som löper risk att drabbas av ohälsa.

Personer som är födda utomlands och som har migrerat till Sverige utgör idag nästan en femtedel av Sveriges befolkning. Folkhälsomyndigheten behöver kontinuerligt utveckla och anpassa sin förmåga att följa upp och rapportera om hälsan hos migrantgrupper som lever i Sverige, särskilt i de migrantgrupper som löper risk att drabbas av ohälsa. Det stärker myndighetens förmåga att bidra till det övergripande folkhälsopolitiska målet ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Denna kartläggande litteraturöversikt syftar till att sammanfatta strategier och metoder som används i forskningen och som underlättar uppföljning och rapportering om hälsa hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa. Målgrupper för publikationen är personer som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner.

Litteraturöversikten är framtagen av Mattias Norrbäck i samarbete med andra utredare vid Folkhälsomyndigheten. Ansvarig enhetschef är Louise Nilunger, Enheten för folkhälsorapportering och utvärdering.

Folkhälsomyndigheten

Anna Bessö

Avdelningschef

Avdelningen för folkhälsoanalys och datautveckling

Migration är den process där människor flyttar från en plats till en annan, och det innebär ofta att de bosätter sig i ett annat land (emigration). Idag migrerar fler människor än någonsin tidigare. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) finns det uppskattningsvis en miljard migranter globalt. Av dessa uppskattas 281 miljoner vara internationella migranter och hit hör personer som av olika skäl frivilligt väljer att flytta, exempelvis för att studera eller arbeta. Omkring 82 miljoner migranter uppskattas ha tvingats på flykt på grund av konflikter, politisk förföljelse, nöd eller naturkatastrofer. Bland dessa ingår 26 miljoner flyktingar och 4 miljoner asylsökande (1, 2, 3). Till EU kom cirka 1,9 miljoner migranter 2022 (4), varav cirka 102 000 kom till Sverige (5). Under de senaste 10 åren har uppskattningsvis 1,2 miljoner migranter kommit till Sverige (5).

Migration och hälsa är ett komplext forskningsområde. Hälsan hos exempelvis flyktingar är ofta ett resultat av risker och exponeringar som inträffat i hemlandet, under migrationsprocessen och slutligen i det nya uppehållslandet (6). Från olika undersökningar rapporteras det om att hälsan hos migranter är generellt god och att vissa migrantgrupper har till och med en bättre hälsa under de första åren i uppehållslandet jämfört med den inhemska befolkningen. Detta fenomen är känt som ”the healthy immigrant effect” (HIE) eller ”healthy migrant paradox” (7, 8). Det finns dock migrantgrupper, särskilt bland ”ofrivilliga migranter”, där hälsan och livsvillkoren rapporteras som otillräckliga och ojämlika jämfört med resten av befolkningen, både internationellt (6, 9) och i Sverige (10, 11).

Det finns flera utmaningar med de strategier och metoder som används för att följa upp och rapportera om migranters hälsa. Utmaningarna omfattar frågor om tillgänglighet, rekrytering och deltagande i studier och undersökningar (12), problem med representativitet och validitet (13) samt begränsningar i hälsorelaterade enkäter, skattningsmetoder och andra verktyg (14, 15, 16). Dessa utmaningar kan potentiellt snedvrida resultaten, vilket kan få negativa konsekvenser på rapporteringens giltighet, tillförlitlighet och relevans.

Från ett egeninitierat uppdrag har Folkhälsomyndigheten tagit fram rapporten Migration – en bestämningsfaktor för hälsa (17). Rapporten beskriver hälsan och förutsättningarna för god hälsa för personer som har immigrerat till Sverige. Rapporten kartlägger socioekonomiska faktorer, levnadsvanor, fysisk och psykisk hälsa och infektionssjukdomar. I underlaget föreslås att myndigheten utvecklar och presenterar löpande uppföljning av hälsan i migrantgrupper som löper risk att drabbas av ohälsa (17). Liknande förslag har även lyfts fram internationellt och inkluderar bland annat en effektivare samordning vid datainsamling som kan möjliggöra transparenta, jämförbara och evidensbaserade uppföljningar av migranters hälsa (18).

Syftet med denna kartläggande litteraturöversikt var att sammanfatta strategier och metoder som används i forskningen och som underlättar uppföljning och rapportering om hälsa hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa.

Litteraturöversikten följde Folkhälsomyndighetens riktlinjer för kartläggande litteraturöversikter (19).

Det är vanligt att litteraturöversikter utgår från urvalskriterier som har formulerats med stöd av ett strukturerat frågeformat, så kallat PICO eller PECO (på svenska: population, intervention/exponering, jämförelse, utfall). I denna litteraturöversikt var syftet mer övergripande och handlade inte om att få kunskap om effekter av enskilda exponeringar eller interventioner. Syftet var snarare att uppnå en bredare ämnesorientering bland annat inom en utökad omvärldsbevakning om strategier och metoder som kan användas i en svensk kontext (17).

Vi utförde en omfattande kartläggande litteraturöversikt av systematiska litteraturöversikter för att öka förståelsen för hur olika strategier och metoder kan användas för att:

1. öka migranters deltagande i hälsorelaterade undersökningar
2. följa upp och rapportera om deras hälsa

• Hur kan man nå migranter för att få dem att delta i hälsoundersökningar?
• Vilka ansatser, strategier och metoder kan användas för att följa upp och rapportera om migranters hälsa och livsvillkor?

Litteraturöversikten fokuserade på vuxna migranter (≥ 18 år) från alla delar av världen som uppehåller sig eller är bosatta i ett höginkomstland enligt defintionen som används av Världsbanken (20). År 2023 definieras ett höginkomstland som ett land med en bruttonationalinkomst (BNI) per capita på 13 205 amerikanska dollar eller mer (20).

• Studiedesign: Systematiska litteraturöversikter.
• Publikation: Systematiska litteraturöversikter publicerade i tidskrifter som förhandsgranskats av experter (så kallat peer review).
• Språk och år: Systematiska litteraturöversikter publicerade från 1 januari 2013 och till och med 16 februari 2023 på engelska.

Litteratursökningen utfördes i tre steg. Först genomförde den ansvariga utredaren en semistrukturerad dialog med hjälp av det AI-baserade verktyget ChatGPT (21). Syftet med dialogen var att 1) underlätta en bredare ämnesorientering, 2) skapa effektiva sökstrategier genom att identifiera nyckelbegrepp och definitioner kopplade till migration och hälsa samt 3) identifiera strategier och metoder som används i forskningen för att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa. Delar av dialogen kan läsas på engelska i bilaga 1a och 1b. Sedan utförde utredaren en icke-systematisk litteratursökning i Google Scholar för att identifiera relevanta nyckelartiklar, relevanta sökstrategier och grå litteratur. Slutligen genomförde utredaren och en informationsspecialist en systematisk litteratursökning i två databaser: PubMed och Web of Science. Söksträngarna validerades med identifierade nyckelartiklar. Sökperioden var från 1 januari 2013 och till och med 16 februari 2023. Sökstrategin och sökresultaten finns i bilaga 2.

De identifierade studierna (n = 1 002) från litteratursökningen överfördes till Rayyan, ett webbaserat verktyg för att underlätta relevansbedömning vid litteraturöversikter (22), där dubbletter exkluderades (n = 205). Den ansvariga utredaren bedömde relevansen av studierna enligt urvalskriterierna i två steg: granskning av titel och abstrakt samt fulltextgranskning. En oberoende utredare genomförde stickprovskontroll (cirka 5 procent) för granskningen av titel och abstrakt. Vid fulltextgranskningen diskuterades osäkra studier och vid oenighet konsulterades en tredje oberoende utredare.

Den ansvariga utredaren och en informationsspecialist utförde en översiktlig kvalitetsgranskning av de inkluderade litteraturöversikterna genom att fylla i en anpassad mall för kvalitetsgranskning av systematiska litteraturöversikter, AMSTAR version 1 (AMSTAR-1) (23, 24, 25). AMSTAR-1 syftar till att identifiera översikternas metodologiska svagheter och risk för bias. AMSTAR-1 innehåller 11 frågor om bland annat sökstrategi, metod (relevansbedömning, dataextraktion och kvalitetsbedömning), redovisning och sammanställning (metaanalys) (25).

Baserat på resultaten gjordes en sammanvägd kvalitetsbedömning av varje enskild litteraturöversikt. Kvalitetsbedömningen utfördes efter kriterier enligt myndighetens interimistiska stöd för kvalitetsgranskning och hantering av primärstudier med hög risk för systematiska fel och litteraturöversikter av låg kvalitet (26). En litteraturöversikt av hög kvalitet innebar ”ja” på frågorna 1–3 och 5–11 i AMSTAR-1, och medelhög ”ja” på frågorna 1–2 och 5–8 samt om det utförts sökningar i två eller flera databaser. Låg kvalitet var ett nej-svar på någon av frågorna för medelhög kvalitet eller om litteratursökningen var begränsad till en databas.

I denna översikt omtolkades kravet i två frågor i AMSTAR-1.

Fråga 5. ”Finns förteckningar över inkluderade och exkluderade studier?”

• I denna kvalitetsbedömning uppfyller en litteraturöversikt kravet om det finns en förteckning över inkluderade studier.

Fråga 9. ”Användes lämpliga metoder för sammanvägning av studiernas resultat?”

• Eftersom det inte var relevant att utföra metaanalys och I2-test för någon av de ingående litteraturöversikterna, analyserades sammanvägning av studiernas resultat med hänsyn till vetenskaplig kvalitet och studiedesign.

Den ansvariga utredaren extraherade basinformation från de kvalitetsbedömda litteraturöversikterna enligt följande rubriker: författare/år/referens, frågeställning/mål, migrantpopulation, uppehållsland och antal inkluderade studier (bilaga 4). Huvudresultat redovisas enligt följande rubriker: författare/år/referens, huvudresultat, författarnas egna utsagor om betydelse för folkhälsoarbetet och hälso- och sjukvården, förbättringsförslag och slutsats (bilaga 5). En oberoende utredare genomförde stickprovskontroll och extraherade data från en litteraturöversikt (20 procent). Osäkerheter diskuterades mellan utredarna och vid oenighet konsulterades en tredje oberoende utredare.

Fråga 1. Redovisas en förutbestämd metod för genomförandet? – Nej

Fråga 2. Gjordes studieurval och dataextraktion av två oberoende granskare? – Ja

Fråga 3. Var litteratursökningen av tillfredsställande omfattning? – Ja

Fråga 4. Användes studiernas publikationsform som ett inklusions- eller exklusionskriterium? – Ja

Fråga 5. Finns förteckningar över inkluderade och exkluderade studier? I denna kvalitetsbedömning uppfyller en översikt kravet om det finns en förteckning över inkluderade studier. – Ja

Fråga 6. Har de inkluderade studiernas karakteristika och resultat redovisats? – Ja

Fråga 7. Har den vetenskapliga kvaliteten hos de ingående studierna utvärderats och dokumenterats? – Ja

Fråga 8. Har vederbörlig hänsyn tagits till de inkluderade studiernas vetenskapliga kvalitet vid formulering av slutsatserna? – Ja

Fråga 9. Användes lämpliga metoder för sammanvägning av studiernas resultat? Denna fråga har omtolkats eftersom det för samtliga ingående översikter inte var relevant att utföra metaanalys och I2-test. Istället analyserades sammanvägning av studiernas resultat med hänsyn tagen till vetenskaplig kvalitet och studiedesign. – Ja

Fråga 10. Har sannolikheten för publikationsbias bedömts? – Nej

Fråga 11. Är eventuella intressekonflikter angivna? – Ja

Bedömd kvalitet: Medelhög

Fråga 1. Redovisas en förutbestämd metod för genomförandet? – Ja

Fråga 2. Gjordes studieurval och dataextraktion av två oberoende granskare? – Ja

Fråga 3. Var litteratursökningen av tillfredsställande omfattning? – Ja

Fråga 4. Användes studiernas publikationsform som ett inklusions- eller exklusionskriterium? – Ja

Fråga 5. Finns förteckningar över inkluderade och exkluderade studier? I denna kvalitetsbedömning uppfyller en översikt kravet om det finns en förteckning över inkluderade studier. – Ja

Fråga 6. Har de inkluderade studiernas karakteristika och resultat redovisats? – Ja

Fråga 7. Har den vetenskapliga kvaliteten hos de ingående studierna utvärderats och dokumenterats? – Ja

Fråga 8. Har vederbörlig hänsyn tagits till de inkluderade studiernas vetenskapliga kvalitet vid formulering av slutsatserna? – Ja

Fråga 9. Användes lämpliga metoder för sammanvägning av studiernas resultat? Denna fråga har omtolkats eftersom det för samtliga ingående översikter inte var relevant att utföra metaanalys och I2-test. Istället analyserades sammanvägning av studiernas resultat med hänsyn tagen till vetenskaplig kvalitet och studiedesign. – Ja

Fråga 10. Har sannolikheten för publikationsbias bedömts? – Nej

Fråga 11. Är eventuella intressekonflikter angivna? – Ja

Bedömd kvalitet: Medelhög

Fråga 1. Redovisas en förutbestämd metod för genomförandet? – Nej

Fråga 2. Gjordes studieurval och dataextraktion av två oberoende granskare? – Nej

Fråga 3. Var litteratursökningen av tillfredsställande omfattning? – Ja

Fråga 4. Användes studiernas publikationsform som ett inklusions- eller exklusionskriterium? – Ja

Fråga 5. Finns förteckningar över inkluderade och exkluderade studier? I denna kvalitetsbedömning uppfyller en översikt kravet om det finns en förteckning över inkluderade studier. – Ja

Fråga 6. Har de inkluderade studiernas karakteristika och resultat redovisats? – Ja

Fråga 7. Har den vetenskapliga kvaliteten hos de ingående studierna utvärderats och dokumenterats? – Nej

Fråga 8. Har vederbörlig hänsyn tagits till de inkluderade studiernas vetenskapliga kvalitet vid formulering av slutsatserna? – Ja

Fråga 9. Användes lämpliga metoder för sammanvägning av studiernas resultat? Denna fråga har omtolkats eftersom det för samtliga ingående översikter inte var relevant att utföra metaanalys och I2-test. Istället analyserades sammanvägning av studiernas resultat med hänsyn tagen till vetenskaplig kvalitet och studiedesign. – Ja

Fråga 10. Har sannolikheten för publikationsbias bedömts? – Nej

Fråga 11. Är eventuella intressekonflikter angivna? – Ja

Bedömd kvalitet: Låg

Fråga 1. Redovisas en förutbestämd metod för genomförandet? – Nej

Fråga 2. Gjordes studieurval och dataextraktion av två oberoende granskare? – Ja

Fråga 3. Var litteratursökningen av tillfredsställande omfattning? – Nej

Fråga 4. Användes studiernas publikationsform som ett inklusions- eller exklusionskriterium? – Ja

Fråga 5. Finns förteckningar över inkluderade och exkluderade studier? I denna kvalitetsbedömning uppfyller en översikt kravet om det finns en förteckning över inkluderade studier. – Ja

Fråga 6. Har de inkluderade studiernas karakteristika och resultat redovisats? – Ja

Fråga 7. Har den vetenskapliga kvaliteten hos de ingående studierna utvärderats och dokumenterats? – Nej

Fråga 8. Har vederbörlig hänsyn tagits till de inkluderade studiernas vetenskapliga kvalitet vid formulering av slutsatserna? – Nej

Fråga 9. Användes lämpliga metoder för sammanvägning av studiernas resultat? Denna fråga har omtolkats eftersom det för samtliga ingående översikter inte var relevant att utföra metaanalys och I2-test. Istället analyserades sammanvägning av studiernas resultat med hänsyn tagen till vetenskaplig kvalitet och studiedesign. – Nej

Fråga 10. Har sannolikheten för publikationsbias bedömts? – Nej

Fråga 11. Är eventuella intressekonflikter angivna? – Ja

Bedömd kvalitet: Låg

Fråga 1. Redovisas en förutbestämd metod för genomförandet? – Nej

Fråga 2. Gjordes studieurval och dataextraktion av två oberoende granskare? – Ja

Fråga 3. Var litteratursökningen av tillfredsställande omfattning? – Ja

Fråga 4. Användes studiernas publikationsform som ett inklusions- eller exklusionskriterium? – Ja

Fråga 5. Finns förteckningar över inkluderade och exkluderade studier? I denna kvalitetsbedömning uppfyller en översikt kravet om det finns en förteckning över inkluderade studier. – Ja

Fråga 6. Har de inkluderade studiernas karakteristika och resultat redovisats? – Ja

Fråga 7. Har den vetenskapliga kvaliteten hos de ingående studierna utvärderats och dokumenterats? – Ja

Fråga 8. Har vederbörlig hänsyn tagits till de inkluderade studiernas vetenskapliga kvalitet vid formulering av slutsatserna? – Ja

Fråga 9. Användes lämpliga metoder för sammanvägning av studiernas resultat? Denna fråga har omtolkats eftersom det för samtliga ingående översikter inte var relevant att utföra metaanalys och I2-test. Istället analyserades sammanvägning av studiernas resultat med hänsyn tagen till vetenskaplig kvalitet och studiedesign. – Ja

Fråga 10. Har sannolikheten för publikationsbias bedömts? – Nej

Fråga 11. Är eventuella intressekonflikter angivna? – Ja

Bedömd kvalitet: Medelhög

Litteratursökningen identifierade totalt 1 002 litteraturöversikter, och efter dubblettrensning och granskning av titel och abstrakt återstod 224 (figur 1). Litteraturöversikternas huvudsakliga ämnesområde delades upp i sex kategorier:

1. Strategier och metoder för att studera migranters hälsa (n = 5)
2. Sambandsstudier (deskriptiva och analytiska) (n = 48)
3. Kartläggning och uppföljning av hälsa och relaterade utfall (n = 23)
4. Erfarenheter och olika behov (n = 46)
5. Genomförande och utvärdering av interventioner och policyer (n = 30)
6. Hälso- och sjukvård (tillgång, tjänster, riktlinjer) (n = 71)

Totalt inkluderades samtliga litteraturöversikter i kategori 1 (n = 5) för fulltextgranskning och resultatredovisning. Fyra av översikterna (13, 14, 15, 16) identifierades i den systematiska sökningen och en översikt (12) i den icke-systematiska sökningen. Artiklar från övriga kategorier exkluderades (n = 219) men utgör ett underlag för kommande litteraturöversikter inom myndighetens omvärldsbevakning av migranters hälsa och livsvillkor (bilaga 3).

Den ansvariga utredaren sammanställde resultat från de systematiska litteraturöversikterna i syfte att översiktligt beskriva vilka strategier och metoder som har använts för att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter.

Figur 1. Flödesschema över identifierade, relevansbedömda och inkluderade studier enligt PRISMA:s riktlinjer (27)

Efter kvalitetsgranskningen bedömdes tre litteraturöversikter vara av medelhög kvalitet (12, 13, 16) och två av låg kvalitet (14, 15).

Resultat från litteraturöversikter som bedömdes ha låg kvalitet, men relevanta utifrån översiktens övergripande frågeställningar, beskrivs endast översiktligt utifrån vilka aspekter som har studerats. Beskrivningen av resultaten görs således utan värderande slutsatser eller rekommendationer som anger en tydlig riktning, exempelvis om en särskild strategi eller metod rekommenderats framför någon annan.

De fem inkluderade systematiska litteraturöversikterna (12, 13, 14, 15, 16) sammanfattar resultat från 283 originalpublikationer som på olika sätt undersöker strategier och metoder för att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter som befinner sig eller är bosatta i höginkomstländer (bilaga 4 och bilaga 5).

Två översikter undersöker strategier och metoder som främjar datainsamling, representativa urval, rekrytering och deltagande av migranter (bilaga 4 och bilaga 5) (12, 13).

Tre översikter fokuserar på datakvalitet och mättekniska aspekter, där en översikt utvärderar psykometriska egenskaper i frågeformulär som mäter psykisk hälsa hos äldre migranter (16), en översikt kartlägger och jämför självrapporterade och registerbaserade proxymått (variabler) för papperslöshet eller rättslig ställning (15) och en översikt kartlägger hur tvärkulturella variabler (etnicitet och geografisk födelseplats) används i medicinsk forskning om sambandet mellan migration och varaktig psykos (bilaga 4 och bilaga 5) (14).

Nedan följer några övergripande resultat från de fem kartlagda systematiska litteraturöversikterna. För en mer detaljerad redogörelse hänvisas läsaren till varje enskild översikt.

Två översikter sammanfattade totalt 136 originalartiklar som undersöker strategier och metoder för att främja datainsamling, representativa urval, rekrytering och deltagande av migrantgrupper (12, 13).

Resultaten indikerar att populationsbaserade sannolikhetsurval är en dyr och ineffektiv strategi för att studera hälsorelaterade utfall hos migranter (bilaga 4) (12, 13). Oftast är det bättre att upprätta icke-sannolikhetsbaserade urvalsramar, men även det kräver mycket tid och resurser för att exempelvis identifiera platser, sammanhang och kontaktpersoner som underlättar nåbarheten och rekryteringen (bilaga 5).

Det går att skapa tillförlitliga och representativa urvalsramar genom att samla in uppgifter om migranters geografiska placering från myndighetsdatabaser eller register i kombination med etiska och transparenta rekryteringsmetoder. En sådan strategi fungerar bäst i länder där det finns goda möjligheter för migranter att bosätta sig (översatt från engelskans ”major countries of resettlement”) (13).

Exempel på framgångsrika icke-sannolikhetsbaserade urval var bekvämlighetsurval (convenience sampling), snöbollsurval (snowball sampling) och svarsdrivet urval (response-driven sampling). Bekvämlighetsurval bedömdes som ett pragmatiskt alternativ för att studera hälsorelaterade utfall i socialt utsatta grupper. Snöbollsurval användes för att studera svårnåbara grupper såsom nyanlända eller extremt isolerade personer, medan svarsdrivet urval användes för att studera dolda grupper som papperslösa och asylsökande (bilaga 5) (12, 13).

Resultat från randomiserade kontrollstudier (9 av 136 granskade) indikerade att det inte finns någon överlägsen strategi som ökar migranters studiedeltagande. Istället visar både randomiserade och icke-randomiserade studier att strategin bör anpassas efter målgruppen och det sammanhang som den befinner sig i. Vidare identifierades en rad motverkande faktorer, bland annat migranters tidigare erfarenheter av dåligt bemötande, rädslor och oro för att bli uthängd, utnyttjad eller på annat sätt illa behandlad, otydligt kommunicerat syfte och nytta med studien samt en generell misstro till forskare och myndigheter (12, 13). Majoriteten av studierna belyste vikten av att inkludera målgruppen, dess ledare och representanter, i alla steg från val av studiedesign, urvalsstrategi, datainsamling och rekrytering. Framgångsrika rekryteringsstrategier var bland annat kulturellt och språkligt anpassade studiematerial, en upparbetad relation mellan fältarbetare och studiedeltagare som bygger på tillit och respekt, fältarbetare med kulturell kompetens som talar migranternas språk eller som själva tillhör målgruppen, rekrytering och platsbesök på obekväma tider och helger samt olika typer av gåvor och incitament (bilaga 5) (12, 13).

Fyra översikter sammanfattade totalt 263 originalartiklar som undersökt strategier och metoder som syftar till att främja enkätkonstruktion, datainsamling, datakvalitet, användandet av relevanta variabler samt underlätta rapporteringen av hälsorelaterade utfall hos migrantgrupper (12, 14, 15, 16). Resultaten indikerade att de flesta studier brister i sin datainsamling och att det saknas transparens i rapporteringen av hur olika hälsorelaterade mått och skalor skapats, validerats och anpassats för migranter (bilaga 5).

I en översikt underströks vikten av att anpassa språket efter målgruppens förutsättningar och språkfärdighet (12). Framgångsrika strategier för datainsamling var att använda klarspråk, anpassa enkäternas språk till en lägre läsålder, ha flerspråkiga fältarbetare, öka den kulturella kompetensen hos fältarbetare samt anställa målgruppens egna representanter som studieledare eller fältarbetare (bilaga 5) (12).

En översikt fokuserade på hur man skapar relevanta variabler för att studera sambandet mellan migration och långvarig psykos. Oftast skapades en migrationsstatus-variabel genom att gruppera individer efter generation och geografisk födelseplats. Definitionen fångade sällan viktiga aspekter som påverkar migranters psykiska hälsa över tid, såsom socioekonomi, skäl till migration, upplevt trauma samt diskriminering och stigma i det nya uppehållslandet. Ingen studie använde internationellt erkända verktyg som underlättar vid diagnostisering av psykiatriska tillstånd i olika migrantgrupper. Andra utmaningar var språkbarriärer mellan patient och psykiater, tolkbehov vid vårdbesök och låg kulturell kompetens hos sjukhuspersonal (bilaga 5) (14).

I en översikt konstaterades det att få inkluderade studier rapporterade om svarsfrekvens, bortfall, giltighet eller tillförlitlighet av mått som utvärderar migranters juridiska eller rättsliga ställning i uppehållslandet (15). Utmaningar var bland annat insamling av självrapporterade data, kvalitativa metoder och enkäter, registerbaserade proxymått samt möjligheten att fråga migranter om deras rättsliga ställning i samband med hälsorelaterade undersökningar (bilaga 5) (15).

En översikt fann att få studier rapporterat om hur psykometriska egenskaper validerats i de enkäter, skalor eller andra instrument som använts för att utvärdera migranters psykiska hälsa, exempelvis humör eller livskvalitet (bilaga 5) (16). Det konstaterades även att det saknas en tydlig internationell standard för val av metod. Det påverkade jämförbarheten mellan studier, eftersom olika instrument använts för samma migrantgrupp eller att metod valts utifrån expertbedömningar eller rådande forskningspraxis som skiljde sig mellan uppehållsländerna (bilaga 5) (16).

Denna kartläggande litteraturöversikt syftade till att sammanfatta strategier och metoder som används i forskningen och som underlättar uppföljning och rapportering om hälsa hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa. Litteraturöversikten inkluderade fem systematiska litteraturöversikter publicerade från 1 januari 2013 och till och med 16 februari 2023. De övergripande resultaten visar följande:

• Det finns framgångsrika strategier och metoder för att följa upp och rapportera om migranters hälsa. Ett exempel är användning av bekvämlighetsurval vid datainsamling. Dock brister ofta rapporteringen av hur dessa strategier och metoder har implementeras, validerats och anpassats för specifika migrantgrupper, exempelvis asylsökande.
• Budskapet ”one does not fit all” lämpar sig väl för att beskriva komplexiteten i forskningsfältet. Strategier och metoder behöver anpassas efter behov och förutsättningar hos den specifika migrantgruppen.
• Kvalitativa metoder lämpar sig många gånger bättre än kvantitativa, för att uppnå mål som rör nåbarhet och rekrytering i samband med hälsorelaterade studier. För att kvantitativa metoder ska bära frukt krävs rigorösa och långtgående insatser från både lärosäten och myndigheter. Insatserna bör fokusera på att skapa representativa urvalsramar som kan användas för sannolikhetsbaserade urvalsmetoder. Detta kräver en genomlysning och utveckling i nationella register och databaser, så att de innehåller specifika variabler som rör migranters hälsa.
• Det finns en utbredd rädsla, oro och bristande tillit till myndigheter och institutioner i flera migrantgrupper. Det riskerar att begränsa forskningsfältets utveckling av effektiva strategier och metoder. Att inkludera migrantgrupper och deras representanter i ett tidigt skede av forskningsprocessen och i undersökningar om hälsa är ofta avgörande. Det stärker förtroendet, ökar förståelsen och erbjuder samtidigt en aktiv roll för migranter att påverka sin egen hälsa.

Studierna som ingår i denna litteraturöversikt har undersökt ett antal strategier och metoder som har använts för att följa upp och rapportera om migranters hälsa vilket bidrar till den rådande kunskapsbilden (18). Folkhälsomyndigheten och andra berörda myndigheter behöver arbeta medvetet och långsiktigt för att möta de utmaningar som epidemiologisk uppföljning av migranters hälsa innebär, särskilt då migration kommer att vara en fortsatt naturlig och avgörande aspekt i människors liv både internationellt (3) och nationellt (28).

Studierna i denna litteraturöversikt lyfter fram flera förslag som kan stärka uppföljning och rapportering av migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa. Vad gäller metoder för att mäta hälsa hos migranter bör man om möjligt skapa eller följa internationella eller nationella riktlinjer vilket kan öka jämförbarheten mellan studier (16). Man bör anpassa språket i forskningsmaterialet (16) och inkludera målgruppen och dess representanter i så många steg som möjligt (15). Ett bra exempel från Sverige är Socialstyrelsens Hälsoundersökningar av asylsökande och nyanlända där materialet har anpassats efter målgruppens behov och språkliga färdigheter (11).

Datainsamling som rör psykisk hälsa bör innefatta mer detaljer om socioekonomiska förutsättningar före och efter migrationen och mer detaljer om subjektiva upplevelser av migrationsprocessen, exempelvis skäl för migration, förväntningar och upplevelse av diskriminering eller stigma som kan utforskas med validerade verktyg (Internalized Stigma of Mental Illness, ISMI) (14). En sådan omfattande och detaljerad datainsamling skulle öka förståelsen om migrationsprocessens komplexitet (14). Vid insamling av känsliga uppgifter är det viktigt att väga fördelarna mot riskerna. Fördelar och risker bör kommuniceras tydligt både i studieplanen och till målgrupperna. Man behöver också kommunicera hur eventuella risker för röjande av sekretess och anonymitet kommer att hanteras (15).

Det är viktigt att visa engagemang och förståelse för målgruppen vilket skapar en stark relation som bygger på tillit och ömsesidig respekt (12, 13, 15).

Den kulturella kompetensen hos forskare, folkhälsoarbetare och vårdpersonal behöver stärkas (12, 13). Folkhälsomyndigheten definierar det så här: ”Kulturkompetens inom vården är en form av grundläggande kunskap om hur olika kulturer påverkar människors föreställningar och uppfattningar om sjukdomar” (17).

Vid forskning om migration och hälsa är det ibland nödvändigt att inkludera grå litteratur, främst på grund av att indexeringen av relevant vetenskaplig litteratur i databaser (exempelvis PubMed) kan vara både inkonsekvent och bristfällig. Oftast har myndigheter och organisationer större möjligheter och resurser att undersöka hälsan i dessa grupper än enskilda forskargrupper (13).

Denna litteraturöversikt sammanfattar resultat från fem systematiska litteraturöversikter, som innefattar nästan 300 vetenskapliga publikationer, enligt myndighetens instruktion för kartläggande litteraturöversikter (19). Identifierade strategier och metoder strukturerades efter framträdande teman med fokus på framgångar, utmaningar och förslag till förbättring. För en utförligare beskrivning av särskilda strategier eller metoder hänvisas läsaren till varje enskild litteraturöversikt.

Majoriteten av den sammanfattade litteraturen undersöker strategier och metoder som riktas till migranter som är bosatta eller uppehåller sig i höginkomstländer, enligt rådande definition från Världsbanken (20). Få studier är utförda i Norden, vilket innebär att vissa resultat och rekommendationer inte behöver vara direkt tillämpbara för de nordiska länderna. En av de inkluderade litteraturöversikterna rapporterade om risker med spårbarhet och röjande av anonymitet vid datainsamling från register (15). Det problemet är inte lika omfattande i Sverige tack vare vårt unika personnummer och en lång erfarenhet av hantering och forskning på nationella register. Andra problem rörde sekretess och etiska aspekter kring att fråga migranter om juridiska eller lagliga skäl för uppehälle och bosättning (15). Problemen är särskilt kopplade till hälsorelaterad uppföljning av papperslösa och är vanligt i USA där majoriteten av studierna genomfördes.

Denna kartläggande litteraturöversikt bidrar till det rådande kunskapsläget av vilka strategier och metoder som används internationellt. Innehållet i rapporten bidrar till att stärka Folkhälsomyndigheten och våra målgruppers uppdrag att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa.

WHO – Världshälsoorganisationen

PICO/PECO – Population, intervention/exponering, jämförelse, utfall

BNI – Bruttonationalinkomst

AMSTAR – Anpassad mall för kvalitetsgranskning av systematiska litteraturöversikter

PRISMA – Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses

ISMI – Internalized Stigma of Mental Illness

1. World Health Organization (WHO). Refugee and migrant health [Internet]. World Health Organization (WHO); 2023. Available from: https://www.who.int/health-topics/refugee-and-migrant-health#tab=tab_1
2. Refugee Data Finder [Internet]. The UN Refugee Agency (UNHCR); 2022. [cited 15 May 2023]. Available from: https://www.unhcr.org/refugee-statistics/
3. McAuliffe M, Triandafyllidou A. World Migration Report 2022. Geneva: International Organization for Migration; 2022.
4. European Commission. Migration to and from the EU [Internet]. European Commission; 2022. [updated 27 October 2022]. Available from: https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/promoting-our-european-way-life/statistics-migration-europe_en#migration-to-and-from-the-eu
5. Statistiska Centralbyrån (SCB). Invandring och utvandring 1970–2022 samt framskrivning 2023–2070 [Internet]. Statistiska Centralbyrån (SCB); 2023. [updated 2023-04-18]. Available from: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/tabell-och-diagram/invandring-och-utvandring-efter-kon-och-fodelseland-samt-framskrivning/
6. Abubakar I, Aldridge RW, Devakumar D, Orcutt M, Burns R, Barreto ML, et al. The UCL-Lancet Commission on Migration and Health: the health of a world on the move. Lancet. 2018;392(10164):2606-54.
7. Juarez SP, Hjern A. The weight of inequalities: Duration of residence and offspring's birthweight among migrant mothers in Sweden. Soc Sci Med. 2017;175:81-90.
8. Constant AF, Garcia-Munoz T, Neuman S, Neuman T. A "healthy immigrant effect" or a "sick immigrant effect"? Selection and policies matter. Eur J Health Econ. 2018;19(1):103-21.
9. World Health Organization (WHO). World report on the health of refugees and migrants. Geneva: World Health Organization; 2022.
10. Folkhälsomyndigheten. Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland [Internet]. Folkhälsomyndigheten; 2019.
11. Socialstyrelsen. Hälsoundersökningar av asylsökande och nyanlända [Internet]. Socialstyrelsen; 2021.
12. Bonevski B, Randell M, Paul C, Chapman K, Twyman L, Bryant J, et al. Reaching the hard-to-reach: a systematic review of strategies for improving health and medical research with socially disadvantaged groups. BMC Med Res Methodol. 2014;14:42.
13. Enticott JC, Shawyer F, Vasi S, Buck K, Cheng IH, Russell G, et al. A systematic review of studies with a representative sample of refugees and asylum seekers living in the community for participation in mental health research. BMC Med Res Methodol. 2017;17(1):37.
14. Martin R, Moro MR, Benoit L. Is early management of psychosis designed for migrants? Improving transcultural variable collection when measuring duration of untreated psychosis. Early Interv Psychia. 2019;13(3):347-57.
15. Young MT, Madrigal DS. Documenting legal status: a systematic review of measurement of undocumented status in health research. Public Health Rev. 2017;38:26.
16. Uysal-Bozkir O, Parlevliet JL, de Rooij SE. Insufficient cross-cultural adaptations and psychometric properties for many translated health assessment scales: a systematic review. J Clin Epidemiol. 2013;66(6):608-18.
17. Folkhälsomyndigheten. Migration – en bestämningsfaktor för hälsa. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; Stockholm; 2019.
18. World Health Organization. Regional Office for Europe. Collection and integration of data on refugee and migrant health in the WHO European Region: technical guidance. WHO Institutional Repository for Information Sharing; Copenhagen; 2020.
19. Folkhälsomyndigheten. Handledning för litteraturöversikter (version 2.0). Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2017.
20. The World Bank. World Bank Country and Lending Groups [Internet]. The World Bank; 2021. Available from: https://datahelpdesk.worldbank.org/knowledgebase/articles/906519-world-bank-country-and-lending-groups
21. ChatGPT. Strategies and methods to survey and monitor health-related outcomes of migrant populations. In: Norrbäck M, editor. OpenAI, 2023.
22. Ouzzani M, Hammady H, Fedorowicz Z, Elmagarmid A. Rayyan — a web and mobile app for systematic reviews. Systematic Reviews. 2016;5(210).
23. Shea BJ, Hamel C, Wells GA, Bouter LM, Kristjansson E, Grimshaw J, et al. AMSTAR is a reliable and valid measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. J Clin Epidemiol. 2009;62(10):1013-20.
24. Shea BJ, Bouter LM, Peterson J, Boers M, Andersson N, Ortiz Z, et al. External Validation of a Measurement Tool to Assess Systematic Reviews (AMSTAR). Plos One. 2007;2(12).
25. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Bilaga 6. Mall för kvalitetsgranskning av systematiska översikter enligt AMSTAR [Internet]. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering; 2023.
26. Folkhälsomyndigheten. Interimistiskt stöd för kvalitetsgranskning och hantering av primärstudier med hög risk för systematiska fel och litteraturöversikter av låg kvalitet. Folkhälsomyndigheten; Stockholm; 2023.
27. Moher D, Liberati A, Tetzlaff J, Altman DG, Group P. Preferred reporting items for systematic reviews and meta-analyses: the PRISMA statement. BMJ. 2009;339:b2535.
28. Statistiska Centralbyrån (SCB). Invandring och utvandring 1970–2022 samt framskrivning 2023–2070. Stockholm: Statistiska Centralbyrån; 2023. [updated 2023-04-18].

Bilaga 1a Dialog med ChatGPT om ämnesorientering (PDF, 226 kB)

Bilaga 1b Dialog med ChatGPT om effektiva sökstrategier (PDF, 171 kB)

Bilaga 2 Sökdokumentation (PDF, 142 kB)

Bilaga 3 Exkluderade referenser (PDF, 459 kB)

Bilaga 4 Beskrivning av studier (PDF, 120 kB)

Bilaga 5 Beskrivning av huvudresultat (PDF, 153 kB)