Nationellt referenslaboratorium för bacillus anthracis
Här finns information om analyser, svarstider, avgifter och uppdragsbeskrivning.
Ansvarigt laboratorium
Folkhälsomyndigheten
- Avdelningen för mikrobiologi
- Avdelningschef: Sara Byfors
Kontaktuppgifter och tillgänglighet
Vid misstanke om bacillus anthracis i miljöprov tillhandahålls 24/7-beredskap för analys efter kontakt med klinisk mikrobiolog (KMiB) i beredskap telefon 010-205 24 00.
Referensfunktioner nås genom laboratoriets ordinarie kontaktvägar för läkarkonsultation.
Kundtjänst mikrobiologi (folkhalsomyndigheten.se)
Vid brådskande behov utanför kontorstid kan fråga anmälas till KMiB, på telefon 010-205 24 00, för vidareförmedling till NRL med svar under kontorstid.
Ledare av NRL: Ryan Terrey, leg. biomedicinsk analytiker.
Referensdiagnostik
| Analys | Svarstid | Avgift |
|---|---|---|
| Bacillus anthracis, humanprov (odling och nukleinsyrapåvisning) (d) | 2 arbetsdagar (a) | 5 400 kr |
| Bacillus anthracis, miljöprov (odling och nukleinsyrapåvisning) | 2 dagar (b) | 12 520 kr |
| Riskklass 3 bakterier, resistensbestämning (c) | 3 arbetsdagar | 5 560 kr |
(a) PCR utförs samma dag provet kommer till laboratoriet och telefonsvar ges om så är begärt. Materialet odlas i minst 10 timmar för att sedan upprepa PCR på eventuella positiva kolonier.
(b) PCR utförs omedelbart när provet kommer till laboratoriet och telefonsvar ges inom 3-4 timmar. Materialet odlas i minst 10 timmar för att sedan upprepa PCR på eventuella positiva kolonier.
(c) MIC-bestämning med mikrobuljongspädningsmetod utförs.
(d) Om 16s-sekvensering önskas för påvisning av andra smittämnen än Bacillus anthracis kan denna analys utföras som komplement. Avgiften är 1 720 kr.
Prislista för laboratorieanalyser (folkhalsomyndigheten.se)
Utöver avgifter i tabell 1 tillkommer avgifter beroende på situation i tabell 2.
| Analys | Avgift |
|---|---|
| Konfirmerande analys, sekvensering riskklass 3 | 4 800 kr |
Avgifter enligt avtal 2019-02-01 har uppdaterats 2022-04-29. Dessa kan årligen höjas motsvarande landstingsindex/konsumentprisindex (LPI/KPI), eller vid behov högre efter förankring i SLIM styrgrupp.
Folkhälsomyndigheten svarar ut på papper eller elektroniskt via LabPortalen.
LabPortalen/eRemiss (infosolutions.se)
Referensmaterial
Myndigheten bedömer att denna typ av fåtalsdiagnostik av bakterie som kräver hantering i skyddsklass 3 i möjligaste mån ur ett kvalitets- och säkerhetsperspektiv ska centraliseras till ett laboratorium för klinisk mikrobiologisk diagnostik av prov från människa eller av miljöprov vid antrax-misstanke och humanexposition. Om behov uppstår för fler laboratorier i landet att tillhandahålla dessa laboratorieanalyser kan bistående med referensmaterial diskuteras.
Expertstöd
Folkhälsomyndigheten ger expertstöd och rådgivning vid utredningar där misstanke om human exposition av anthraxsporer eller klinisk infektion med B. anthracis föreligger. Denna rådgivning finns tillgänglig på telefon 7/24/365 genom funktionen Klinisk mikrobiolog i beredskap.
Utveckling och samverkan
Verksamheten utvecklar och validerar nya metoder vid behov själva eller i samverkan med andra nationella och internationella laboratorier. Den omfattande omvärldsbevakning som finns vid myndigheten ligger till grund för beslut om etablering av nya diagnostiska metoder Vidare finns ett nära samarbete med Enheten för beredskap och krishantering som vid myndigheten ansvar för framtagande av nationella handlingsplaner för smittämnen med risk för omfattande samhällsspridning.
Omvärldsbevakning och beredskap
Folkhälsomyndigheten får via sitt IHR uppdrag tidigt ta del av en rad olika internationella utbrottsvarningar (till exempel EWRS, ECDC- och WHO kommunikation). Verksamhetschefen är dessutom national microbiological focal point för ECDC och myndigheten får dagliga uppdateringar från ECDC om aktuella internationella smittskyddsrelevanta händelser.
Myndigheten deltar också i det svenska respektive nordiska Forum för Beredskapsdiagnostik och det europeiska nätverket EMERGE som koordineras från Roberth Koch Institutet i Tyskland. I dessa nätverk omfattas metodutveckling, övningar och arbete med kvalitetssäkring för diagnostik av högpatogena bakterier.
Myndigheten har också genom sitt samordningsansvar gentemot landets smittskydd löpande kontakt med landets samtliga smittskyddsenheter och får på regelbundna veckomöten eller via mejl information om aktuella smittskyddshändelser runt om i landet. En systematisk litteratur och mediabevakning finns på myndigheten som genom mejluppdateringar och dagliga 11-möten förmedlas till den laborativa verksamheten.