Under 2015 rapporterades totalt 9180 fall av campylobacterinfektion till Folkhälsomyndigheten, vilket är det högsta antal rapporterade fall sedan infektionen gjordes anmälningspliktig 1989. Historiskt sett har majoriteten av fallen som rapporterats i Sverige smittats utomlands, men 2015 smittades 51 % (4709 fall) i Sverige. Incidensen av inhemska fall var 47,8 fall per 100 000 invånare, vilket var 20 % högre än 2014.
Figur 1. Antal rapporterade fall av campylobacterinfektion i Sverige under åren 2008-2015.
Säsongsvariation
Antalet anmälda fall av inhemsk campylobacterinfektion ökar normalt under sommarsäsongen, vilket hände även 2015 (Figur 2). Ökningen under sommarmånaderna dominerade fortfarande under såväl 2014 som 2015, men en ökning av fall smittade i Sverige kunde även ses under vintermånaderna 2014 och 2015. Antalet utlandssmittade fall var mer jämnt fördelat över året, men med fler fall under de månader då många har semester (det vill säga sommar och vinter).
Figur 2. Säsongsvariationen av rapporterade campylobacterfall smittade i Sverige.
Ålders- och könsfördelning
Bland de fall som smittats i Sverige år 2015, var incidensen högst och ganska jämnt fördelad bland vuxna i åldern 20-69, men något lägre i åldersgruppen 30-39 år. Könsfördelningen under 2015 såg ut som den brukar med fler män (53 %) än kvinnor bland de rapporterade fallen.
Utbrott
Under vintern 2014 rapporterades fler inhemska fall av campylobacterinfektion än normalt för säsongen, och denna ovanliga ökning upprepades under vintermånaderna 2015. Under samma period, både 2014 och 2015, påvisades campylobacter även i en större andel av fjäderfäflockar än vanligt för den tiden på året. Under 2015 gjordes därför helgenomssekvensering av campylobacter isolerade från människor och fjäderfä för att utreda sambandet. Analysen visade att samma genotyper av campylobacter cirkulerade hos människor och fjäderfä samtidigt under vintertopparna 2014 och 2015. Detta stöder hypotesen att kycklingen var orsaken till den stora ökningen under dessa två års vintertoppar.
Utöver de nya vintersäsongstopparna inträffade inte några andra kända utbrott av campylobacter under 2015.
Utredning av ökning av invasiva campylobacterinfektioner 2013
Under 2015 genomfördes en undersökning för att förstå orsaken till ökningen av antalet invasiva campylobacterinfektioner i början på den andra delen av 2013 (Figur 3). En enkät skickades ut till laboratorierna och slutsatsen av utredningen blev att den betydande ökningen i Sverige, särskilt under 2014, sammanföll med en förbättring av de blododlingsmedier som tillhandahölls av ett kommersiellt företag. Samtidigt låg förekomsten av icke-invasiva campylobacterinfektioner, och det totala antalet avförings- och blodprov, kvar på en normal nivå.
Figur 3. Antal fall av campylobacterinfektion i avföringsprov (a) respektive blod (b) i Sverige under åren 2010-2014.
Kommentarer
Under de senaste femton åren har antalet rapporterade fall av campylobacterinfektion ökat. Ökningen har varit särskilt märkbar för de inhemska fallen.
Även om de flesta fall av campylobacterinfektion anses vara sporadiska, inträffar ibland utbrott. Campylobacter typas eller sekvenseras inte rutinmässigt i Sverige, vilket gör det svårt att upptäcka mindre utbrott. De stora ökningarna av humanfall under vintermånaderna under de senaste två åren var lättare att upptäcka och kopplingen till fjäderfä kunde därmed utredas.
I det svenska campylobacterprogrammet påvisades campylobacter hos 11,5 % av kycklingflockarna 2015, vilket var en ökning jämfört med de två föregående åren. En nedåtgående trend har dock kunnat ses i andelen kycklingflockar med campylobacter, då nivån av flockar med campylobacter var ca 20 % i början av 2000-talet. Minskningen beror till stor del på att striktare åtgärder för biosäkerhet har tillämpats i besättningarna. Mer effektiva åtgärder för att kontrollera koloniseringen av kycklingflockar behövs dock. Flera andra åtgärder för att minska prevalensen bland kycklingflockar är under utredning. God hygien vid slakt och efterföljande hantering är väldigt viktigt, eftersom slaktkropparna annars lätt förorenas i processen. Även frysning och värmebehandling av kycklingprodukter minskar antalet campylobacter i dessa och därmed även risken för att konsumenterna ska drabbas av campylobacterinfektion.
De två utbrotten under vintermånaderna som kopplades till svensk kycklingproduktion, visar på vikten av god livsmedelshygien, vilken när den fallerar kan leda till infektion. Det pekar också på vikten av ett fortsatt gott arbete med biosäkerhet vid kycklingproduktionen som på så sätt kan minska bördan av human campylobacterinfektion.
Det konsumenterna själva kan göra för att minska risken att drabbas av campylobacter är att praktisera god hand- och livsmedelshygien. Det är viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten efter att ha hanterat rått kött. Genom att t.ex. använda olika skärbrädor och diska redskap noga, går det att undvika korskontaminering mellan förorenad mat och mat som inte kommer att värmas (såsom råa grönsaker). Kycklingkött bör alltid ätas väl genomstekt.