Andelen elever som går ut årskurs 9 med gymnasiebehörighet varierar beroende på kön, föräldrarnas utbildningsnivå och födelseland. Under 2022 nådde en något större andel flickor än pojkar i årskurs 9 gymnasiebehörighet (86 respektive 85 %). Bland elever med föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå var andelen som gick ut årskurs 9 med gymnasiebehörighet 93 procent 2022. Motsvarande andel bland dem vars föräldrar hade gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå var 79 respektive 54 procent.

Andelen behöriga till gymnasiet var 89 procent bland elever födda i Sverige och 87 procent bland elever födda i övriga Norden. Bland elever födda i övriga Europa nådde 79 procent gymnasiebehörighet medan andelen bland elever födda utanför Europa var lägre (62 %). Andelen med behörighet till gymnasiet sjönk under perioden 2006–2022, främst bland dem vars föräldrar har högst förgymnasial utbildningsnivå.

Liksom för gymnasiebehörighet varierar andelen som tar gymnasieexamen inom fyra år från påbörjad utbildning beroende på kön, födelseland och föräldrarnas utbildningsnivå. Totalt tog 74 procent av eleverna gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning 2022 och andelen var högre bland flickor än bland pojkar. Andelen som tog gymnasieexamen inom fyra år var mer än dubbelt så stor bland elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå (83 %) än bland dem vars föräldrar har förgymnasial utbildningsnivå (40 %). Bland elever födda i Sverige tog 80 procent gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad utbildning. Motsvarande siffra för elever födda i Norden utanför Europa var 63 respektive 41 procent bland elever födda i övriga världen.

The proportion of pupils who complete year 9 resulting in upper-secondary school eligibility varies depending on gender, parents’ level of education and country of birth. In 2022, a slightly larger proportion of girls than boys in grade 9 achieved upper-secondary school eligibility (86% and 85%, respectively). Among pupils with parents with tertiary-level education, the proportion who graduated from grade 9 with upper-secondary school eligibility was 93 per cent in 2022. The corresponding proportion among those whose parents had an upper-secondary and compulsory level education was 79 and 54 per cent, respectively.

The proportion eligible for upper-secondary school was 89 per cent among pupils born in Sweden and 87 per cent among pupils born in the rest of the Nordic countries. Among pupils born in the rest of Europe, 79 per cent achieved upper-secondary school eligibility, while the proportion among pupils born outside Europe was lower (62%). The proportion of those achieving upper-secondary school eligibility fell between 2006 and 2022, mainly among those whose parents have the highest tertiary-level education.

As with upper-secondary school eligibility, the proportion of those who graduate from upper-secondary school within four years of starting their education varies depending on gender, country of birth, and parent’s level of education. In total, 74 per cent of pupils graduated from upper-secondary school within four years of starting their education in 2022, and the proportion was higher among girls than among boys. The proportion of those who graduated from upper-secondary school within four years was more than twice as high among pupils whose parents had a tertiary level education (83%) than among those whose parents had a compulsory level education (40%). Among pupils born in Sweden, 80 per cent graduated from upper-secondary school within four years of starting their education. The corresponding figure for pupils born in the Nordic countries outside Europe was 63 and 41 per cent, respectively, among pupils born in the rest of the world.

Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Lärande är en viktig faktor för hälsa, samtidigt som hälsa är en viktig faktor för lärande. Kunskaper och kompetenser förvärvade genom utbildning ger bättre möjligheter till arbete och inkomst, men stärker också psykologiska och sociala resurser. Läs mer om målområde 2 i faktablad om folkhälsopolitikens målområden.

Folkhälsopolitikens målområden – Målområde 2: Kunskaper, kompetenser och utbildning

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer. Se Faktaruta för beskrivning av kärnindikatorerna. Med indikator menar vi ett hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans läge och utveckling. Se faktaruta för beskrivning av kärnindikatorerna. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Gymnasiebehörighet och Gymnasieexamen. Kärnindikatorn Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan redovisas inte då utvecklingsarbete med indikatorn pågår.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 2 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Den här rapporten innehåller resultat. Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitikens åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och FolkhälsoStudio samt i ett webbverktyg.

Resultat på läns- och kommunnivå

Indikatorn visar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkes- eller högskoleförberedande program.

Totalt var 85 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga till gymnasiet 2022 (figur 1). Andelen flickor som uppnådde behörighet till gymnasiet var 86 procent och andelen pojkar 85 procent. En statistiskt säkerställd skillnad mellan flickor och pojkar framkom när hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, elevens födelseland och län.

Figur 1. Gymnasiebehörighet (andel i procent), fördelat på kön, 2006–2022.

Figur 1. Gymnasiebehörighet (andel i procent), fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 minskade andelen behöriga till gymnasiet bland både flickor och pojkar (figur 1). När hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, elevens födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Totalt sågs en nedgång i andelen behöriga till gymnasiet med 3 procent. Nedgången var lika stor bland pojkar och flickor, 3 procent.

Andelen behöriga till gymnasiet 2022 var 93 procent bland elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå, 79 procent bland elever vars föräldrar hade gymnasial utbildningsnivå och 54 procent bland elever vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå (figur 2). Den lägre behörigheten bland de elever vars föräldrar hade förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med de elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, födelseland och län.

Figur 2. Gymnasiebehörighet (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 2. Gymnasiebehörighet (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen behöriga elever minskade i alla utbildningsgrupper 2006–2022. Allra tydligast sågs detta bland elever vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå (figur 2), trots att andelen i den gruppen vände uppåt igen under 2020, 2021 och 2022. När hänsyn togs till kön, födelseland och län var trenderna statistiskt säkerställda i alla utbildningsgrupper. Andelen behöriga elever till föräldrar med förgymnasial utbildning sjönk med 9 procent, andelen behöriga elever till föräldrar med gymnasial utbildning sjönk 6 procent och andelen behöriga elever till föräldrar med eftergymnasial utbildning sjönk med 1 procent under perioden.

Figur 3. Samband mellan föräldrars gymnasiebehörighet hos elever uppdelat på föräldrarnas utbildningsnivå.

Andelen behöriga till gymnasiet var 89 procent bland elever födda i Sverige, 87 procent bland elever födda i övriga Norden, 79 procent bland elever födda i övriga Europa och 62 procent bland elever födda utanför Europa 2022 (figur 4). Undantaget elever födda i övriga Norden var skillnaden mellan elever födda i Sverige och övrig respektive grupp av födelseländer statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, föräldrarnas utbildningsnivå och län.

Figur 4. Gymnasiebehörighet (andel i procent), fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 4. Gymnasiebehörighet (andel i procent), fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen något olika ut för de olika grupperna av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, föräldrarnas utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång av behörigheten bland elever födda i Sverige med 3 procent. Bland flickor födda i Europa utanför Norden och utanför Europa sågs istället en uppgång med 5 procent respektive 4 procent under perioden.

Indikatorn visar andel elever som slutfört sin gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning.

Totalt tog 74 procent av eleverna gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning 2022 (figur 4). Andelen var 78 procent bland flickor och 70 procent bland pojkar. Skillnaden, med en lägre andel pojkar än flickor som tog examen inom fyra år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, elevens födelseland och län.

Figur 5. Gymnasieexamen (andel i procent), fördelat på kön, 2015–2022.

Figur 5. Gymnasieexamen (andel i procent), fördelat på kön, 2015–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2015–2022 ökade andelen som tog examen inom fyra år bland både flickor (7 %) och pojkar (12 %) (figur 5). När hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, elevens födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda.

Andelen elever som tog gymnasieexamen inom fyra år var 83 procent bland elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå, 70 procent bland elever vars föräldrar hade gymnasial utbildningsnivå och 40 procent bland elever vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå (figur 6). Skillnaden i andelen mellan elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå och elever i respektive övrig utbildningsgrupp (där andelarna var lägre), var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, födelseland och län.

Figur 6. Gymnasieexamen (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2015–2022. Möjliga val: kön.

Figur 6. Gymnasieexamen (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2015–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2015–2022 ökade andelen med gymnasieexamen inom fyra år i alla utbildningsgrupper (figur 6). När hänsyn togs till kön, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Bland elever vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå steg andelen som tog examen med 27 procent. Bland elever vars föräldrar hade gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå var motsvarande uppgång 9 respektive 7 procent.

Andelen elever som tog gymnasieexamen inom fyra år var 80 procent bland elever födda i Sverige, 75 procent bland elever födda i övriga Norden, 63 procent bland elever födda i övriga Europa och 41 procent bland elever födda utanför Europa 2022 (figur 7). Skillnaden i andelen mellan elever födda i Sverige och respektive övrig grupp av födelseländer (där andelarna var lägre) var, med undantag för elever födda i övriga Norden, statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, föräldrarnas utbildningsnivå och län.

Figur 7. Gymnasieexamen (andel i procent), fördelat på födelseland, 2015–2022. Möjliga val: kön.

Figur 7. Gymnasieexamen (andel i procent), fördelat på födelseland, 2015–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2015–2022 ökade andelen med gymnasieexamen inom fyra år bland elever i alla grupper av födelseländer (figur 7). När hänsyn togs till kön, föräldrarnas utbildningsnivå och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Andelen ökade med 36 procent bland elever födda utanför Europa, med 25 procent bland elever födda i övriga Europa, med 24 procent bland elever födda i övriga Norden och med 7 procent bland elever födda i Sverige.

Uppgifterna om gymnasiebehörighet 2006–2022 är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB), som hämtar uppgifterna från Skolverket, och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Måttet som anges avser elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram eller högskoleförberedande gymnasieprogram och siffrorna redovisas som andel (procent) behöriga elever.

Fram till och med 2010 krävdes godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att vara behörig till gymnasieskolan. Från och med 2011 krävs godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och ytterligare minst fem ämnen för att bli behörig till ett yrkesprogram eller minst nio ämnen för att bli behörig till ett högskoleförberedande program.

Uppgifterna om gymnasieexamen är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB) 2015–2022, med ursprung från Skolverket, och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Måttet som anges avser elever med gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning och siffrorna redovisas som andel (procent) elever med examen.

År 2011 genomfördes en gymnasiereform, vilket innebär att slutbetygen före och efter 2011 inte är direkt jämförbara. Därför presenteras här data från 2015, det vill säga från och med att det är möjligt att beräkna andelen med gymnasieexamen inom fyra år, efter att förändringarna i gymnasieskolan infördes.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. I de statistiska analyserna ingår elevens kön, födelseland i fyra grupper och län, samt föräldrarnas utbildningsnivå. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. kön, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna mellan olika kön kan hänföras till just kön och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna flickor, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och s nittet av rikets län.

Utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildning används här som ett mått på elevens socioekonomiska position. Utbildningsnivå avser elevens biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Folkhälsomyndighetens webbplats om hur vi jobbar med folkhälsorapportering.

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering