Statistik om barns matvanor

Lyssna

Barns matvanor har förändrats över tid och varierar med kön och ålder. Andelen barn som dagligen äter grönsaker har ökat medan andelen som dagligen äter frukt har minskat.

Mat är grunden för liv och hälsa och är särskilt viktig för barns och ungdomars tillväxt och utveckling. Hälsosam mat påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Hälsosam mat kan bidra till motståndskraft mot till exempel infektioner, lägga grunden för god tandhälsa och ge vår hjärna energi och förutsättningar att fungera optimalt.

Indikatorer för skolbarns matvanor

Vi följer barns matvanor i undersökningen Skolbarns hälsovanor, som inkluderar elever i årskurs 5 (11 år), 7 (13 år) och 9 (15 år). I undersökningen får eleverna ange hur ofta de vanligtvis äter frukost på vardagarna respektive helgerna samt äter måltider med sin familj. De får också ange hur ofta de äter frukt, grönsaker, läsk och sötsaker.

Indikatorer som finns presenterade på sidan:

  • Frukost på vardagar och helger
  • Måltider med familjen
  • Konsumtion av grönsaker
  • Konsumtion av frukt
  • Konsumtion av sötsaker
  • Konsumtion av läsk med socker

För att följa utvecklingen av barns konsumtion av mat används indikatorfrågor för kostmönster och beteende. Att regelbundet äta frukost kan vara en indikator för ett högt näringsintag och hälsa. Ett högt intag av grönsaker och frukt kan tyda på ett relativt lågt intag av fett, mättat fett och tillsatt socker, men också ett relativt högt intag av fibrer och fullkorn. Godis och läsk med socker är exempel på livsmedel med högt energiinnehåll och lågt näringsinnehåll. En hög konsumtion av dessa livsmedel kan öka risken för bland annat övervikt och fetma och sämre tandhälsa.

Frukost på vardagar och helger

De flesta elever äter frukost alla vardagar i veckan, men andelen har minskat över tid (figur 1 och 2). Samma mönster kan ses för frukostvanorna på helgen.

Figur 1. Andel (procent) flickor som äter frukost på vardagarna under perioden 2001/2002–2021/2022, valmöjlighet är antal dagar och uppdelat på ålder.

Figur 2. Andel (procent) pojkar som äter frukost på vardagar under perioden 2001/2002–2021/2022, valmöjlighet är antal dagar och uppdelat på ålder

Måltider med familjen

Andelen som vanligtvis äter måltider med sin familj varje dag eller de flesta dagar är hög. Andelen är högre bland 11-åringar än bland 15-åringar. Bland 11-åringar anger 92 procent bland flickorna och pojkarna att de vanligtvis äter måltider med familjen, jämfört med 86 procent bland 15-åriga flickor och 87 procent bland 15-åriga pojkar (figur 3).

Figur 3. Andel (procent) flickor och pojkar som vanligtvis äter måltider tillsammans med sin familj varje dag eller de flesta dagar, 2021/2022, uppdelat på ålder.

Mellan 85 och 90% av 11-, 13- och 15-åringar äter måltider med familjen varje eller de flesta dagarna i veckan.

Konsumtion av grönsaker

Andelen elever som konsumerar grönsaker dagligen har ökat mellan 2001/2002 och 2021/2022 (figur 4 och 5). Kurvan har dock planat ut något de senaste åren. Det visar på ett liknande mönster som hos vuxna. Den största ökningen har skett bland 13-åringar. Vid mätningen 2021/2022 fanns det ingen skillnad mellan könen för respektive ålder.

Figur 4. Andel (procent) flickor som äter grönsaker under perioden 2001/2002–2021/2022, valmöjlighet är antal tillfällen per vecka eller dag och uppdelat på ålder.

Figur 5. Andel (procent) pojkar som äter grönsaker under perioden 2001/2002–2021/2022, valmöjlighet är antal tillfällen per vecka eller dag och uppdelat på ålder.

Konsumtion av frukt

Sedan 2005/2006 finns det en nedåtgående trend av andelen som äter frukt dagligen i samtliga åldrar (figur 6 och 7). Det visar på samma mönster som hos vuxna. Det finns ingen skillnad mellan könen för respektive ålder vid mätningen 2021/2022 i att äta frukt dagligen.

Figur 6. Andel (procent) flickor som äter frukt under perioden 2001/2002–2021/2022, valmöjlighet är antal tillfällen per vecka eller dag och uppdelat på ålder.

Figur 7. Andel (procent) pojkar som äter frukt under perioden 2001/2002–2021/2022, valmöjlighet är antal tillfällen per vecka och uppdelat på ålder.

Konsumtion av sötsaker

Andelen elever som äter sötsaker, som godis eller choklad, högst en gång i veckan är oförändrad mellan 2001/2002–2021/2022 (figur 8 och 9). Möjligen finns det ett förändrat mönster efter 2009/2010 där andelen som äter sötsaker högst en gång i veckan minskar, men resultaten är inte statistiskt säkerställda. Det finns ingen skillnad mellan könen i respektive ålder vid mätningen 2021/2022.

Figur 8. Andel (procent) flickor som äter sötsaker under perioden 2001/2002–2021/2022, valmöjlighet är antal gånger per vecka eller dag och uppdelat på ålder.

Figur 9. Andel (procent) pojkar som äter sötsaker under perioden 2001/2002–2021/2022, valmöjlighet är antal gånger per vecka eller dag och uppdelat på ålder.

Konsumtion av läsk med socker

Andelen som dricker läsk med socker högst en gång i veckan har ökat sedan 2001/2002, men andelarna har varit på en relativt stabil nivå mellan 2005/2006 och 2021/2022, med vissa variationer mellan mätningarna (figur 10 och 11). Bland 13- och 15-åringar är det vanligare att flickor dricker läsk med socker högst en gång i veckan vid mätningen 2021/2022 än pojkar.

Figur 10. Andel (procent) flickor som dricker läsk med socker under perioden 2001/2002–2021/2022, valmöjlighet är antal gånger per vecka eller dag och uppdelat på ålder.

Figur 11. Andel (procent) pojkar som dricker läsk med socker under perioden 2001/2002–2021/2022, valmöjlighet är antal gånger per vecka eller dag och uppdelat på ålder.

Läs mer

Skolbarns hälsovanor

Folkhälsodata (fohm-app.folkhalsomyndigheten.se)