Beredskapsmyndighet

Folkhälsomyndigheten är en av 60 beredskapsmyndigheter. Beredskapsansvaret finns formulerat i förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap och innebär att myndigheten ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.

Folkhälsomyndigheten har även ansvar för att vidta de förberedelser som krävs inom vårt ansvarsområde vid höjd beredskap. Det innebär bland annat att utföra de uppgifter som är viktiga för samhället och vid krig även stödja Försvarsmakten med verksamhet inom myndighetens uppdrag. Folkhälsomyndigheten ska då ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar och andra allvarliga hälsohot.

Folkhälsomyndigheten ingår i beredskapssektorn Hälsa, vård och omsorg, tillsammans med E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Socialstyrelsen är sektorsansvarig myndighet och samordnar arbetet i och åtgärder inom sektorn och med myndigheter utanför den.

Mer om höjd beredskap och krig (krisinformation.se)

Dygnet runt-beredskap

Folkhälsomyndigheten har flera beredskapsfunktioner som kan kontaktas dygnet runt, året om av myndigheter, vården och media.

I ständig beredskap finns Tjänsteman i beredskap (TiB) som är tillgänglig dygnet runt för aktörer i och utanför Sverige. TiB bedriver omvärldsbevakning för att tidigt kunna initiera agerande om någonting allvarligt händer inom myndighetens ansvarsområde.

Tjänsteman i beredskap (TiB)

På myndigheten finns beredskapsdiagnostik som dygnet runt kan utföra mikrobiologiska analyser avseende sådana agens som kan orsaka skada på vård- eller samhällsstrukturer, om inte särskilda smittskyddsåtgärder vidtas. För att kunna initiera och samordna de laboratorieanalyser som ingår i beredskapsdiagnostiken vid myndigheten finns en Klinisk mikrobiolog i beredskap (KmiB).

Klinisk mikrobiolog i beredskap (KmiB)

Privatpersoner som har frågor om sjukdom och hälsa hänvisas till 1177 Vårdguiden för rådgivning.

1177.se Vårdguiden

Folkhälsomyndigheten kan utföra ett stort antal mikrobiologiska laboratorieanalyser som komplement till de analyser som utförs vid andra laboratorier. De analyser som finns tillgängliga vid Folkhälsomyndigheten är sådana som ingår i landets beredskap för högpatogena smittämnen, är av särskild relevans för landets smittskydd eller som endast utförs i liten omfattning. Vid myndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium med skyddsnivå 4 där hantering av exempelvis blödarfebervirus sker.

P4-laboratoriet

Kriskommunikation och pressberedskap

Kommunikation är en mycket viktig funktion vid en kris. Därför finns beredskap för kriskommunikation och presstjänst i beredskap (PiB), dygnet runt samt en utarbetad kriskommunikationsplan.

Folkhälsomyndigheten ska vid en kris som berör myndighetens ansvarsområde snabbt kunna kommunicera och ge relevant information till bland annat hälso- och sjukvården, andra myndigheter och media. Informationen ska vara korrekt, tydlig, snabb, tillförlitlig och respektfull.

Folkhälsomyndigheten samverkar även med nationella, regionala och lokala myndigheter och organisationer när det gäller kriskommunikation. Webbplatsen www.krisinformation.se samlar information om samhällsstörningar och kriser från Sveriges myndigheter som riktar sig till allmänheten.

Presstjänst

Bevakning av smittsamma sjukdomar och hälsohot

Folkhälsomyndigheten bevakar smittsamma sjukdomar nationellt, främjar skyddet mot dessa, tar fram och förmedlar kunskap om smittskydd, ger vägledning åt hälso- och sjukvården samt vägleder kommunerna i deras hantering av smittskyddshändelser.

För att spåra och bekämpa infektionssjukdomar bevakas över 60 sjukdomar enligt smittskyddslagen. I myndighetens bevakning av smittsamma sjukdomar ingår även bevakning av infektioner och/eller bärarskap av olika antibiotikaresistenta bakterier. Genom den nationella mikrobiella övervakningen kompletteras den epidemiologiska övervakningen med information avseende epidemiologisk typ av de smittämnen som ingår i utbrott.

Folkhälsomyndigheten inhämtar frivillig rapportering från laboratorier. Myndigheten har även ett antal system där data från andra källor än sjukdomsanmälningar analyseras, exempelvis sökningar och samtal till 1177. Dessa system har potential att upptäcka sjukdomsutbrott tidigare jämfört med anmälningar från vården och så täcker de delvis en annan del av befolkningen – de som inte sökt vård.

Syndromövervakning

Data från Folkhälsomyndighetens bevakning av smittsamma sjukdomar analyseras regelbundet, och ger myndigheten en bild av det epidemiologiska läget i landet och omvärlden. Detta bidrar till att man till exempel kan hitta och bryta smittvägar vid utbrott.

Aktuella sjukdomsutbrott

Folkhälsomyndigheten bedriver även omvärldsbevakning som fokuserar på att identifiera och följa händelser som har potential att utgöra en allvarlig smitta eller andra hälsohot för befolkningen i Sverige eller som kan spridas från Sverige till andra länder.

Samordning inför och vid kris

Myndigheten samordnar smittskyddet på nationell nivå samt beredskapen mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot. Hälsohoten kan vara orsakade av biologiska, kemiska eller radionukleära ämnen. Även hälsohot med miljöursprung eller okänt ursprung omfattas.

Myndigheten samordnar även förberedelserna för försörjning av läkemedel inför allvarliga utbrott av vissa smittsamma sjukdomar.

Samordning inför och vid kris

Internationellt samarbete

Epidemier och utbrott av infektioner sprids ofta mellan länder precis som andra hälsohot. Därför har Sverige ett omfattande internationellt samarbete med andra länder, EU och Världshälsoorganisationen (WHO). Folkhälsomyndigheten är nationell kontaktpunkt mot EU och WHO när det gäller gränsöverskridande hälsohot.

Internationellt samarbete