Genvägar till innehåll på sidan:

Psykiskt välbefinnande

Att ha ett gott psykiskt välbefinnande innebär bland annat att man kan hantera livets upp- och nedgångar, att man har framtidstro, goda relationer och att man kan känna ett inre lugn. Frågor om psykiskt välbefinnande har ställts i nationella folkhälsoenkäten sedan 2018.

I åldersgruppen 65–84 år uppgav de flesta (89 procent) att deras psykiska välbefinnande var gott eller mycket gott 2021. Andelen var högre bland män (91 procent) än kvinnor (88 procent).

Figur 1. Andel män och kvinnor 65–84 år som skattat sitt välbefinnande som gott eller mycket gott 2021. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Stapeldiagram Andel män och kvinnor 65–84 år som skattat sitt välbefinnande som gott eller mycket gott

Psykiska besvär

Psykiska besvär är självrapporterade och kan vara av varierande intensitet och varaktighet. Att ha psykiska besvär behöver inte betyda att man mår dåligt, utan besvären kan uppstå som en reaktion på de vanliga utmaningar som man möter i livet. Statistiken om psykiska besvär kommer från den nationella folkhälsoenkäten.

Ängslan, oro eller ångest

Besvär av ängslan, oro eller ångest är vanligt förekommande i hela befolkningen, även i den äldsta åldersgruppen. År 2021 svarade drygt var tredje (34 procent) i åldern 65–84 år att de har sådana besvär. Av dessa var det 3 procent som bedömde besvären som svåra, resten uppgav lätta besvär.

Kvinnor svarade oftare än män att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. År 2021 uppgav 41 procent av kvinnorna och 25 procent av männen besvär av ängslan, oro eller ångest. Av dessa var det 3 procent av kvinnorna och 2 procent av männen som svarade att de har svåra besvär, resten uppgav lätta besvär. Andelen som uppger besvär har varierat över tid, men förändringarna är inte statistiskt säkerställda (figur 2).

Figur 2. Andel män och kvinnor 65–84 år som har svarat att de har lätta eller svåra besvär (sammanslaget) av ängslan, oro eller ångest 2006–2021. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Linjediagram Andel män och kvinnor 65–84 år som har svarat att de har lätta eller svåra besvär (sammanslaget) av ängslan, oro eller ångest

Sömnbesvär

Nästan varannan person i åldern 65–84 år svarade 2021 att de har besvär med sömnen. Av dessa var det 8 procent som bedömde sömnbesvären som svåra, resten angav lätta besvär. Kvinnor uppgav oftare än män både lätta och svåra sömnbesvär. År 2021 svarade 45 procent av kvinnorna och 34 procent av männen att de har lätta besvär medan 11 respektive 5 procent uppgav svåra besvär. Andelen som svarar att de har sömnbesvär har varierat under perioden 2006–2021 (figur 3).

Figur 3. Andel män och kvinnor 65–84 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär (sammanslaget) under perioden 2006–2021. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Linjediagram Andel män och kvinnor 65–84 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär

Stress

Andelen som uppger att de känner sig stressade är låg i åldern 65–84 år, vilket kan bero på att de flesta har lämnat arbetslivet, eller arbetar deltid. Men stress behöver inte enbart vara kopplat till arbetslivet, utan kan till exempel bero på att man har många andra åtaganden, ekonomiska bekymmer eller att man saknar möjlighet att ge uttryck för sina förmågor.

År 2021 svarade 3 procent av männen och 7 procent av kvinnorna i åldern 65–84 år att de känner sig stressade. Av dessa var det 1 procent av männen respektive kvinnorna som uppgav att de känner sig mycket stressade. Andelen i denna ålder som uppger stress har inte förändrats under perioden 2006–2021.

Allvarlig psykisk påfrestning

Allvarlig psykisk påfrestning är ett mått som indikerar hur stor andel av befolkningen som kan ha ett psykiatriskt tillstånd. Måttet innehåller 6 frågor om det psykiska måendet, till exempel om man har känt sig nedstämd, rastlös, uppgiven eller har haft brist på energi. I åldersgruppen 65–84 år var det 4 procent av männen och 7 procent av kvinnorna som bedömdes ha en allvarlig psykisk påfrestning 2021 (figur 4).

Figur 4. Andel kvinnor och män 65–84 år som bedömts ha allvarlig psykisk påfrestning 2021. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Linjediagram Andel kvinnor och män 65–84 år som bedömts ha allvarlig psykisk påfrestning 2021.

Suicidtankar och självrapporterade suicidförsök

Ibland kan man hamna i en så svår situation att man allvarligt överväger att ta sitt liv. I åldersgruppen 65–84 år svarade 1 procent av både kvinnorna och männen att de hade haft suicidankar under det senaste året. Ingen uppgav att de hade gjort ett suicidförsök under året.

Andelen som uppger att de har haft suicidtankar eller har gjort ett suicidförsök för mer än ett år sedan var högre. På den frågan svarade 5,4 procent av kvinnorna och 4,3 procent av männen att de har haft suicidtankar, och 2,5 procent av kvinnorna och 1,7 procent av männen svarade att de har gjort ett suicidförsök.

Frågan om suicidtankar och suicidförsök har ställts i enkäten sedan 2005, men svarsalternativen ändrades 2016. Andelen som uppger suicidtankar eller suicidförsök har inte förändrats under perioden 2016–2021.

Psykiatriska tillstånd och suicid

Psykiatriska tillstånd omfattar psykiska sjukdomar, syndrom och funktions-nedsättningar. Statistiken är framtagen med hjälp av data från Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister och beskriver andelen som har fått psykiatrisk vård. I patientregistret registreras all sjukhusvård och alla läkarbesök i den specialiserade öppenvården. I läkemedelsregistret registreras alla uttag av receptbelagda läkemedel.

Psykiatrisk vård

Drygt 2 procent i åldersgruppen 65 år eller äldre fick psykiatrisk vård 2020. Den vanligaste orsaken till vård för män var alkoholberoende, följt av lindrig kognitiv störning (demens) och bipolär sjukdom. För kvinnor var den vanligaste orsaken ångestsyndrom, därefter mild demens och bipolär sjukdom (figur 5). Vård för alkoholberoende var nästan 3 gånger vanligare bland män jämfört med kvinnor. Andelen som fick vård för demenssjukdomar ökar med stigande ålder, bland både män och kvinnor.

Figur 5. Antal män och kvinnor per 100 000 invånare 65 år och äldre med minst ett vårdtillfälle i psykiatrisk öppen- eller slutenvård, fördelat på diagnos 2020. Datakälla: Patientregistret.

Stapeldiagram Antal män och kvinnor per 100 000 invånare 65 år och äldre med minst ett vårdtillfälle i psykiatrisk öppen- eller slutenvård, fördelat på diagnos

Psykofarmaka

Psykofarmaka är olika typer av läkemedel som används i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Läkemedelsuttag registreras i läkemedelsregistret som – till skillnad från patientregistret – även omfattar primärvården.

År 2021 var det 13 procent av männen och 22 procent av kvinnorna (65 år eller äldre) som hämtade ut antidepressiva läkemedel. Det är dock stor skillnad i läkemedelsuttag beroende på ålder (figur 6). För kvinnor varierar andelen från 16 procent i gruppen 65–69 år till 35 procent i gruppen 85 år eller äldre. Motsvarande siffror för män var 9,5 respektive 23 procent.

Figur 6. Antal män och kvinnor per 1 000 invånare i olika åldrar med minst ett uttag av antidepressiva läkemedel 2021. Källa: Läkemedelsregistret.

 Stapeldiagram Antal män och kvinnor per 1 000 invånare i olika åldrar med minst ett uttag av antidepressiva läkemedel

Andelen uttag av antidepressiva läkemedel har ökat sedan 2010 bland personer 65 år eller äldre. Ökningen gäller för både män och kvinnor (figur 7).

Figur 7. Antal män och kvinnor per 1 000 invånare (65 år eller äldre) med uttag av antidepressiva läkemedel under perioden 2010–2020. Datakälla: Läkemedelsregistret.

Linjediagram Antal män och kvinnor per 1 000 invånare (65 år eller äldre) med uttag av antidepressiva läkemedel

Vård för suicidförsök

Drygt 800 personer i åldern 65 år eller äldre fick sjukhusvård för suicidförsök eller annan avsiktlig självdestruktiv handling 2020. Det motsvarar 40 personer per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan kvinnor och män var liten. Bland kvinnor vårdades 41 per 100 000 och bland män var motsvarande andel 38. Bara i åldern 85 år eller äldre vårdas fler män (77 per 100 000) än kvinnor (48 per 100 000).

Det finns inga statistiskt säkerställda förändringar i andelen äldre som vårdats på sjukhus för suicidförsök under 2006–2020 (figur 8).

Figur 8. Antal män och kvinnor 65 år och äldre per 100 000 invånare som vårdats på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktlig självdestruktiv handling, 2006–2020. Datakälla: Dödsorsaksregistret.

Linjediagram Antal män och kvinnor 65 år och äldre per 100 000 invånare som vårdats på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling

Suicid

År 2020 avled 290 personer i åldersgruppen 65 år eller äldre i suicid. Av dessa var 73 procent män. Antalet suicid per 100 000 invånare (suicidtalet) detta år var 22 för män och 7 för kvinnor. Det högsta suicidtalet fanns bland män 85 år eller äldre, och det lägsta bland kvinnor i samma ålder. Trots att suicidtalet är högt bland män i denna åldersgrupp är det mindre än 1 procent av alla dödsfall i denna ålder som beror på suicid, vilket beror på att dödligheten i andra sjukdomar så som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar är så mycket högre. Suicidtalen har minskat i gruppen mellan 2006 och 2020, särskilt bland män (figur 9)

Figur 9. Antal suicid per 100 000 invånare bland män och kvinnor 65 år och äldre 2006–2020. Datakälla: Dödsorsaksregistret.

Linjediagram Antal suicid per 100 000 invånare bland män och kvinnor 65 år och äldre

Datakällor

Nationella folkhälsoenkäten: Statistik om psykiskt välbefinnande, psykiska besvär, suicidtankar och självrapporterade suicidförsök. Undersökningen genomförs varje eller vartannat år.

Patientregistret (socialstyrelsen.se): Statistik om psykiatrisk vård samt vård för suicidförsök. Omfattar enbart sjukhusvård och specialiserad öppenvård.

Läkemedelsregistret (socialstyrelsen.se): Statistik över receptbelagda uthämtade läkemedel. Omfattar samtliga förskrivare i Sverige.

Dödsorsaksregistret (socialstyrelsen.se): Alla dödsfall i Sverige som kodats som avsiktlig självdestruktiv handling (ICD: X60–X84).

Läs mer