Genvägar till innehåll på sidan:

Psykiskt välbefinnande

Att ha ett gott psykiskt välbefinnande innebär att man kan hantera livets upp och nedgångar, ser ljust på framtiden, känner sig lugn och att man kan vara till nytta. Frågor om psykiskt välbefinnande har ställts i nationella folkhälsoenkäten sedan 2018.

I åldersgruppen 45–64 år skattade de flesta (88 procent) sitt psykiska välbefinnande som gott eller mycket gott 2021. Andelen var något högre bland män (89 procent) än kvinnor (87 procent).

Figur 1. Andel män och kvinnor 45–64 år som skattat sitt välbefinnande som gott eller mycket gott 2021. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Stapeldiagram som visar Andel män och kvinnor 45–64 år som skattat sitt välbefinnande som gott eller mycket gott

Psykiska besvär

Psykiska besvär är självrapporterade och kan vara av varierande intensitet och varaktighet. Att ha psykiska besvär behöver inte betyda att man mår dåligt, utan besvären kan uppstå som en reaktion på de vanliga utmaningar som man möter i livet. Statistiken om psykiska besvär kommer ifrån den nationella folkhälsoenkäten.

Ängslan, oro eller ångest

Besvär av ängslan, oro eller ångest är vanligt förekommande i hela befolkningen, även i den äldsta åldersgruppen. År 2021 svarade drygt 38 procent i åldern 65–84 år att de har sådana besvär. Av dessa var det 5 procent som bedömde besvären som svåra, resten uppgav lätta besvär.

Kvinnor svarade oftare än män att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. År 2021 uppgav 45 procent av kvinnorna och 31 procent av männen besvär av ängslan, oro eller ångest. Av dessa var det 7 procent av kvinnorna och 4 procent av männen som svarade att de har svåra besvär, resten uppgav lätta besvär. Andelen som uppger besvär har varierat över tid, men förändringarna är inte statistiskt säkerställda (figur 2).

Figur 2. Andel män och kvinnor 45–64 år som har svarat att de har lätta eller svåra besvär (sammanslaget) av ängslan, oro eller ångest 2006–2021. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Linjediagram som visr Andel män och kvinnor 45–64 år som har svarat att de har lätta eller svåra besvär

Sömnbesvär

Nästan varannan person i åldern 45–64 år svarade 2021 att de har besvär med sömnen. Av dessa var det 9 procent som bedömde sömnbesvären som svåra, resten angav lätta besvär. Kvinnor uppgav oftare än män både lätta och svåra sömnbesvär. År 2021 svarade 53 procent av kvinnorna och 39 procent av männen att de har lätta besvär medan 11 respektive 7 procent uppgav svåra besvär. Andelen som svarar att de har sömnbesvär har varierat under perioden 2006–2021 (figur 2).

Figur 3. Andel män och kvinnor 45–64 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär (sammanslaget) under perioden 2006–2021. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Linjediagram som visar Andel män och kvinnor 45–64 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär

Stress

År 2021 svarade 13 procent av åldersgruppen 45–64 år att de känner sig stressade. Av dessa var det 2 procent som uppgav att de kände sig väldigt stressade, resten svarade att de kände sig ganska stressade.

Andelen som uppgav stress var högre bland kvinnor (15 procent) än män (11 procent) och andelarna har legat stabilt under perioden 2006–2021 (figur 4).

Figur 4. Andel män och kvinnor 45–64 år som uppgett att de känner sig ganska eller väldigt stressade (sammanslaget) under perioden 2006–2021. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Linjediagram som visar Andel män och kvinnor 45–64 år som uppgett att de känner sig ganska eller väldigt stressade

Allvarlig psykisk påfrestning

Allvarlig psykisk påfrestning är ett mått som indikerar hur stor andel av befolkningen som kan ha ett psykiatriskt tillstånd. Måttet innehåller 6 frågor om det psykiska måendet, t.ex. om man har känt sig nedstämd, rastlös, uppgiven eller haft brist på energi. I åldersgruppen 45–64 år var det 6 procent av männen och 8 procent av kvinnorna som bedömdes ha en allvarlig psykisk påfrestning 2021.

Figur 5. Andel kvinnor och män 45–64 år som bedömts ha allvarlig psykisk påfrestning 2021. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Stapeldiagram Andel kvinnor och män 45–64 år som bedömts ha allvarlig psykisk påfrestning

Suicidtankar och självrapporterade suicidförsök

Ibland kan man hamna i en så svår situation att man allvarligt överväger att ta sitt liv. I åldersgruppen 65–84 år svarade 1 procent av kvinnorna och männen att de haft suicidankar under det senaste året. Ingen uppgav att de gjort ett suicidförsök under året.

Andelen som uppger att de har haft suicidtankar eller gjort ett suicidförsök för mer ett år sedan var högre, 5,4 procent av kvinnorna och 4,3 procent av männen uppgav då suicidtankar och 2,5 procent av kvinnorna och 1,7 procent av männen svarade att de har gjort ett suicidförsök.

Frågan om suicidtankar och suicidförsök har ställts i enkäten sedan 2005, men svarsalternativen ändrades 2016. Andelen som uppger suicidtankar eller suicidförsök har inte förändrats under perioden 2016–2021.

Psykiatriska tillstånd och suicid

Psykiatriska tillstånd omfattar psykiska sjukdomar, syndrom och funktions-nedsättningar. Statistiken är framtagen med hjälp av data från Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister och beskriver andelen som har fått psykiatrisk vård. I patientregistret registreras all sjukhusvård och alla läkarbesök i den specialiserade öppenvården. I läkemedelsregistret registreras alla uttag av receptbelagda läkemedel.

Psykiatrisk vård

Det var 3,6 procent av åldersgruppen 45–64 år som fick psykiatrisk vård 2020. Andelen var något högre bland kvinnor än män. Den vanligaste orsaken till vård var för män var substansberoende, huvudsakligen alkoholberoende, samt depression. För kvinnor var den vanligaste orsaken ångest- och stressyndrom, följt av depression (figur 5).

Figur 6. Antal män och kvinnor per 100 000 invånare 45–64 år med minst ett vårdtillfälle i psykiatrisk öppen- eller slutenvård, fördelat på diagnos 2020. Datakälla: Patientregistret.

Stapeldiagram som visar Antal män och kvinnor per 100 000 invånare 45–64 år med minst ett vårdtillfälle i psykiatrisk öppen- eller slutenvård, fördelat på diagnos

Psykofarmaka

Psykofarmaka är olika typer av läkemedel som används i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Läkemedelsuttag registreras i läkemedelsregistret som – till skillnad från patientregistret – även omfattar primärvården.

År 2021 var det 9 procent av männen och 18 procent av kvinnorna (45–64 år) som hämtade ut antidepressiva läkemedel. Andelen uttag av antidepressiva läkemedel har ökat sedan 2006 bland båda könen, men särskilt bland kvinnor (figur 7).

Figur 7. Antal män och kvinnor per 1 000 invånare 45–64 år med uttag av antidepressiva läkemedel under perioden 2006–2020. Datakälla: Läkemedelsregistret.

Linjediagram Stapeldiagram som visar Antal män och kvinnor per 100 000 invånare 45–64 år med minst ett vårdtillfälle i psykiatrisk öppen- eller slutenvård, fördelat på diagnos Psykofarmaka Psykofarmaka är olika typer av läkemedel som används i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Läkemedelsuttag registreras i läkemedelsregistret som – till skillnad från patientregistret – även omfattar primärvården.  År 2021 var det 9 procent av männen och 18 procent av kvinnorna (45–64 år) som hämtade ut antidepressiva läkemedel. Andelen uttag av antidepressiva läkemedel har ökat sedan 2006 bland båda könen, men särskilt bland kvinnor (figur 7).  Figur 7. Antal män och kvinnor per 1 000 invånare 45–64 år med uttag av antidepressiva läkemedel

Vård för suicidförsök

Andelen i gruppen 45–64 år som vårdats på sjukhus på grund av suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var 59 per 100 000 invånare 2020. Andelen var högre bland kvinnor (67 per 100 000) jämfört med män (50 per 100 000). Vård för suicidförsök har minskat bland båda könen under perioden 2006–2020 (figur 8).

Figur 8. Antal män och kvinnor 45–64 år per 100 000 invånare som vårdats på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling, 2006–2020. Datakälla: Dödsorsaksregistret.

Linjediagram som visar Antal män och kvinnor 45–64 år per 100 000 invånare som vårdats på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling

Suicid

År 2020 avled 407 personer i åldersgruppen 45–64 år i suicid. Av dessa var 71 procent män. Antalet suicid per 100 000 invånare (suicidtalet) detta år var 23 för män och 9 för kvinnor. För män låg suicid bakom 6 procent av alla dödsfall i åldersgruppen. För kvinnor var andelen 4 procent.

Mellan 2006 och 2020 har suicidtalen minskat bland män, men inte bland kvinnor (figur 9)

Figur 9. Antal suicid per 100 000 invånare bland män och kvinnor 45–64 år, 2006–2020. Datakälla: Dödsorsaksregistret.

Linjediagram som visar  Antal suicid per 100 000 invånare bland män och kvinnor 45–64 år,

Datakällor

Nationella folkhälsoenkäten: Statistik om psykiskt välbefinnande, psykiska besvär, suicidtankar och självrapporterade suicidförsök. Undersökningen genomförs varje eller vartannat år.

Patientregistret (socialstyrelsen.se): Statistik om psykiatrisk vård samt vård för suicidförsök. Omfattar enbart sjukhusvård och specialiserad öppenvård.

Läkemedelsregistret (socialstyrelsen.se): Statistik över receptbelagda uthämtade läkemedel. Omfattar samtliga förskrivare i Sverige.

Dödsorsaksregistret (socialstyrelsen.se): Alla dödsfall i Sverige som kodats som avsiktligt självdestruktiv handling (ICD: X60–X84).

Läs mer

Information om de datakällor vi använder och länkar till statistikdatabaser där du själv kan ta fram statistik.